Systemet med individuell lönesättning var från början arbetsgivarnas modell. Nu har det starkt stöd inom fackföreningsrörelsen. Några fördelar för arbetstagaren kan dock inte bevisas.
Individuell lönesättning blir allt vanligare på svensk arbetsmarknad, skrev ETC:s ledarskribent Jenny Bengtsson i förra veckan.
Nu är det 2017 och ytterligare en avtalsrörelse är igång. Löneskillnaderna har inte minskat, men den här avtalsrörelsen låter inte annorlunda än någon annan. Samma, och nya, fantasifulla varianter av individbaserad lönefördelning förs fram över förhandlingsborden. Anställda sporras av individuell lönesättning och genom detta ökar produktiviteten, och i slutändan vinsterna, vilket ännu längre bort då alltså också höjer den generella lönenivån, är ett av argumenten, också från de fackföreningar som ställt sig på samma sida som näringslivet i frågan.
Jenny Bengtsson tipsar om att forskaren John Lapidus, i en avhandling som publicerades 2015, har visat att det faktiskt inte finns något riktigt stöd för att att individuell lönesättning skulle leda till högre produktivitet.
Samma år som avhandlingen publicerades debatterade John Lapidus, i Svenska Dagbladet, frågan om varför fackförbundet Kommunal förespråkar individuell lönesättning:
Låt oss ändå anta att individuella löner ökar produktiviteten. Leder det till höjda löner för Kommunals medlemmar? Svaret är att det inte är ökad produktivitet som i första hand höjer lönerna för Kommunals medlemmar, då eventuella produktivitetsökningar är små jämfört med andra branscher. Det beror på att merparten av Kommunals medlemmar arbetar i en tjänstesektor som helt naturligt har lägre grad av produktivitetsökning än varusektorn, allt i enlighet med ”Baumols sjuka” där det klassiska exemplet är jämförelsen mellan Mozartstycken vid olika historiska tidpunkter.
En stråkorkester kräver än i dag lika många musiker – och inte spelar den fortare heller. Samma sak kan sägas om en busschaufför: Ska hen öka sin produktivitet genom att köra fortare eller strunta i rött ljus?
Lämna ett svar