Även Skavsta kostar skattepengar

Skavsta flygplats ses som en framgångsrik flygplats. Emellertid har flygplatsen för det mesta gått med förlust. Kostnaderna har skattebetalarna fått stå för.

I debatten om Västerås flygplats stora förluster brukar ibland Skavsta lyftas fram som ett föredöme.

Skavsta flygplats i Nyköpings kommun är sedan 1998 till största delen privatägd. Trots att flygplatsen är privatägd har emellertid verksamheten kostat kommunens skattebetalare mycket pengar. Som undertecknad tidigare berättat (den 8 oktober 2014) har Nyköpings kommun haft ett reklamavtal direkt med Ryanair som kostat närmare 100 miljoner kronor mellan 2003 och 2014.

Skavsta har precis som andra flygplatser fått kämpa med ekonomin och gick för första gången runt 2012 efter 15 år med lågprisflyg. Även 2014 gick Skavsta med förlust och hade ett resultat på minus 16 miljoner, enligt Allabolag.se. Siffrorna för 2015 finns ännu inte på nätet.

Facket kan få Ryanair att stänga sina svenska baser

Danska fack har fått Ryanair att stänga sina baser i Danmark. Detsamma kan ske i Sverige, menar Martin Lindgren, Svensk Pilotförening. ”Vi skulle kunna vidta samma typ av åtgärder mot Ryanair”, säger han.

Martin Lindgren, ordförande för Svensk Pilotförening, tror att svenska fack kan ta strid mot Ryanair precis som danska fack har gjort. Foto: Erik Hjärtberg
Martin Lindgren, ordförande för Svensk Pilotförening, tror att svenska fack kan ta strid mot Ryanair precis som danska fack har gjort. Foto: Erik Hjärtberg

Svensk Pilotförenings kontor ligger inte långt från LO-borgen i centrala Stockholm. Svensk Pilotförening, SPF, med sina  cirka 1 900 medlemmar, är emellertid fristående från de stora fackliga centralorganisationerna.

Som undertecknad tidigare berättat (den 7 juli) har Arbejdsretten, den danska motsvarigheten till Arbetsdomstolen, slagit fast att danska fack har laglig rätt att genomföra stridsåtgärder mot Ryanair. Svensk Pilotförening har inte hunnit utreda om de juridiska förutsättningarna är exakt de samma i Sverige. Martin Lindgren, fackets ordförande, gör dock bedömningen att samma sak borde gälla i Sverige.
– Man har gått mycket på EU-rätten och framförallt Rom-förordningen i den här domen. Därmed så bör det vara samma situation här i Sverige, säger han.

Det innebär att facket skulle kunna kräva kollektivavtal för Ryanairs personal som arbetar med Skavsta och framöver med Landvetter som bas. Precis som i Danmark krävs det i så fall sympatiåtgärder från de fack som representerar markpersonalen.
– De förbund som representerar dem måste kunna gå i konflikt och måste också vilja gå i konflikt på en sympatibegäran från exempelvis SPF, säger Martin Lindgren.

Anledningen till att det krävs sympatiåtgärder är att större delen av Ryanairs piloter inte har någon laglig rätt att strejka eftersom de formellt sett är företagare.
– Man tvingas in som egenföretagare. Det är väl kanske ingen som håller en pistol mot ens huvud, men det är den enda option som finns för den som vill flyga för Ryanair, säger Martin Lindgren.

Svensk Pilotförening har inte hunnit diskutera med andra fack om hur de nu ska agera mot Ryanair.
– Vi tittar givetvis på alla möjligheter som kan finnas. Om vi sträcker ut en hand till LO så tror vi väl att det ska tas emot på ett bra sätt. Men det får vi se, säger Martin Lindgren.

Efter att danska fack fått laglig rätt att strejka mot Ryanair så har det irländska flygbolaget stängt sina danska baser. Martin Lindgren tror att samma sak kommer att hända i Sverige om de svenska facken gör som sina danska kamrater.
– Vi förväntar väl oss inget annat än precis samma reaktion från Ryanair i så fall. Ledningen för Ryanair har varit väldigt tydliga med att de helt enkelt inte förhandlar med fackförbund. De totalvägrar att göra det och än så länge har de kommit undan med det i och med att väldigt få fackförbund i Europa faktiskt har tagit upp kampen med Ryanair, säger han.

På tisdagsförmiddagen höll Ryanair en presskonferens i Köpenhamn. Enligt Avisen meddelade Ryanairs vd Michael O’Leary att flygbolaget kommer att utöka sin verksamhet i Köpenhamn, trots att de fått stänga sina danska baser.
– Det enda de fackliga organisationerna har fått ut av sin kamp är att det skapas färre arbetstillfällen i Danmark till kabinpersonal, piloter och flygplatser, säger Michael O’Leary till Avisen.

