Poddradio om Örtagårdsmordet

Sommaren 2013 hittades en man mördad i Örtagården i Västerås. Nu skildras fallet i podden ”Olösta mord”.

Brottsplats. Örtagården, augusti 2021. Foto: Erik Hjärtberg

Senaste avsnittet av podden ”Olösta mord” med Dan Hörning skildrar Örtagårdsmordet i Västerås 2013.

Olösta mord har tidigare även haft avsnitt om Brevbombsmordet i Västerås 1990, mordet på Håkan Holmström i Skultuna 1997, det som kallades Politikermordet i Västerås 2002, mordet på Blomstergatan 2009 och det som kallades Power Meet-mordet i Västerås 2013.

Uppdaterad 2021-09-10

Framtida rekryt

Dagens nej: P4 Västmanland

Hej Erik

Tack för din ansökan till den utlysta tjänsten Reporter till P4 Västmanland.

Vi har nu genomfört vårt urvalsarbete till denna tjänst och har valt att gå vidare med andra sökanden och vi vill därmed tacka dig för den tid som du har lagt ner.

Vi behåller gärna din ansökan tillsvidare för framtida rekryteringsbehov. För att hålla dig uppdaterad om vad som händer hos oss kika in på våra lediga jobb-sidor.

https://karriar.sverigesradio.se/
https://www.facebook.com/jobbapasr/

Vi tackar dig återigen för visat intresse och önskar dig lycka till!

Med vänlig hälsning,

Kunskapsintresse

Vad är rättssociologi? Matthias Baier, Måns Svensson och Ida Nafstad är lärare i rättssociologi på Lunds universitet. De har skrivit boken ”Om rättssociologi”.

Dagens rätt. Om rättssociologi. Foto: Erik Hjärtberg

Matthias Baier och hans medförfattare berättar att de inom rättssociologin funderar över rättssystemet ur perspektiv som inte är juridiska.

Rättssociologisk forskning kan konkret handla om huruvida det finns bättre alternativ än straff vid våld i nära relationer, eller hur sådant som nätläkare och vårdappar regleras. Det kan handla om regler för begravningar eller regler för förarlösa bilar. Fler exempel är hur migrationsdomstolen arbetar för att dess beslut ska kännas rättvisa, och hur djurens rättigheter ser ut enligt myndigheter och enligt intresseorganisationer.

Rättssociologi anses viktigt för att rättssystemet måste kunna granskas ur fler aspekter än de juridiska. Den demokratiska aspekten handlar om vem som har inflytande över rättssystemet. Rättssystemet har även hand om frågor som exempelvis rör miljö, kön och invandring.

Forskningsfältet är hur samhället och rättssystemet förhåller sig till varandra. Matthias Baier och hans medförfattare berättar att en annan rättssociolog vid namn Thomas Mathisen har delat in ämnet i tre delar: ”rättens påverkan på samhället, samhällets påverkan på rätten samt växelverkan mellan rätten och samhället”. Matthias Baier och hans medförfattare menar att denna beskrivning är otillräcklig.

Matthias Baier och hans medförfattare vill definiera rättssociologi på ett annat sätt. Grunden är fortfarande rätten och samhället. Rätten och samhället uppdelas i ”en normativ sida och en faktisk sida”. Resultatet blir fyra olika bitar som förhåller sig till varandra.

Matthias Baier och hans medförfattare menar att rättssociologin har fyra byggstenar.

Det börjar med ”den formella rätten”. Det betyder hur reglerna ser ut i teorin och inte hur de sedan praktiseras. Hur reglerna sedan praktiseras blir byggsten nummer två.

Byggsten nummer tre är ”de sociala normerna”. Majoriteten av människor är inte särskilt juridiskt kunniga. Människor följer egentligen inte lagen utan ”sociala normer” om hur de ska bete sig. Dessa normer lär sig människor till exempel av familjen eller när de går i skolan.

Byggsten nummer fyra är den ”sociala praktiken”, alltså hur de sociala normerna praktiseras. Uttrycket ”barn gör som föräldrarna gör, inte som föräldrarna säger att de ska göra” visar att det kan finnas skillnader mellan teori och praktik även i det här sammanhanget.

