Tarifflöner ses som stor seger

Införandet av tarifflöner för tunnelbanestädare är en seger för alla arbetare i hela Sverige. Det anser Jannis Konstantis, Seko.

Som undertecknad tidigare berättat har facket Seko lyckats införa tarifflöner för lokalvårdarna i Stockholms tunnelbana.

Jannis Konstantis, ordförande för Seko i tunnelbanan, skriver i ETC att detta är en seger för alla arbetare i hela Sverige.

Så vitt vi vet är det första gången på åratal som en fackförening lyckats ta bort individuella löner och införa tarifflöner. Det visar att en envis kamp för ett rättvist krav som arbetarna stödjer, det vill säga en klassorienterad linje som en fackförening för, slutligen kan leda till seger.

Tunnelbanestädare får tarifflön

Facket Seko har lyckats införa tarifflöner för lokalvårdarna i Stockholms t-bana. Detta innebär löneförhöjningar för majoriteten av de anställda.

Det är Seko-klubb 111 i tunnelbanan som skött förhandlingarna för att få in också lokalvårdarna på tarifflöner, rapporterar tidningen Proletären. Det innebär en progressiv lönestege, lika för alla.

– Det gamla systemet var väldigt orättvist. Det var alltid ett tyckande där gruppchefen bestämde vad de enskilda arbetarna skulle ha i lön, säger Semere Gerezgiher, lokalvårdare och styrelseledamot i Klubb 111 till Proletären.

Det nya avtalet innebär kraftiga lönehöjningar för de flesta av de cirka 220 lokalvårdarna, medan ett 15-tal tillfälligt får frysa sina löner och bara får garantinivån, 250 kronor mer i månaden.

Gärna medalj, men ingen rejäl garantilön

Polisfacket vill att erfarenhet ska löna sig. Däremot säger facket nej till en lönetrappa med garanterad lägstalön.

Polistidningen har gjort en sammanställning av både bifallna och avslagna motioner vid Polisförbundets kongress, som hölls i september.

Som undertecknad tidigare berättat har poliser individuell lönesättning. En av motionerna föreslog att man i stället skulle införa en lönetrappa med garanterad lägstalön. Detta avslogs av kongressen.

Kongressen beslutade däremot att göra en översyn av lönesättningarna, där Polisförbundet verkar för ”en uppvärdering av yrket genom att hänsyn tas till polisiär erfarenhet vid lönesättning”. Det är oklart vad detta innebär i praktiken. En liknande formulering har tagits i det nya läraravtalet.

Som kuriosa kan det även nämnas att Polisförbundets kongress beslutade att införa medaljer som ska ”förlänas de som tjänstgjort som poliser i tio, tjugo respektive trettio år”.

Socialdemokrater vill ge bonus till trotjänare

Den individuella lönesättningen gör att det lönar sig att byta arbetsgivare. Socialdemokraterna vill nu ändra på det genom att införa en bonus för personal som har arbetat en längre tid inom sjukvården.

Socialdemokraterna i region Uppsala vill införa en bonus för personal som har jobbat under en längre tid i sjukvården, rapporterar Ena-Håbotidningen.

– Det är bra för patientsäkerheten med erfarna läkare och sjuksköterskor, säger Vivianne Macdisi (S), regionråd, till tidningen.

Med ett tarifflönesystem är det formaliserat att löneökningar sker genom erfarenhet inom yrket, medan individuell lönesättning leder till att det är svårare att få en löneförhöjning om man stannar kvar hos samma arbetsgivare.

Socialdemokraterna vill införa bonusen i samråd med arbetsmarknadens parter. Det är oklart vad fackföreningarna inom sjukvården, som är entusiastiska förespråkare av individuell lönesättning, anser om förslaget.