Martin Lindgren på Svensk Pilotförening är ändå hoppfull. Om fackföreningsrörelsen i fler länder gör som i Danmark så kommer Ryanair till slut att tvingas till förhandlingsbordet.
– Det är klart att om vi får många länder i Europa där det blir samma process där Ryanair blir tvungna att stänga ner baser. Då har man till slut ingenstans att ta vägen annat än till Dublin. Och de kan inte basera hela sin verksamhet på baser i Dublin, säger han.

Facklig blockad mot Ryanair i Sverige

Seko, ST och Transport varslar om blockad mot arbete med Ryanairplan som omdirigeras till Sverige. Det är en sympatiåtgärd till stöd för de danska fack som är i konflikt med flygbolaget. ”Det känns självklart att ställa upp för de danska facken i en angelägen konflikt”, säger Valle Karlsson, Seko.

Facken Seko och ST och Transport har varslat om sympatiåtgärder mot Ryanair.

Varslen gäller alla plan som kan komma att omdirigeras till svenska flygplatser om den danska konflikten bryter ut, och alla typer av arbete med de planen, till exempel lastning och lossning av bagage. Blockaden träder i kraft den 18 juli.

Enligt Sveriges Radio har även Unionen fått begäran om sympatiåtgärder med det danska facket.

Framförallt är det Sturup och Landvetter som kan komma att påverkas, men Peter Hellberg, vice ordförande för Unionen, utesluter inte att även Skavsta flygplats i Nyköping finns med.
– Det kan finnas exempel där Ryanair beslutar sig för att dirigera om plan till Sverige och då blir det aktuellt att vi hjälper våra danska kollegor genom att ta ut sådana plan i sympatiåtgärd, säger Peter Hellberg, till Sveriges Radio.

Som undertecknad tidigare berättat (den 8 juni) sitter Lena Söderberg, ordförande för Västerås flygplats, även i sektionsstyrelsen för facket ST.
– I den här rollen så är jag styrelseordförande för ett aktiebolag. Mitt första och viktigaste uppdrag det är att jobba för bolagets bästa. Så vad jag tycker det måste jag sätta åt sidan, sa hon tidigare i sommar.

Markpersonalen på Västerås flygplats tillhör facket Transport. Undertecknad ringde tidigare i sommar även upp ordföranden för Transports klubb på flygplatsen för att prata om Ryanair.
– Jag har inga kommentarer, så jag får önska en fortsatt bra dag, sa han.

Uppdaterad den 9 juli.

Sagan om Skavsta

Skavsta är numera en av de största flygplatserna i Sverige. Flygplatsen utanför Nyköping påstås ha gått från ingenting till succé. Ändå har flygplatsen fått kämpa med ekonomin.

Peter Rogeman, marknadschef på Skavstas flygplats, befann sig en vinterdag i mitten av 1990-talet i London på en flygkonferens. På talarlistan fanns representanter för de nya lågprisbolagen. Lågprisflyget höll på att få ett ordentligt fotfäste på de brittiska öarna. På kontinenten och i de nordiska länderna dominerade fortfarande de gamla nationella flygbolagen.

Skavstas flygplats hade haft viss framgång med att få trafik. Spaningsflyget på den gamla flygflottiljen hade lagts ner och Nyköpings kommun hade gått in som ägare till flygplatsen som hade vuxit till Sveriges tredje största när det gällde frakt. En av de större kunderna var Ericsson som skeppade ut telekomutrustning. Charterbolagen Fritidsresor och Vingresor hade ett fåtal charterresenärer i veckan.

Politikerna i Nyköping ville ha mer. Att få fart på en lokal liten flygplats var en dröm som många flygplatschefer och kommunpolitiker närt genom åren. Det brukade sluta med att någon förlorade pengar. Kommunen eller privata investerare.

På konferensen i London höll Ryanairs marknadsdirektör Tim Jeans föredrag om hur lågprisflyget skulle rita om flygkartan i Europa. När Tim Jeans var klar stod Peter Rogeman redo. Han fick med sig engelsmannen på en snabb fika i pausen och började berätta om Skavsta flygplats, 100 kilometer söder om Stockholm.

Peter Rogeman förklarade att Skavsta ville få dit lågprisflyget. Tim Jeans svarade att Ryanair hade ett upplägg, och skrev ned villkoren på sitt visitkort:
10 kronor per passagerare i passageraravgift.
1 000 kronor i landningsavgift.
Ryanair skulle ta 200 000 passagerare till flygplatsen.

Två dagar senare låg ett brev till Peter Rogeman på kontoret i Skavsta. Det var från Tim Jeans som bekräftade villkoren. Helt sjukt, tänkte Peter Rogeman. Han tyckte att det var det dummaste erbjudandet han någonsin fått. Ryanair skulle få 60 procents rabatt med de villkoren. Han vägde brevet i handen, och var nära att kasta det i papperskorgen. Flera gånger.