De fyra olika byggstenarna kan sedan förhålla sig till varandra på olika sätt.

Första förhållandet gäller hur den formella rätten förhåller sig till ”rättens praktik”. Forskning visar att det som står i lagen inte alltid praktiseras.

Andra förhållandet gäller hur ”rättens praktik” påverkar ”den sociala praktiken”. Huruvida människor följer en trafikregel beror ”sannolikt på eventuella kontroller och straff som polisen genomför”.

Tredje förhållandet gäller hur ”den sociala praktiken” förhåller sig till ”sociala normer”. Ett exempel är att om färre människor röker offentligt leder det också till en mer negativ syn på rökning. Omvänt är det så att om många människor fildelar leder det till en mer positiv syn på fildelning.

Fjärde förhållandet gäller hur ”sociala normer” förhåller sig till ”den formella rätten”. Det demokratiska systemet innebär att det är folket som styr och därmed har inflytande över lagstiftningen. Detta inflytande är dock mycket indirekt. När det gäller vissa lagar kan de till och med stå i konflikt med sociala normer för att politikerna vill förändra dessa.

Påverkan kan också vara den omvända. Femte förhållandet gäller hur ”den formella rätten” förhåller sig till ”sociala normer”. Om en handling blir olaglig kan det också påverka hur människor ser på handlingen.

Det sjätte förhållandet gäller hur ”sociala normer” förhåller sig till ”social praktik”. Normerna påverkar praktiken.

Det sjunde förhållandet gäller hur den sociala praktiken påverkar ”den rättsliga praktiken”. När det gäller ”straffrätt och en stor del av den offentliga rätten” har den sociala praktiken ingen påverkan på den rättsliga praktiken. Däremot är det ofta så inom civilrätten. Exempel på detta är att sedvänjor kan påverka domstolens beslut.

Det åttonde förhållandet gäller hur ”rättens praktik” påverkar ”den formella rätten”. Rättsfall som är ”utanför vad som lagstiftaren kunnat räkna med” påverkar rättspraxisen. Detta kan i sin tur leda till att nya lagar stiftas.

Det nionde förhållandet gäller hur ”den formella rätten” förhåller sig till ”social praktik”. Om en handling blir olaglig kan det påverka människors beteende.

Det tionde förhållandet gäller omvänt hur ”den sociala praktiken” förhåller sig till ”den formella rätten”. Om en handling är vanligt förekommande bland människor kan det påverka hur politikerna anpassar lagstiftningen gällande denna handling.

Det elfte förhållandet gäller hur den rättsliga praktiken påverkar ”de sociala normerna”. Exempelvis kan ett myndighetsbeslut leda till ”läroprocesser om normer och moral”.

Det tolfte förhållandet gäller hur sociala normer påverkar rättslig praktik. Om en dom anses strida mot sociala normer kan grupper av människor ”driva opinion” mot den och kräva en förändring.

Inte nog med det. Matthias Baier och hans medförfattare vill addera ännu en ”dimension”. Denna dimension kallas kunskapsintresse. Det handlar om vilken kunskap en rättssociologisk undersökning ska leda till. Exempelvis: ”Vilka effekter har vissa typer av rättsliga åtgärder? Denna fråga kan formuleras i termer av antal, andelar, procent och liknande.”

Källa: Baier, Matthias, Måns Svensson, och Ida Nafstad. ”Om undran inför rätten”. I Om rättssociologi : en introduktion, 9–22, 2018.

Statistiken bakom skurkarna

Ökar brottsligheten i Sverige? Kriminologen Henrik Tham beskriver brottsutvecklingen så här.

Lagligen lånad. Henrik Thams bok om kriminalpolitik. Foto: Erik Hjärtberg

När det gäller antalet anmälda brott så har de ökat ordentligt åren 1965 till 2016 men de ökar inte längre i lika hög takt.

Stölder och liknande brott har under dessa år varit den största delen av anmälningarna. Dessa har ökat fram till 1990-talet och därefter minskat i andel.

Den största ökningen är bland annat misshandel och narkotikabrott. Det finns dock andra sätt att mäta brottslighet än anmälningar. Enligt enkätundersökningar och sjukhusens uppgifter om skador orsakade av våld ökar våldsbrotten inte.

