”Orättvisan” beror inte på för höga ingångslöner

Nyutexaminerade lärare kan ha högre löner än kollegor som har arbetat i tiotals år. Anledningen är inte för höga ingångslöner utan att lönerna sätts individuellt.

Vårdförbundet har nu fått ett nytt avtal där man ska få det som lärarna. Facket har debatterat lönerna med VLT:s liberala ledarskribent Karin Pihl. Karin Pihl anser att ingångslönerna är för höga, vilket leder till att kompetens och erfarenhet inte lönar sig:

Om allt fokus läggs på ingångslöner riskerar lönerna att bli orättvisa. Det är framförallt tydligt i lärarkåren, där många nyutexaminerade kan gå in på en månadslön som är flera tusen kronor högre jämfört med kollegor som arbetat i tio-tjugo år.

”Orättvisorna” inom lärarkåren beror dock inte på att ingångslönerna är för höga. Att nyutexaminerade lärare kan ha högre lön än erfarna lärare beror i stället på att lärarnas löneavtal är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen.

Vårdförbundet ser ingen risk för splittring

Vårdförbundets krav kan jämföras med Lärarlönelyftet. Vårdförbundet påstår dock att man inte ska upprepa lärarnas misstag. Argumentet är att mer ska skötas lokalt, trots att en del av kritiken mot Lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora.

Som undertecknad tidigare berättat kräver facket Vårdförbundets i avtalsförhandlingarna att få det som lärarna. Vårdförbundet vill införa en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare, trots att Lärarlönelyftet lett till splittring inom lärarkåren.

Tidningen Arbetsvärlden har nu frågat Vårdförbundet vad man anser om kritiken mot Lärarlönelyftet.
– För lärarna så formades kriterierna i detalj på högsta politisk nivå, sedan tolkades de lokalt. Det vi föreslår är att man ska hantera det här helt lokalt, det är där man vet bäst hur verksamheten ser ut, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, till Arbetsvärlden.

En kritik som fördes mot Lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora – hur urvalsprocessen såg ut i en kommun kunde skilja sig radikalt mot systemet i en annan. Sineva Ribeiro ser dock inte någon risk för en sådan kritik.
– Det kommer säkert se olika ut på olika arbetsplatser, olika ställen ställer ju helt olika krav på dem som jobbar där. Sen ser det redan idag olika ut beroende på var i landet du arbetar. Vi har ju haft ett system med sifferlösa avtal och lokal lönesättning sedan år 2000, säger Sineva Ribeiro till tidningen.

Lär av lärarhistorien

Vårdförbundet lär inte av sina erfarenheter, anser debattören Kerstin Eldh.

Som undertecknad tidigare berättat vill Vårdförbundet införa en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare. Detta har även Kerstin Eldh uppmärksammat i en debattartikel i ETC:

I stället för att lära av erfarenheten vill förbundet nu kopiera förstelärarsystemet. Det handlar om en speciell form av individuella löner. Likt det nyare Lärarlyftet har det sått split bland lärarna med sina godtyckliga bedömningar av vem som är särskilt yrkesskicklig. Flyttkarusellen har lett till stora skador för verksamheten.

Vårdförbundet vill ha det som lärarna

Vårdförbundet kräver en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare. Inom läraryrket har sådana satsningar lett till splittring inom yrket samtidigt som erfarenhet fortfarande inte premieras.

Företrädare för Vårdförbundet skriver i dagens VLT att man kräver ”jämställda och hälsosamma villkor”. Lösningen på bemanningskrisen inom vården är enligt facket en särskild lönesatsning på:

■ Särskilt yrkesskickliga barnmorskor

■ Särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker

■ Särskilt yrkesskickliga röntgensjuksköterskor

■ Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor

■ Särskilt yrkesskickliga specialistsjuksköterskor

■ Särskilt yrkesskickliga chefer

■ Avancerade specialistsjuksköterskor

Som undertecknad tidigare berättat har man inom läraryrket genomfört särskilda lönesatsningar på särskilt skickliga lärare: karriärstegsreformen och lärarlönelyftet. Dessa satsningar har lett till splittring inom läraryrket samtidigt som bemanningskrisen inom läraryrket består och erfarenhet inte lönar sig.

Vårdförbundet vill ha intern konkurrens

På tisdagen ska region Västmanlands nya lönepolicy klubbas. Vårdförbundet är kritiskt till att lönesättningen inte ska användas som ett internt konkurrensmedel.

Region Västmanland tar på tisdagen beslut om en ny lönepolicy. Den nya policyn anger att lönesättning ska inte användas som ett internt konkurrensmedel inom regionen. Facket Vårdförbundet är kritiskt till detta, rapporterar Sveriges Television.

Som undertecknad tidigare berättat förekommer det att nyanställda sjuksköterskor kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor och att sjuksköterskor tvingas säga upp sig för att få högre lön.

Nu verkar det som att Vårdförbundet vill att sköterskorna ska kunna göra lönekarriär genom att byta enhet inom regionen och därmed byta arbetsplats men inte arbetsgivare.

Jani Stjernström från Vårdförbundet pratar om lönekarriär mellan olika enheter i Regionen. Lena Johansson (S), regionråd, vill att det ska vara så attraktivt som möjligt att stanna på arbetsplatsen också om man vill göra karriär.

– Med den nya kompetensmodellen ska man kunna utvecklas inom sitt område på sin klinik. Så att man inte känner att man inte behöver flytta för att höja sin lön, säger regionrådet Lena Johansson (S) till SVT.


Erfarenhet lönar sig inte för sköterskor

Nyanställda sjuksköterskor på Nya Karolinska Sjukhuset kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor.

Som undertecknad tidigare berättat är den individuella lönesättningen ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare. Det går inte att förhandla upp lönen under pågående anställning.

Vissa sjuksköterskor är i samma situation, visar en artikel i Mitt I Stockholm. Flera sjuksköterskor vid Nya Karolinska Sjukhusets barnanestesi hotar nu att säga upp sig för att få upp lönerna.
– Jag har skolat in personer som sedan anställts till en mycket högre lön än den jag har, säger en anestesisköterska till tidningen.

En annan kritik mot individuell lönesättning är att strejkrätten blir kvar på central nivå, trots att löneförhandlingarna sker lokalt. När lönesättningen har flyttats från central till lokal nivå, skulle kanske även strejkrätten kunna decentraliseras. Så har det inte blivit. På lokal nivå måste fortfarande fredsplikten följas. Enligt kritikerna innebär det en stor förskjutning av makt till arbetsgivarens fördel. Detta eftersom facket fortsätter att erbjuda fredsplikt på central nivå, men utan att få centralt förhandlade löner i utbyte mot arbetsfreden.

Eftersom det inte är möjligt att strejka för att få högre löner har det blivit vanligare att sjuksköterskor i stället har tagit till massuppsägningar som en informell stridsåtgärd.