I stället lyfte han telefonluren och slog numret till flygplatsens styrelseordförande Carl-Olov Munkberg. Peter Rogeman berättade om konferensen och om erbjudandet. Det blev alldeles tyst i luren. De kom överens om att anta erbjudandet.

Efter ytterligare ett par veckor kom Ryanairs vd Michael O’Leary till Nyköping. Han mötte Skavstaledningen med Carl-Olov Munkberg, Håkan Steinbüchel och Peter Rogeman. Svenskarna gjorde ett försök att få ut lite mer ersättning för landningar och passagerare. Michael O’Leary var inte beredd att ändra de villkor som Tim Jeans hade gett Peter Rogeman redan första gången de sågs i London.

Kalkylen kunde nödtorftigt räknas hem med hjälp av spritförsäljning och bokningsavgifter. Avgifter för parkering fick flygplatsen vid den här tiden inte ta ut för flygplatsägaren, kommunen, som bestämt att det skulle vara gratis.

Efter att parterna kommit överens om detaljerna var det dags att berätta för styrelsen vad som var på gång. Styrelseordförande Carl-Olov Munkberg kunde klubba igenom förslaget utan problem. Alla de närvarande i styrelsen hade insett att det inte var någon glädjekalkyl i affären, fast frestelsen var för stor. Det här var en gyllene chans för den lilla flygplatsen.

Ledningen för Skavsta fick bege sig till Dublin och Ryanairs huvudkontor för att slutligen skriva under kontraktet. Dagen efter när de skulle resa hem med avtalet i portföljen mötte de Michael O’Leary i en annan roll än de var vana vid att möta honom i. Han satt med personalen bakom incheckningsdisken och höll just på att checka in passagerare.

Sex månader efter Peter Rogemans möte med Tim Jeans i London var det dags för premiärturen. En torsdag i juni 1997 gick det första Ryanairplanet från Skavsta. Passagerarna, som Ryanair normalt inte ger en slät kopp kaffe utan att ta betalt för det, bjöds på champagne.

Marknadsföring bland molnen
I mars 2003 presenterade Nyköpings kommun ett reklamavtal mellan kommunen och Ryanair. Avtalet innebar att kommunen betalade 55 miljoner kronor för att under tio år bland annat få ha kommunnamnet på de flygplan som var baserade på Skavsta flygplats och för reklam på Ryanairs hemsida. Kritiker tyckte att avtalet var märkligt eftersom Skavsta konsekvent marknadsfördes som Stockholm Skavsta, detta till och med på Nyköping kommuns hemsida.

Avtalet överklagades. Bland annat ansågs det att avtalet var ett kommunalt företagsstöd och inte ett köp av tjänster. Reklamavtalet stoppades av länsrätten i väntan på att lagligheten i avtalet skulle prövas.

Göran Forssberg, kommunalråd (S) i Nyköping, var däremot mycket stolt över avtalet med Ryanair. Dekaler med ”City of Nyköping” hade klistrats på Ryanairs nya plan och i flygbolagets annonser fanns ordet Nyköping med. Under våren öppnade sex nya rutter på Skavsta. Passagerarantalet på flygplatsen femdubblades. På några veckor passerade nu lika många Skavsta flygplats som antalet boende i Nyköping. Det ville inte kommunen missa.

Avtalet gav Nyköping rätt att synas i stora delar av Ryanairs marknadsföring under tio år. Tanken var att turisterna skulle observera Nyköping och vilja stanna där och shoppa. Marknadsföringen skulle bli en startmotor för att få i gång turismen.

Avtalet förhandlades fram utan insyn parallellt med Ryanairs förhandlingar om de nya rutterna. När det lades på kommunstyrelsens bord för beslut under våren mötte det svag kritik. I avvaktan på avgörande i länsrätten hade bara 40 miljoner kronor kunnat utbetalas. Länsrätten skulle snart avgöra om avtalet hade krävt upphandling.
– Jag förstår inte hur vi skulle ha kunnat upphandla det av ett annat bolag, sa Göran Forssberg till Dagens Nyheter.

Att pengarna kunde gått till fler lärare och bättre äldreomsorg avfärdade han med att det krävdes tillväxt i kommunen för att kunna betala ut lärarlöner. Kommunens uppgift var att agera startmotor. Nu, hoppades han, skulle det lokala näringslivet aktiveras. Företagen skulle inse vilka kommersiella möjligheter turisterna erbjöd.

Den dåtida myndigheten Nämnden för offentlig upphandling, NOU, skrev i ett yttrande till länsrätten i Södermanland att Nyköpings kommun bröt mot lagen om offentlig upphandling när miljonavtalet med Ryanair slöts. Både en reklambyrå och en kommuninvånare hade överklagat avtalet till länsrätten. Reklambyrån begärde ett yttrande från Nämnden för offentlig upphandling. NOU gav byrån rätt. Avtalet slöts ”i strid med bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling”.