När det gäller narkotikabrotten påverkas siffrorna av hur lagstiftningen förändrats och i vilken mån polisen har prioriterat narkotikabrott.

Sedan år 2000 är det bedrägerier som har ökat mest i antal, till största delen bedrägerier på internet. Bortsett från bedrägerier har polisanmälda brott nästan inte ökat efter millennieskiftet.

Andelen brott som klaras upp har minskat under åren 1965 till 2016. Lagföringar innebär brott som lett till dom, åtal, strafföreläggande eller ordningsbot. Under senare år har polisen själv stått för de flesta lagföringarna som varit ordningsböter, varav de flesta rört trafikbrott. De andra lagföringarna har minskat lite.

Andelen unga personer som lagförs för brott har minskat. Något långsammare har också andelen återfallsförbrytare minskat.

Hur stor andel av befolkningen som sitter i fängelse har gått i vågor under åren. Efter 2007 har andelen minskat. Under senare år är det vanliga att fångarna dömts för våldsbrott och narkotikabrott. Förut var det mest stöld som fångarna dömts för. Jämfört med förr är dagens fångar äldre, får sitta längre i fängelse, saknar mer frekvent arbete och anses mer frekvent vara missbrukare, i synnerhet narkotikamissbrukare.

Henrik Tham bygger sina påståenden på data som systematiskt har samlats in. Enligt honom strider hans påståenden mot vad som brukar nämnas när dessa frågor debatteras inför allmänheten. Även om det kan finnas undantag anser han att det finns belägg för följande.

  • Brottsligheten ökar inte längre i lika hög takt.
  • Våldet ökar inte.
  • Brottslingarna blir inte yngre.
  • Att färre brott klaras upp leder inte till ökad brottslighet.
  • Det blir inte vanligare att samma person upprepade gånger begår brott.
  • Brottsligheten minskar eller ökar inte beroende på sannolikheten för fängelsestraff.
  • Människors oro för brott har minskat.

Källa: Tham, Henrik. ”Brotts- och reaktionsutvecklingen”. I Kriminalpolitik : brott och straff i Sverige sedan 1965, 27–49, 2018.

Bas utanför innerstan

Dagens ansökningar: LO Mediehus, DN (vårdreporter), DN (Insidan) och DN (Stockholmsredaktionen).

Vi har fokus på den växande huvudstadsregion och de stora framtidsfrågorna. Vi söker nyhetsreportrar med kunskap om/intresse för samhällsbyggnad, politik och livet i länets alla delar. Vi ser gärna sökande med sin bas utanför innerstan

Manschettbrott

Frågan om brottslighet hos personer som inte tillhör underklassen utan har en etablerad position i samhället har i den engelskspråkiga kriminologin tidigare kallats white-collar crime. Detta begrepp har kritiserats för att vara luddigt.1

Numera används begreppet occupational crime om brott som begås av personer inom företag för att individen ska tjäna på det. Ibland riktar sig brottet mot det egna företaget. Begreppet corporate crime används för sådana brott som begås av personer inom företag för att företaget ska tjäna på det.2

I Sverige använder man sedan 1970-talet begreppet ekonomisk brottslighet. Att definiera detta begrepp har visat sig vara svårt. De flesta försöken till definition handlar om att brotten görs i vinstsyfte, upprepade gånger och inom ramen för näringsverksamhet som i sig inte är kriminaliserad.

De teorier som används vid analyser av ekonomisk brottslighet skiljer sig i princip inte från de teorier som används för att förstå den traditionella brottsligheten.

Även inom ekobrottsforskningen finns teorier som inspirerats av marxismen. En teori hävdar att kapitalismens syn på allting som varor, och dess strävan efter vinstmaximering, är det vanligaste motivet till brott inom företagande.

Frågan om företags brottslighet är dock underordnad inom marxistisk kriminologi. Ser man kapitalägarna som den härskande klassen blir kapitalägarnas brott egentligen en avvikelse. Kapitalismens dominans anses leda till att lagstiftningen utformas efter dess behov. En vinstmaximering kan alltså ske utan att kapitalägarna behöver bryta mot lagar som de själva varit med och skapat.