Transport om individuell lönesättning: ”Ett bruntungetillägg”

Transportarbetarförbundet har inga planer på att införa individuell lönesättning. Den som kan hävda sig i ett lönesamtal är inte alltid den som gör det bästa jobbet. ”Vi brukar ju ibland raljera och säga att det är mer ett bruntungetillägg”, säger Peter Winstén, Transport.

Peter Winstén, Transport, är kritisk till individuell lönesättning. Foto: Erik Hjärtberg
Peter Winstén, Transport, är kritisk till individuell lönesättning. Foto: Erik Hjärtberg

Transportarbetareförbundet har sitt kontor mittemot LO-borgen och Brantingmonumentet i centrala Stockholm. På en närliggande uteservering testas ljudet till storbilds-tv:n med Leila K:s ”Electric”. Två förbipasserande män höjer sina nävar i uppskattning. Transport hör till de fackförbund som tydligt tar ställning mot individuell lönesättning, i den form där var och en har lönesamtal med chefen.
– Enligt min uppfattning handlar det ju oftast om att dom själv måste tala om hur duktiga dom är utan att det finns några mätbara mål. Det blir mer en subjektiv bedömning på individnivå, säger Peter Winstén, som är Transports avtalssekreterare.

Inom Transportbranschen sätts lönerna enligt ett tariffsystem, vilket är en lönestege där de anställdas löner sätts efter ett antal fasta kriterier. När det gäller Transports yrken är det framför allt antalet år i yrket som avgör lönen.

Peter Winstén vill understryka att kollektivavtalen endast är ett golv. Det finns inget som hindrar en arbetsgivare från att betala löner som är högre än de avtalade. Inte heller finns det något som hindrar en chef från att ge extra betalt för att belöna särskilt duktiga arbetare. Detta är delvis formaliserat genom något som heter premiekompensation.
– Vi skulle aldrig hindra en arbetsgivare från att betala ut mer pengar till någon individ. Däremot hindrar vi dem från att betala mindre pengar än vad vi är överens om, säger Peter Winstén.

Peter Winstén menar att en av de stora fördelarna med tarifflöner är att ingen kan få lägre lön på grund av diskriminering.
– Det är min bestämda uppfattning att tarifflönerna är fantastiskt bra i genusperspektivet. Vi pratar bara om gruppen arbetstagare, oavsett kön är det den lönen som gäller.

Inom transportbranschen finns det inget tryck från arbetsgivarna om att införa individuell lönesättning. Några undersökningar om hur nöjda medlemmarna är med tariffsystemet har inte gjorts. Peter Winstén anser ändå att tariffsystemet behöver ses över. Han tror att många medlemmar vill se en annan sorts individualisering.
– Jag upplever att fler och fler vill vara med och påverka både sin lön och sina arbetstider på ett annat sätt, så även vi behöver tänka i nya banor, säger han.

Peter Winstén anser att nackdelen med tariffsystemen är att ökad kompetens hos arbetarna, som ökar värdet för arbetsgivaren, inte alltid ger högre löner. Han tänker sig en förändring mot mer lokala förhandlingar och lokala lönekriterier.
– Inte att individen själv ska gå upp och prata om sin lön. En del är mer verbala än andra. Det kan mycket väl vara någon som är jätteduktig men har svårt att prata för sig själv och då blir ju det inte heller något bra system, säger han.

– Sedan kanske inte alla värderar pengar mest. De kanske värderar ledig tid också. Jag tyckte alltid om arbetstidsförkortning när jag var i produktionen, säger Peter Winstén, som håller på att rensa sitt skrivbord inför semestern.

Journaliststyrelse ger standardsvar på kritik mot individuell lönesättning

Flera motioner till Journalistförbundets kongress innehåller kritik mot individuell lönesättning. Förbundets styrelse håller med om att lönesättningen fungerar dåligt men ser ingen anledning till ändra på systemet.

Som undertecknad tidigare berättat innehåller flera av motionerna inför Journalistförbundets kongress kritik mot den individuella lönesättning som facket har gått med på. Nu finns motionerna tillgängliga på nätet med kommentarer från förbundsstyrelsen.