Länsrätten i Södermanlands län slog fast att reklamavtalet mellan Nyköpings kommun och Ryanair stred mot lagen om offentlig upphandling. Domen blev därför att upphandlingen skulle göras om. Det ansåg Nyköpings kommun var uteslutet.
– Situationen är mycket teoretisk just nu. De hade lika gärna kunnat döma kommunalrådet att simma över Atlanten, det hade inte heller gått, sa kommunjuristen Robert Tholén, till nyhetsbyrån TT.

Kommunen var civilrättsligt bunden till reklamavtalet och hade redan betalat ut 40 miljoner kronor till Ryanair. De sista utbetalningarna på 15 miljoner stoppades av länsrätten i slutet av mars. Om inte de pengarna skulle betalas ut riskerade kommunen att avtalet hävdes och att Ryanair krävde skadestånd.

I september fastslog kammarrätten att Nyköpings kommun inte fick betala ut mer pengar till Ryanair. Innan fler utbetalningar kunde ske måste avtalets giltighet prövas ännu en gång.

I oktober beslutade kommunstyrelsen i Nyköping att överklaga länsrättens dom. Kommunstyrelsen beslutade också att betala ut de 15 miljoner kronor som kommunen var skyldig Ryanair. Kommunen trotsade därmed kammarrättens förbud och gjorde sig skyldig till lagtrots.

I november ogiltigförklarade kammarrätten reklamavtalet. Avtalet ansågs ogiltigt då det tecknats utan offentlig upphandling. Dagens Industris ledarsida kommenterade detta:

På pappret gick avtalet ut på att kommunen fick reklamutrymme på lågprisbolagets flygplan. Men poängen med hela pengaöverföringen på 55 miljoner kronor var förstås inte att marknadsföra kommunen uppe bland molnen utan att ge ett ekonomiskt stöd till det bolag som skänkt nytt liv åt Nyköping-Skavsta flygplats.

Det är en viktig dom, för den bekräftar att det inte är tillåtet för myndigheter att ge stöd till enskilda företag. Sådana stöd snedvrider konkurrensen och innebär ett missbruk av skattebetalarnas pengar.

Nyköpings kommun överklagade kammarrättens beslut till Regeringsrätten, som numera har namnet Högsta förvaltningsdomstolen. Två år senare, i mars 2005, meddelade Regeringsrätten att reklamavtalet som kommunen tecknat med Ryanair var ogiltigt och måste upphandlas på nytt.

Nyköpings kommun tolkade domen på ett annat sätt. Att domstolen hade sagt att upphandlingen skulle göras om betydde inte att den skulle göras om, menar Robert Tholén, jurist på Nyköpings kommun.
– Avtalet var redan i gång och betalt fullt ut, så kommunen såg ingen möjlighet att kunna häva avtalet eller få tillbaka pengarna, skriver Robert Tholén i ett e-brev.

Domen fick inga formella konsekvenser i form av böter eller liknande. Nästa gång kommunen ville ge Ryanair ett reklamavtal, 2007, gjordes i alla fall en upphandling. Kraven var mycket speciella. Bland annat krävdes det att leverantören kunde nå minst 800 000 resenärer som reste till eller från Skavsta.

Nyköpings kommuns agerande anmäldes även till EU-kommissionen för otillåtet statsstöd. EU-kommissionen meddelade 2009 att avtalet inte var ett brott mot de regler som fanns.

Framgångssagan som gick med förlust
Sju år efter premiärturen från Sverige, 2004, utsågs Skavsta tillsammans med Charleroi utanför Bryssel och Beauvais utanför Paris till Ryanairs första baser bortom Storbritannien och Irland. Skavsta fick fyra Boeing 737-800 och personal stationerad på basen. Det öppnades successivt en mängd nya rutter.

Det komplett okända Skavsta hade gått från ingenstans till succé. Ryanair höll sitt löfte om 200 000 passagerare på årsbasis, en av de siffror som Tim Jeans gett till Peter Rogeman på en konferens i London på mitten av 1990-talet.

Skavsta är numera en av de största flygplatserna i Sverige. Ändå har flygplatsen kämpat med ekonomin och gick för första gången runt 2012 efter 15 år med lågprisflyg.

Sedan 1998 är flygplatsen till största delen privatägd, då det brittiska, senare spanska, företaget TBI köpte 90,1 procent av flygplatsen av Nyköpings kommun. TBI meddelade vintern 2012 att företaget inte längre hade råd att driva flygplatsen. Det stora problemet var enligt TBI att huvudlandningsbanan behövde renoveras och att pengarna inte fanns. I ett brev skrev företaget att det i 18 månaders tid hade hållits hemliga förhandlingar med kommunledningen. Eftersom detta inte hade gett något resultat så gick TBI ut offentligt och berättade om krisen.