Rational choice-teorin har en ganska central roll bland de teorier som används för att förklara ekobrott.3

1. Sarnecki, Jerzy. ”Forskning om ekonomisk brottslighet”. I Introduktion till kriminologi, 323–349, 2003.
Horsley, Mark. ”White-collar crime”. I Shades of Deviance : A Primer on Crime, Deviance and Social Harm, 139–142, 2014.
2. Sarnecki, Jerzy. ”Forskning om ekonomisk brottslighet”. I Introduktion till kriminologi, 323–349, 2003.
Monaghan, Mark. ”Corporate crime”. I Shades of Deviance : A Primer on Crime, Deviance and Social Harm, 215–217, 2014.
3. Sarnecki, Jerzy. ”Forskning om ekonomisk brottslighet”. I Introduktion till kriminologi, 323–349, 2003.

Mordet på Ramoné Latonummi

Ramoné Latonummi hittades död i Hallstahammar den 26 augusti 2008. Det är ett av de olösta mord som finns i Västmanland.

Ramoné Latonummi hittades död i sin lägenhet på Trädgårdsgatan i Hallstahammar vid 19.30-tiden tisdagen den 26 augusti 2008. Redan vid första anblicken stod det klart att hon hade knivmördats. Dådet verkade vara utfört med aggression, hat.1 Hon hade utsatts för kraftigt övervåld. Den outhärdliga stanken tydde på att hon hade legat död i flera dagar utan att någon hade märkt det.2

Den 18 augusti gjordes den sista säkra iakttagelsen av kvinnan. Rättsläkaren trodde att hon kan ha legat död i en vecka i lägenheten.3 

Ramoné Latonummi hade levt ett hårt liv i flera decennier. Hon hamnade snett i ungdomen och började röka hasch och umgås med fel sorts personer. Det slutade med att hon missbrukade, prostituerade sig, levde ett hårt liv, födde en son men fick sonen omhändertagen och placerad i fosterhem.

Saker ordnade sig dock till det bättre. Hon flyttade till Hallstahammar från Stockholm, fick en egen lägenhet genom socialens. Hon levde på sin förtidspension och bidrag. Hon ordnade sin tillvaro, hon gick på loppis och handlade saker och beskrevs som pedant och förtjust i prylar.

Men hon sålde också den medicin hon fick mot sina psykiska besvär, lugnande och smärtstillande medel och Subutex. Subutex används för att avvänja narkomaner men kan i sig vara vanebildande. Hon sålde medicinen till andra narkomaner och drygade på så vis ut sin magra inkomst.4

I augusti 2008 såg Ramoné början på en ny start. Hon skulle äntligen få träffa sin son igen, som nu blivit myndig. Så blev det inte. Sonen fick ställa in återföreningen med sin mor eftersom han inte hade råd med resan.5

Ramoné Latonummi betalade sina räkningar punktligt. Den 19 augusti 2008 fick hon sin pension. Men hon rörde aldrig pengarna.

Den 26 augusti var en bekant hemma hos henne. Mannen var där för att handla narkotikaklassade medel av henne, något han gjort tidigare.

Han fann hennes sedan flera dagar döda kropp. Hon hade blivit mördad med kniv, kroppen var utsatt för kraftigt övervåld som vida översteg vad som krävs för att mörda någon. Hon hade inga avvärjningsskador, vilket tyder på att angreppet gått så fort att hon inte hann försvara sig.6

Polisen spärrade av lägenheten och omgivningarna undersöktes. En bit därifrån, i en brunn, låg Ramoné Latonummis nycklar slängda.

Polisutredningen visade att Ramoné Latonummis mobiltelefon och cykel saknades.7 Mobiltelefonen var av modellen Nokia 2610. Cykeln var en plommonfärgad Monark damcykel med cykelkorg. Den stod uppställd utanför kvinnans port. Hon hade nyligen köpt cykeln och eftersom hon var aktsam om sina ägodelar är det inte troligt att hon lånat ut den till någon eller sålt den.8

Så vem var det då hon släppte innanför sin dörr på tredje våningen i flerfamiljshuset? En svartsjuk älskare? Eller någon som ville åt den narkotikaklassade medicinen? Enligt gärningsmannaprofilen rör det sig om en person med lokal förankring, känd av socialtjänsten och troligtvis av psykvården.9

Fallet granskades 2016 av mordutredarna Bo Åström och Mark Safarik i tv-programmet ”Svenska fall för FBI”. En man, som i programmet kallas ”herr X” visade sig ha Ramoné Latonummis mobiltelefon, med utbytt sim-kort.