Västra distriktet skriver i sin motion:

Ett system kring lön som inte är ett helt objektivt och transparent gör att medlemmar kan uppleva det svårare att ta konflikter med arbetsledare. Man är helt enkelt rädd att det ska synas i lönekuvertet om man vågar protestera.

Västra distriktet föreslår därför bland annat att Journalistförbundet i avtal stärker fackets roll i löneprocessen.

I de senaste löneavtalen som Journalistförbundet har tecknat saknas individgaranti. Det innebär att medlemmar vid en löneförhandling kan bli ”nollade”, alltså bli helt utan löneökning. Ekendistriktet och Förlagsdistriktet, samt LO Mediehus journalistklubb föreslår att Journalistförbundet ska strida för en individgaranti i löneförhandlingarna. Nordvästra Skånes journalistklubb föreslår att förbundet utvärderar de senaste årens löneavtal med syftet att för framtiden arbeta för avtal som ger varje medlem reallönelyft.

Nordvästra Skånes journalistklubb påpekar också att fredsplikt råder när facket ska övertyga arbetsgivaren ”om en juste fördelning av löneutrymmet”.

Madeleine Bengtsson, reporter hos Mittmedia, föreslår att förbundet avskaffar systemet med individuell lönesättning i löneavtalet. Hon menar att individuell lönesättning splittrar arbetarna:

Det enklaste sättet att få en stor löneförhöjning är inte att jobba hårt, utan att ha ”dåliga” kollegor. Så istället för att få en stark personalgrupp uppmuntrar pottsystemet till en ojämn grupp där ingen vill hjälpa varandra.

Det är osolidariskt, dåligt för arbetsmiljön och i många fall rent av kränkande mot medlemmarna.

Journalistförbundets förbundsstyrelse kommenterar dessa motioner med argument och formuleringar som känns igen från andra tjänstemannafack. Systemet med individuell lönesättning ifrågasätts inte. Alla problem som medlemmarna vittnar om anses bero på brister i tillämpningen.

Individgarantin har Journalistförbundet avtalat bort i utbyte mot att det ska göras årliga utvecklings- och lönesamtal. Detta anser förbundsstyrelsen på sikt kommer att leda till en mer rättvis lönesättning. Att många arbetsgivare ”både brister i tydlighet och saklighet i lönesättningen” ska lösas med partsgemensamma utbildningar.

Förbundsstyrelsen föreslår att de ovan nämnda motionerna med dessa kommentarer ska anses ”besvarade”. En intressant upplysning i sammanhanget är dock att lönetrappan (ett annat ord för tarifflön) avskaffades efter en medlemsomröstning i början av 1990-talet. Frågan är hur dagens medlemmar skulle rösta, med facit i hand.

Som undertecknad också tidigare berättat har förbundets ordförande Jonas Nordling riktat luddig kritik mot hur den individuella lönesättningen tillämpas.

Kritik mot individuella löner inför Vårdförbundets kongress

Facket Vårdförbundet har kongress i maj. Många av motionerna innehåller kritik mot den individuella lönesättningen. ”Jag vill se ett system som inte gör människor till konkurrenter med varandra utan i stället gör oss till solidariska medmänniskor”, skriver två medlemmar.

Vårdförbundet, som bland annat organiserar sjuksköterskor, kommer att ha kongress i Uddevalla den 14 till 17 maj. Undertecknad har bläddrat igenom de motioner som hittills kommit in. Många motioner handlar om lönesättningen. Åtminstone fem av dessa motioner innehåller kritik mot den individuella lönesättningen. Flera föreslår att införa någon sorts tarifflön, som även kallas lönetrappa.

Två medlemmar föreslår att:

Vårdförbundet ska avstå individuell lönesättning till förmån för kollektivt avtalade löner. Häri ska ingå tariffer där erfarenhet, utbildning och ansvarsområden premieras i lön.