Kommunalrådet Urban Granström (S) hade en annan syn på Skavsta. Han ansåg att det fanns stora utvecklingsmöjligheter. Han ville inte att kommunen skulle ta över flygplatsen.
– De tycker att skattebetalarna i Nyköping ska lösa ut dom från det de inte lyckas med. Det tycker inte jag är rimligt, sa han till Sveriges Television.

Flygplatschefen Dot Gade Kulovuori menade däremot att det vore en bra lösning om kommunen tog över flygplatsen eftersom den var en sådan tillväxtmotor för hela regionen. Hon berättade att flygplatsen gick back varje år, senast med en miljon kronor och året dessförinnan med 15 miljoner. Den svårighet som nu drabbat flygplatsen var att en ny beläggning måste läggas på huvudlandningsbanan inom de närmsta tre åren, något som skulle komma att kosta runt 100 miljoner kronor.

Transportstyrelsen, den myndighet som ansvarar för att inspektera flygplatsen, hade däremot inget krav på att landningsbanan skulle asfalteras om. Skavsta är välskött, menade myndigheten.

I oktober 2013 såldes Stockholm Skavsta, tillsammans med flera andra av TBIs flygplatser, till det amerikanska bolaget Airports Worldwide.

I december 2013 meddelade Ryanair att flygbolaget skulle lägga ner 17 flyglinjer från olika svenska flygplatser. Ryanair uppgav att anledningen till neddragningarna var brist på flygplan. Gamla flygplan fasades ut samtidigt som nya plan skulle levereras först i slutet av 2014. Ryanair satsade också stort i Italien och Irland.

Skavsta räknade med att tappa en halv miljon passagerare under 2014, vilket motsvarade ungefär en fjärdedel av trafiken. Detta skulle leda till personalminskningar där 15 av flygplatsens 120 anställda förlorade jobbet. Sex inom administration, resten arbetade med att lasta plan och hjälpa passagerare med särskilda behov ombord. Även vaktbolaget Securitas, med omkring 150 anställda på Skavsta meddelade att upp till 25 procent av alla arbetade timmar kunde försvinna ur schemat.

Sommaren 2014 fick även Skavstas vd Dot Gade Kulovuori sparken. De amerikanska huvudägarna ADC & HAS Airports Worldwide, som numera är majoritetsägare i flygplatsbolaget, valde på ett styrelsemöte i juli att säga upp Dot Gade Kulovuori, som slutade med omedelbar verkan.

Reklamavtalet med Ryanair hade kostat Nyköpings kommun närmare 100 miljoner kronor sedan 2003. När det nuvarande avtalet upphör efter nyår 2015 blir det inga mer miljoner till Ryanair. Det lovade Socialdemokraterna i valrörelsen 2014.
– Trenden är att Ryanair inte levererar fler passagerare och då är det inte intressant för oss, sa kommunalrådet Urban Granström (S) till Södermanlands Nyheter.

Undertecknad har själv försökt nå Urban Granström utan att lyckas.

Texten uppdaterades 2017-05-27

Källor i urval
Björnelid, Richard. 2011. SAS – Om konsten att sänka ett flygbolag. ISBN: 9789173898638. E-bok.
Bergstrand, Mats. 1997. Resor: Prisvärd premiär till London. Dagens Nyheter. 15 juni.
Braconier, Fredrik. 2003. Subventioner stoppar Ryanair i Strasbourg. Svenska Dagbladet. 20 september.
Wijnblad, Olof. 2003a. Storsatsning ska få besökare till Nyköping. Dagens Nyheter. 24 juli.
Wijnblad, Olof. 2003b. Nyköpings kommun bröt mot lagen. Dagens Nyheter. 7 augusti.
Sunden, Maria. 2005. Ryanair får inte göra reklam för Nyköping. Svenska Dagbladet. 22 mars.
Blomberg, Fredrik. 2009. EU godkänner miljonavtal. Sveriges Radio. 16 mars.
Pohjanen, Kina. 2013. Svårt för lågprisflygplats att gå runt ekonomiskt. Sveriges Radio. 15 november.
Tersmeden, Carl Bruno. 2012. Skavsta flygplats hotas av nedläggning. Sveriges Television. 10 december.
Holmqvist, Tobias. 2012. Inget fel på Skavstas landningsbana. Sveriges Television. 10 december.
Axås, Elisabet. 2013. Ryanairs nya besked – kapar fler Sverigelinjer. Expressen. 18 december.
Treijs, Linn. 2014. Facket rasar mot uppsägningar. Katrineholmskuriren. 13 februari.
Wixe, Susanne. 2014. Skavstas vd sparkas efter Ryanairs nedskärningar. Aftonbladet. 12 augusti.
Ringdahl, Lasse. 2014. S: Kommunen ska ragga flyg till Skavsta. Södermanlands Nyheter. 3 september.