Herr X satt också inlåst under en period i utredningen, häktad, misstänkt för mordet. Men han släpptes. Bo Åströms och Mark Safariks teori, som redovisades i programmet , är att han är den närmaste kandidaten till att ha begått mordet. Han är tidigare dömd för våldsbrott. Han hade bevisligen hennes saker i sin ägo.

Herr X hade ett motiv. Enligt den man som hittade Ramoné Latonummi död så hade herr X tidigare försökt stjäla narkotikaklassade mediciner från henne. Hon hade stuckit honom med en nål.

Det gick rykten om att hon var hiv-smittad. Det var hon inte, men herr X kan ha varit så upprörd över att han kanske blivit smittad, att han mördade henne.

Mannen som hittade henne död har också i likhet med herr X varit misstänkt för dådet. Bo Åström och Mark Safarik trodde dock inte att han är skyldig. Han var enligt dem för öppen med vad han gjorde i lägenheten och berättade att han faktiskt var där för narkotikaköp.10

En annan person som också varit intressant i mordutredningen är Solingemördaren David Sjöblom. Han kände sonen till mordoffret väl och hade återupptagit kontakten med denne strax före mordet. Solingemördaren och en några år äldre drogberoende och våldsdömd medpatient hade rymt från Säters sjukhus när de i slutet av augusti 2008 greps i Norberg, bara några mil från mordplatsen. David Sjöblom förhördes i utredningen men han var aldrig misstänkt. Han befann sig fortfarande kvar på Säters sjukhus när mordet på Ramone Latonummi begicks.11

Bo Åström och Mark Safarik lämnade ifrån sig den information de samlat på sig till Västmanlandspolisen.12

Ove Dahlberg var 2020 ledare för kalla fall-gruppen i Polisregion Mitt. Ove Dahlberg berättade i juni 2020 att kalla fall-gruppen skickat in bevis från mordplatsen till Nationellt forensiskt centrum, NFC, på nytt och trodde att det fanns goda chanser att resultaten skulle leda framåt i utredningen.

– Vi använder bland annat nya analysmetoder när det gäller DNA och fingeravtryck som vi har från platsen, sa Ove Dahlberg till Sveriges Television.

Det fanns fler anledningar för kalla fall-gruppen att lägga all sin kraft på mordet i Hallstahammar.

– Vi har fått en hel del nya uppgifter i samband med förhör som vi hållit. Jag skulle säga att vi är närmare ett gripande i dag än vi var innan vi började, sa Ove Dahlberg till Sveriges Television.

Ove Dahlberg ville inte gå in på några detaljer kring förhören.13

1 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Ramone släppte själv in sin mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 14 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/ramone-slappte-sjalv-in-sin-mordare?utm_source=pocket_mylist.

2 ”Svenska fall för FBI”. TV4 Play, 15 december 2016. https://www.tv4play.se/program/svenska-fall-för-fbi/del-8-säsong-2/3534401.

3 Skarin, Anna. ”Cykel och mobil kan leda till mördaren i Hallstahammar”. Expressen, 10 november 2008. https://www.expressen.se/nyheter/cykel-och-mobil-kan-leda-till-mordaren-i-hallstahammar/.

4 Ernheimer, Jan. ”Motivet till mordet i Hallstahammar kan ha varit ett nålstick”. Vestmanlands Läns Tidning, 15 december 2016. https://www.vlt.se/artikel/motivet-till-mordet-i-hallstahammar-kan-ha-varit-ett-nalstick?utm_source=pocket_mylist.

5 ”Svenska fall för FBI”. TV4 Play, 15 december 2016. https://www.tv4play.se/program/svenska-fall-för-fbi/del-8-säsong-2/3534401.

6 Ernheimer, Jan. ”Motivet till mordet i Hallstahammar kan ha varit ett nålstick”. Vestmanlands Läns Tidning, 15 december 2016. https://www.vlt.se/artikel/motivet-till-mordet-i-hallstahammar-kan-ha-varit-ett-nalstick?utm_source=pocket_mylist.