Fyra medlemmar föreslår att modellen med individuell lönesättning ska utredas.

Modellen försvårar sammanhållning mellan oss sjuksköterskor då vi i praktiken konkurrerar om andelar av samma löneutrymme, vi kan bara få mer på bekostnad av att en kollega får mindre. Detta i kombination med svårtolkade och godtyckliga lönekriterier leder ofta till dålig stämning kollegor emellan.

I en motion undertecknad av 15 medlemmar föreslås det att:

Vårdförbundet ska arbeta för en strukturerad lönetrappa som gäller nationellt och utgår från erfarenhet, kompetens, utbildning och extra arbetsuppgifter.

I en motion undertecknad av 15 andra medlemmar föreslås det att:

en tydlig obegränsad lönetrappa införs där varje medarbetares kunskaper och erfarenheter tas tillvara.

Ytterligare två medlemmar föreslår:

Att tjänsteår ska garantera en viss lön.

Att erfarenhet ska löna sig.

Att detta skall förhandlas centralt med högre lönepåslag utifrån tjänsteår.

I motiveringen till den sistnämnda motionen står det bland annat:

Jag vill se ett system som inte gör människor till konkurrenter med varandra utan i stället gör oss till solidariska medmänniskor. Ett system där människor befrias från deras subjektiva bedömningar och där ingen är herre och ingen är tjänare. Jag önskar mig ett fackförbund som kämpar för att principen om människors lika värde inte förblir en abstrakt princip utan en verklig realitet.

”Sopgummor” tjänar lika mycket som gubbar

Sopkonflikten i Stockholm ska inte ses som en könskamp, menar Mikael Ladman, facket Transport. På grund av tarifflönesystemet tjänar kvinnliga transportarbetare lika mycket som män.

VLT:s liberala ledarskribent Kajsa Dovstad har i tidningen påpekat att sopgubbarna i Stockholm har högre löner än undersköterskor. Att sänka sopgubbarnas löner skulle därför vara en feministisk handling.

Mikael Ladman, ombudsman på facket Transport, skriver i ett svar att:

kvinnor inom Transports område tjänar precis lika mycket som sina manliga kollegor, detta med bakgrund av att Transport träget hållit fast vid tarifflöner och inte fallit för individuell lönesättning.

Som undertecknad tidigare berättat anser även Byggnads att individuell lönesättning är något ofeministiskt medan centralorganisationen Saco menar att individuell lönesättning gynnar kvinnor.

Lärare föreslår tarifflöner

Individuella löner skulle ge både bättre skolresultat och högre lärarlöner. Det har snarare lett till motsatsen, menar Jan-Åke Fält, gymnasielärare.

Som undertecknad tidigare har berättat finns det bland lärare ett stort missnöje med Lärarlönelyftet, som är en statlig satsning för att höja lönerna för vissa utvalda lärare.

Detta är en konsekvens av och i linje med det individuella lönesystem som fack och arbetsgivare varit överens om sedan 1996, skriver gymnasieläraren Jan-Åke Fält i nättidningen Skola och Samhälle.

En grundtanke bakom det individuella lönesystemet är att vi lärare kommer att bedriva en bättre undervisning genom att tävla mot varandra. Resultatet är tänkt att bli både bättre undervisning och högre produktivitet. Läraren ska drivas av ett egenintresse att få xxx kronor mer i plånboken och genom detta uppmuntras att bedriva en bättre undervisning än kollegan på andra sidan skrivbordet. Har då tjugo år av individuellt lönesystem lett till bättre och effektivare undervisning? Nej, snarare visar det mesta på att det motsatta har skett med tanke på utvecklingen med allt sämre resultat i internationella kunskapsmätningar.

I stället för individuell lönesättning föreslår Jan-Åke Fält tarifflön, det vill säga en lönestege där de anställdas löner ska öka exempelvis utifrån anställningstid, ålder och utbildning.