Nyköpingssossar vill slopa stöd till Ryanair

Inget mer reklamavtal med Ryanair. Det vallöftet ger Socialdemokraterna i Nyköping. ”Trenden är att Ryanair inte levererar fler passagerare och då är det inte intressant för oss”, säger kommunalrådet Urban Granström (S).

Som undertecknad tidigare berättat (den 8 januari) har flygplatsen Skavsta utanför Nyköping fått kämpa med ekonomin och gick för första gången runt år 2012. Detta efter 15 år med lågprisflyg. Flygplatsen är sedan 1998 till största delen privatägd. Nyköpings kommun har däremot kraftigt subventionerat verksamheten, bland annat genom ett frikostigt reklamavtal direkt med Ryanair.

Reklamavtalet med Ryanair har kostat Nyköpings kommun närmare 100 miljoner kronor sedan 2003, skriver Södermanlands Nyheter. När det nuvarande avtalet upphör efter nyår 2015 blir det inga mer miljoner till Ryanair. Åtminstone om Socialdemokraterna sitter kvar vid makten efter valet den 14 september.

Svenska fack har kritiserat Ryanair i tio år

Inte heller i Sverige är den fackliga kritiken mot Ryanair ny. Svenska fack har protesterat mot lågprisflygbolaget i åtminstone tio år. Hösten 2004 delade fackliga företrädare ut spypåsar i protest.

Fransyskan vred och vände på sin spypåse. Magstarkt, stod det, på svenska. Betydde det att flyget var försenat? Facket HTF hade inte översatt sitt budskap om att Ryanairs personalpolitik var helt oacceptabel. HTF är i dag en del av fackförbundet Unionen. I september 2004 delade fackets ombudsmän ut spypåsar utanför flygterminalen på Skavsta i protest mot Ryanairs personalpolitik. Passagerarna som skulle flyga billigt till Paris tog det med ro.

Andra passagerare förstod mycket väl budskapet. Samtidigt var det inte någon som just då skulle välja bort Ryanair. En man ansåg att han kunde acceptera sämre arbetsvillkor för personalen om han fick resa billigt.

HTF uppgav att kabinpersonalen på Ryanair hade en lön på cirka 14 000 kronor, tjugo dagars semester och riskerade avsked om de hade fler än fyra sjukdagar per år. Veckoarbetstiden var på hela 64 timmar, vilket hotade flygsäkerheten. Flygbolaget vägrade konsekvent att teckna kollektivavtal som skulle ge personalen anställningsvillkor enligt svenska regler.

HTF:s Holger Eriksson tillade i en insändare att det inte bara var de anställda som via usla villkor subventionerade de billiga flygbiljetterna.

Nyköpings kommun slussar via ett tioårigt avtal 55 miljoner kronor till Ryanair för marknadsföringsinsatser. Avtalet tecknades utan att en upphandling genomförts. Flera anmälare till länsrätten i Sörmland ansåg att avtalet utgjorde ett otillåtet stöd till en enskild näringsidkare och att de 55 miljonerna inte stod i rimlig proportion till den nytta som marknadsföringsåtgärderna kunde medföra för Nyköpings kommun. Anmälarna menade att avtalet utgjorde ett förtäckt stöd till Ryanair i syfte att subventionera flygbolagets flygtrafik till och från Skavsta flygplats. Länsrätten ansåg också att upphandlingen skett i strid mot lagen om offentlig upphandling.

Hur resonerar en folkvald kommunstyrelse som använder 55 miljoner av sina skattepengar till att gynna ett enskilt flygbolag? Hur ser skattebetalarna i Nyköping på att deras pengar går till att
finansiera flygbolaget Ryanairs verksamhet?

Fackets ombudsmän var på plats vid Skavsta tidigt på morgonen för att dela ut påsar till de första resenärerna. Flygplatschefen Dot Gade Kulovuori var inte glad och förbjöd dem att gå in i avgångshallen.
– Jag är rädd att passagerarna sätter flygplatsen i samband med den fackliga aktionen, sa hon till Dagens Nyheter.

För hennes del var saken klar. Ryanair höll sig ”inom reglementet” och hade betytt mycket för arbetstillfällena i Nyköpings kommun. Över 200 personer fick sin försörjning från flygplatsen. Flygplatsbolaget hade 123 heltidsanställda. Därtill fanns de anställda poliserna, folk hos Forex och biluthyrarna och i butiker och restauranger.

Dot Gade Kulovuori ville inte kommentera sakfrågan, om Ryanairs påstått dåliga arbetsvillkor, och sa att ”svenskar är bra på att tala om för andra hur de ska bete sig”.

Skavsta flygplats ägdes vid tidpunkten av ett brittiskt bolag, TBI. Det svenska dotterbolaget, där Dot Gade Kulovuori än i dag är vd, hade kollektivavtal med Transport och HTF.