7 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Ramone släppte själv in sin mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 14 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/ramone-slappte-sjalv-in-sin-mordare?utm_source=pocket_mylist.

8 Skarin, Anna. ”Cykel och mobil kan leda till mördaren i Hallstahammar”. Expressen, 10 november 2008. https://www.expressen.se/nyheter/cykel-och-mobil-kan-leda-till-mordaren-i-hallstahammar/.

9 Sannemalm, Ann-Sofie. ”Ramone släppte själv in sin mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 14 juli 2015. https://www.vlt.se/artikel/ramone-slappte-sjalv-in-sin-mordare?utm_source=pocket_mylist.

10 Ernheimer, Jan. ”Motivet till mordet i Hallstahammar kan ha varit ett nålstick”. Vestmanlands Läns Tidning, 15 december 2016. https://www.vlt.se/artikel/motivet-till-mordet-i-hallstahammar-kan-ha-varit-ett-nalstick?utm_source=pocket_mylist.

11 Ahlin, Terese. ”Polisen har nya uppgifter om knivmordet på Ramone – behöver allmänhetens hjälp att lösa brottet”. Vestmanlands Läns Tidning, 18 juni 2020. https://www.vlt.se/artikel/polisen-har-nya-uppgifter-om-knivmordet-pa-ramone-behover-allmanhetens-hjalp-att-losa-brottet.

12 Ernheimer, Jan. ”Motivet till mordet i Hallstahammar kan ha varit ett nålstick”. Vestmanlands Läns Tidning, 15 december 2016. https://www.vlt.se/artikel/motivet-till-mordet-i-hallstahammar-kan-ha-varit-ett-nalstick?utm_source=pocket_mylist.

13 Ahnlund, Susanna. ”Två gamla mord i Västmanland kan vara nära lösning”. Sveriges Television, 23 juni 2020. http://archive.ph/v7l8v.

Det obrottsliga Japan

I början av förra seklet fanns det förväntningar om att välståndets utveckling och utjämningen av samhällsklyftor skulle leda till minskad brottslighet. Dessa förväntningar har inte infriats och det ökade välståndet visade sig vara relaterat till en ökad brottslighet.

En tänkbar förklaring till brottslighetens ökning under förra seklet är den ökning av tillfällen till brott som var en konsekvens av det ökade välståndet. Snabbköpsbutiker, bilismens utveckling och mobiltelefonernas utbredning är några av de faktorer som ökat tillfällen till egendomsbrott.

Tillfällesstrukturen är dock inte den enda faktor som svarar för brottslighetens ökning. Brottsligheten har inte ökat i alla länder där välståndet har ökat. Medan brottsligheten ökat kraftigt i Sverige under efterkrigstiden har brottsligheten i Japan stannat på samma nivå under den perioden. Detta trots att även Japan fått ett ökat välstånd. Förklaringen är troligen skillnaden i social kontroll.

Främst är det den informella kontrollen inom familjen, grannskapet och arbetslivet som har minskat i västvärlden. Samhället har försökt kompensera denna förlust av kontroll genom utbyggnad av olika myndigheter som står för en mera formaliserad form av kontroll. Den kraftiga utbyggnaden av skolväsendet är troligen det tydligaste tecknet för denna utveckling. Det verkar dock inte vara möjligt att helt kompensera den minskade informella kontrollen genom formella kontrollsystem. Åtminstone inte i ett mångkulturellt demokratiskt samhälle.

Den minskade sociala kontrollen har dock olika påverkan på människor i olika samhällsklasser. Därför är även teorier som bygger på skillnader mellan fattiga och rika användbara.

Källa: Sarnecki, Jerzy. ”Brottsnivå och samhällsförändringar”. I Introduktion till kriminologi, 289–322, 2003.

Det sociala arvet

Integrerade teorier handlar helt enkelt om att kombinera flera kriminologiska teorier med varandra.

Ett exempel är Thornberrys interaktionistiska teori, från 1996, som är en kombination av Hirschis sociala band-teori och Akers inlärningsteori. Thornberry ansåg sig med hjälp av dessa skapat en teori som kan beskriva samspelet mellan individens agerande och vederbörandes levnadsförhållanden under hela livet.

Enligt Thornberry uppstår brottsligehten genom en kombination av försvagade band till samhället, exempelvis till föräldrarna, och inlärning av brottsligt beteende, främst av jämnåriga kamrater.1

Flera undersökningar är gjorda på pojkar i Stockholm födda på 1940- och 1950-talet. Undersökningen ”Stockholmspojkar” genomfördes av Gustav Jonsson och Anna Lisa Kälvesten 1964. Detta är förmodligen den mest kända svenska undersökningen av ungdomsbrottslighet eftersom den har gett upphov till Gustav Jonssons teori om ”det sociala arvet”. Undersökningens material bestod dels av ett representativt urval om 222 Stockholmspojkar, dels av 100 Stockholmspojkar som på grund av omfattande asocialitet hade blivit intagna på Barnbyn Skå, där Gustav Jonsson under många år varit föreståndare.

Gustav Jonsson intresserade sig för de generella uppväxtförhållanden under vilka de aktuella ungdomarna växte upp. Data samlades om de undersökta ungdomarnas mor- och farföräldrar, om föräldrarna och om de unga själva. Gustav Jonsson ansåg sig ha funnit stöd för sin tes att fattigdom är den centrala faktorn bakom de ungas anpassningsproblem.

Om far- och morföräldrar led av fattigdom, missbruk och liknande problem gjorde även föräldrarna och barnen det. De dåliga förutsättningarna ansågs inte föras över genom det genetiska arvet utan genom det sociala arvet, framför allt genom fattigdom.

Dessa studier av Stockholmspojkar har följts upp i flera undersökningar, bland annat av Jerzy Sarnecki själv. Även studier av flickors brottslighet har gjorts.

Jerzy Sarnecki gjorde själv också ”Borlängeundersökningen” under några år mellan 1982 och 1990. Detta var den första kriminologiska undersökning där registrerade misstankar om gemensamt deltagande i brott undersöktes med hjälp av nätverksanalytiska metoder, det vill säga en sorts kartläggning av relationer. Undersökningen visade bland annat att 45 procent av alla ungdomar som misstänktes för brott i Borlänge kunde länkas samman till ett stort nätverk.2

1. Sarnecki, Jerzy. ”Integrerade teorier”. I Introduktion till kriminologi, 227–238, 2003.
2. Sarnecki, Jerzy. ”Några exempel på forskning om orsaker till traditionell brottslighet”. I Introduktion till kriminologi, 239–287, 2003.

Konservativ kontrollteori

Sommarlovet är slut för barnen men jag fortsätter att läsa kriminologisk teori.

Medan vissa kriminologiska teorier kan betraktas som vänster är följande teorier enligt Jerzy Sarnecki att betrakta som konservativa.

Enligt en teori använder vissa människor, i synnerhet ungdomar från underklassen, olika tekniker för att neutralisera de i samhället gällande normerna. På så sätt kan individen motivera sin egen brottslighet.

Brottslingen kan till exempel förneka sitt eget ansvar för brottet eftersom att han är fattig eller förneka brottets skada eftersom brottsoffret har en försäkring som täcker det mesta av kostnaden.

Denna teori kan sägas ligga någonstans mellan rational choice och determinism. Den anses tillhöra kontrollteorierna.

Men en mer renodlad kontrollteori handlar snarare om varför de flesta människor avstår från att bli brottslingar. Det som anses förhindra brottsligheten är de band som länkar människor till det etablerade samhället. Dessa band kan vara familjen, arbetet eller föreningslivet.

Rutinaktiviteter är ett begrepp som handlar om att brottslig aktivitet anses vara intimt förknippad med vardagslivets rutiner så som arbete eller skola. Enligt detta sätt att se på brottsligheten är det vårt dagliga liv som skapar förutsättningar för den brottslighet som finns i vårt samhälle.

En annan delvis besläktad teori är relaterad till tillfällesstrukturens betydelse för brottsligheten. Utgångspunkten här är idén om den rationella individen som påverkas av de frestelser som vederbörande utsätts för i sin omvärld.

Källa: Sarnecki, Jerzy. ”Kontrollteorier, rutinaktiviteter och tillfällesstruktur”. I Introduktion till kriminologi, 215–226, 2003.