Ryanairs Nordenchef Lotta Lindquist-Brosjö skickade ut ett pressmeddelande från företagets informationschef Paul Fitzsimmons som enda kommentar.

I pressmeddelandet uppgav informationschefen att Ryanairs löner och arbetsförhållanden höll ”europeisk standard”. Paul Fitzsimmons påpekade att HTF hade misslyckats med att skydda jobben för alla dem som sagts upp från SAS under den senaste tiden.

Dagens Nyheter berättade senare att Ryanair kritiserats av myndigheter i Irland och Storbritannien bland annat för dåligt utbildad personal och för att flygbolagets piloter var stressade. Efter kontakt med flygledartornen vid flygplatserna Skavsta, Västerås och Säve visade det sig däremot att flygledarna dittills inte märkt att Ryanair varit med om några allvarligare incidenter i Sverige. Ryanair ville just då inte kommentera frågan till Dagens Nyheter.

Efter att Dagens Nyheter publicerat artikeln bjöd Ryanair in till presskonferens i Stockholm. Vid det laget hade Ryanairs ledning blivit så upprörd att flygbolaget krävde att DN tog tillbaka vad tidningen skrivit och bad om ursäkt. Annars hotade rättsliga åtgärder. Verkställande direktören Michael O’ Leary upprepade flera gånger under presskonferensen att Ryanair hade en 20-årig fläckfri säkerhetshistoria bakom sig.

Kritiken som DN hade rapporterat om handlade bland annat om att kabinpersonal inte hade rätt utbildning för att klara en nödsituation. Det handlade om ett plan som landade med brand i motorn. Kabinpersonalen hade haft svårt att öppna nödutgångarna.
Michael O’ Leary medgav att det funnits brister i säkerheten hos bolaget. Fast dessa skulle nu vara åtgärdade.
– Ingen är perfekt, sa han.

Att flygbolagets piloter skulle arbeta under stress förnekade däremot Michael O’Leary. Han underströk att flygbolaget tog allvarligt på säkerheten.

DN:s chefredaktör och ansvarige utgivare, Jan Wifstrand, meddelade att han inte tänkte ta tillbaka några uppgifter i tidningens texter om Ryanair eller publicera någon ursäkt.

Åke Linder, på Luftfartsinspektionen, ansåg inte att det fanns någon anledning att rikta någon allvarlig kritik mot Ryanair.
– Jag kan inte svära på att det trots våra inspektioner inte finns fel och brister, men vi har inte upptäckt några. Ryanair sköter tillsynen och följer de regler som gäller i Irland. Och Irland har i stort sett samma regler som vi, sa han till tidningen Resumé.

Ryanair hävdade att antalet passagerare som flög med bolaget hade ökat efter att facket hade inlett sin kampanj.
– Bokningsläget har exploderat sedan kampanjen drogs i gång. I Sverige ligger vi nu på en fördubbling jämfört med medelsnittet för Europa sedan kampanjen startade, sa Ryanairs Nordenchef Lotta Lindquist-Brosjö till Resumé.

Senare i september drog Ryanair tillbaka sitt hot om att stämma Dagens Nyheter för felaktiga uppgifter. Någon förklaring till varför flygbolaget dragit tillbaka sitt hot fick inte tidningen.
– Det har jag inte riktigt koll på. Det har bedömts att följande artiklar gav en fördjupad bild. Men jag vill inte vara talesman för Ryanair, sa advokaten Harald Nordenson till Dagens Nyheter.

Detta var inte första gången flygbolaget hade hotat en meningsmotståndare med rättsliga åtgärder. Sommaren innan hade Ryanair hotat att stämma en internetdiskussionshemsida för piloter, www.pprune.com, om inte hemsideägaren tog bort en diskussion om dåliga arbetsförhållanden på Ryanair.

Källor
Eriksson, Holger. 2004. Undvik att flyga med Ryanair. Dagens Nyheter. 1 september.
Jacobsson, Cecilia. 2004. Spypåse för bättre arbetsvillkor. Dagens Nyheter. 2 september.
Kainz Rognerud, Knut. 2004. Våg av kritik mot Ryanair efter flera allvarliga tillbud. Dagens Nyheter. 3 september.
Kainz Rognerud, Knut och Lucas, Dan. 2004. Ryanair tillbakavisar kritik. Dagens Nyheter. 7 september.
Kainz Rognerud, Knut. 2004. Ryanair backar om stämning. Dagens Nyheter. 17 september.
Sundling, Janne. 2004. Dålig publicitet lyft för Ryanair. Resumé. 9 september.

Fler förlorar jobbet på Skavsta

Sammanlagt 15 personer blir av med jobbet på Skavsta. Facket riktar nu skarp kritik mot detta. ”Det är inte hållbart, vi är redan för få”, säger Tobias Eriksson, Transport.

Som undertecknad tidigare berättat (den 27/12 2013) har Ryanair minskat sin verksamhet i Sverige. Flygbolaget har valt att lägga ner en rad linjer från Skavsta, Göteborg, Västerås, Växjö, Karlstad, Kalmar, Ängelholm och Jönköping.

På Skavsta har flygbolagets nedskärningar lett till att flygplatsen gör sig av med personal, skriver Södermanlands Nyheter. Nu är det slutförhandlat med både Transport och Unionen, och 15 av Skavstas 120 anställda förlorar jobbet. Sex inom administration, resten arbetar med att lasta plan och hjälpa passagerare med särskilda behov ombord.

Facket Transport ville i stället behålla fast anställda och skära ner på extrapersonal och sommarvikarier. Klubbordföranden Tobias Eriksson tvivlar på den slimmade organisationen.
– Vi vet inte hur vi ska få ihop det med de personer som är kvar, och fortfarande ge lika god service, säger han till Södermanlands Nyheter.

Enligt flygplatsens vd Dot Gade Kulovuori matchar uppsägningarna det trafiktapp på en halv miljon passagerare som flygplatsen räknar med i år. Hon märker inte av några arga känslor mot Ryanair.
– Sett ur ett europeiskt perspektiv finns det en förklaring, de ska lämna tillbaka 75 leasade plan och väntar på 175 nya, säger hon till Södermanlands Nyheter.

Även vaktbolaget Securitas, med omkring 150 anställda på Skavsta har meddelat att upp till 25 procent av alla arbetade timmar kan försvinna ur schemat. För några anställda kan det finnas chans till omplacering på Bromma och Arlanda.

Personal på Skavsta varslas om uppsägning

Ryanair minskar sin verksamhet på Skavsta. Därför hotas flygplatsens personal av uppsägningar. ”Man vet aldrig med Ryanair, så är det”, säger Jonny Fransson, ombudsman på Transport.

Som undertecknad tidigare berättat (den 27/12 2013) minskar Ryanair sin verksamhet i Sverige. Ryanair drar ner 23 avgångar i veckan från Skavsta och därför varslas personal på flygplatsen om uppsägning, meddelar Sveriges Television.

Neddragningarna på Skavsta innebär en minskning med en halv miljon passagerare, eller hela 25 procent, under 2014. Det innebär att personal kan bli överflödig. Redan nu har 6 av 40 Unionenanslutna på trafikkontoret varslats och oron för jobben sprider sig.

Facket Transport organiserar väktare, säkerhetskontrollanter och flyplanslastare. Jonny Fransson, ombudsman på Transport, bekräftar att det finns en risk för uppsägningar.
– Ja, tyvärr får man väl vara realist och det blir det naturligtvis i slutändan. Men än så länge är vi optimistiska, säger han till Sveriges Television.

Bakgrunden till att minska avgångarna från Skavsta är enligt Ryanair att flygbolaget nu gör satsningar i Irland och Italien. Då har Ryanair inte flygplan nog till Skavsta. Möjligen är neddragningarna också ett förhandlingsspel med de nya amerikanska flygplatsägarna om kostnaden för att använda flygplatsen.

Skavstas vinster kan försvinna i skatteparadis

Skavstas flygplats ägs sedan 2013 av ADC & HAS. Företaget har förgreningar på Brittiska Jungfruöarna. ”Vi har ingen vidare information eller förklaring till varför det är så”, säger Dot Gade Kulovuori, vd för Skavstas flygplats.

Som undertecknad tidigare berättat (den 21/11 2013) har flygplatsen Skavsta utanför Nyköping fått kämpa med ekonomin och gick för första gången runt år 2012. Detta efter 15 år med lågprisflyg. Flygplatsen är sedan 1998 till största delen privatägd. Nyköpings kommun har däremot kraftigt subventionerat verksamheten, bland annat genom frikostiga avtal direkt med Ryanair.

Sedan 2013 äger det amerikanska företaget ADC & HAS 90,1 procent av aktierna i Skavsta Flygplats. Detta innebär att eventuella vinster nu kan hamna i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna, berättar Södermanlands Nyheter i dag. De nya ägarna har holdingbolaget ADC & HAS Finance Ltd, som är registrerat på Brittiska Jungfruöarna. Den uppenbara risken är att ADC & HAS kan flytta framtida vinster utomlands i stället för att skatta på dem i Sverige, till exempel genom luftfakturor, interna lån, eller genom att skriva över rättigheter.

Dot Gade Kulovuori, vd på Skavstas flygplats, ser däremot ingen risk att ADC & HAS skulle kunna flytta flygplatsens vinster utomlands.
– Nej, jag kan inte tro att det är avsikten med förvärvet, med tanke på den investerare som ligger bakom, säger hon till Södermanlands Nyheter.

Tidningen har även ställt frågor till ADC & HAS om hur företaget ser på skatteplanering av den aggressivare sorten. Företaget har inte svarat.