Etikettarkiv: Ryanair

Västerås flygplats tjänar på att skippa Ryanair

Västerås flygplats skulle spara pengar utan passagerartrafik. Det visar flygplatsbolagets egna beräkningar. Detta förutsätter dock att flygplatsen upphör att vara ”instrumentell”.

Jesper Brandberg (L), tidigare styrelseledamot i Västerås flygplats, skriver i VLT att flygplatsen skulle göra betydligt mindre förluster än i dag, om det ”kommersiella flyget”, det vill säga reguljär- och charterflyg, upphörde. Detta grundar Jesper Brandberg på ett underlag som presenterats i mars.

Ulla Persson (S) ordförande i flygplatsstyrelsen skriver i ett svar att flygplatsen visserligen skulle kunna minska förlusterna genom att avveckla den kommersiella trafiken fast att det då skulle medföra att även flygskolorna på Västerås flygplats upphörde:

Det finns bara två alternativ till en flygplats, kommersiell trafik med bibehållet certifikat eller inget certifikat och ingen kommersiell trafik. Att ta bort den kommersiella trafiken är detsamma som att ta bort affärsmöjligheten och att områdets flygskolor skall kunna bära kostnaden för en flygplats infrastruktur är en utopi.

Undertecknad bad om att få läsa det underlag som Jesper Brandberg hänvisar till. Dessa prognoser visar att flygplatsens underskott på sikt skulle minska till 25 miljoner om det kommersiella flyget upphör och minska till 10,5 miljoner om Västerås upphör att vara en ”instrumentell flygplats”. Flygplatsens vd Tezz Tordsdotter Åkerman meddelar dock att underskottet förväntas minska även med bibehållet kommersiellt flyg och då beräknas vara 19,7 miljoner år 2019.
– I prognos för år 2017 återfinns dessvärre fortsatt negativa effekter av den upphandlade trafik som genomfördes 2016. Det är först under år 2018 som effekter av detta arbete blir synligt i resultatet fullt ut, skriver hon.

Det är oklart exakt vad som menas med instrumentell flygplats. Begreppet verkar inte vara allmänt vedertaget. Det kan antingen syfta på kostnaden för den tekniska utrustningen eller kostnaden för flygledning. Sveriges Radio har tidigare rapporterat att flera flygplatser i Sverige planerar att gå över till fjärrstyrd flygledning. Flygtrafiken på Örnsköldsviks flygplats leds till exempel från ett digitalt flygledartorn 15 mil söderut i Sundsvall.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok Ryanair på svenska.

Dansk Ryanairbojkott omfattar inte flygplatser

Ett flertal danska kommuner bojkottar Ryanair. Samtidigt har offentligt ägda flygplatser affärsavtal med Ryanair. ”Det är lite förvirrande”, säger Per Clausen från vänsterpartiet Enhedslisten.

Som undertecknad tidigare berättat har ett stort antal danska kommuner valt att bojkotta Ryanair på grund av flygbolagets inställning till fackföreningar.

I Ålborgs kommun föreslog därför det danska vänsterpartiet Enhedslisten att Ålborgs flygplats skulle säga upp sitt affärsavtal med Ryanair, rapporterar tidningen Nordjyske. Partiet vill också att flygplatsen, som kommunen är delägare i, i fortsättningen inte ska ingå några avtal med flygbolag som ”systematiskt undergräver lön och arbetsförhållanden”.

En majoritet i kommunfullmäktige har beslutat att motverka social dumpning och arbeta för anständiga löner och arbetsvillkor. Kommunens anställda tillåts därför inte anlita Ryanair för tjänsteresor. Med tanke på detta anser Enhedslisten att det är konstigt att flygplatsen, som Ålborgs kommun är delägare i, ingår affärsavtal med Ryanair.
– Det är lite förvirrande att vi å ena sidan inte vill ha något med Ryanair att göra, men å andra sidan får ett företag som vi äger gärna ingå avtal med dem, säger Per Clausen, gruppledare för Enhedslisten i Ålborg, till tidningen.

Alla andra partier i kommunen, som styrs av Socialdemokraterna, röstade mot förslaget.

När det gäller offentligt ägda flygplatser agerar alltså de danska socialdemokraterna precis som de svenska. Läs mer om detta i min bok Ryanair på svenska.

Flygplatsen kostade mer än 54 miljoner i fjol

Västerås flygplats årsredovisning är nu klar. Flygplatsen kostade mer än 54 miljoner i fjol. Sedan 2001 har flygplatsen kostat skattebetalarna sammanlagt 474 759 300 kronor.

Som undertecknad tidigare berättat vill Västerås flygplats revisorer inte bevilja ansvarsfrihet för de styrelseledamöter som var med och fattade besluten om Västerås flygplats avtal med flygbolaget Nextjet. Även den tidigare styrelseordföranden Lena Söderberg och den tidigare tillförordnade vd:n Anders Gärdström anses ha ”agerat så oaktsamt att det finns risk att de skadat bolaget”. Undertecknad har nu läst Västerås flygplats årsredovisning för 2016 där det framgår att flygplatsen fick ett koncernbidrag på mer än 54 miljoner av ägaren kommunen.

I sammanställningen nedan går det att se att Västerås flygplats har kostat skattebetalarna mer än 474 miljoner sedan 2001. Läs mer om Västerås flygplats historia i min bok Ryanair på svenska.

Kostnader för Västerås flygplats 2001–2016

  Belopp i kronor
Koncernbidrag 2016 54 759 3001
Driftbidrag och aktieägartillskott 2001–2015 295 000 0002
Fastighetsaffär 2003 125 000 0003
Totalt 474 759 300

Tabellen visar att Västerås flygplats kostat skattebetalarna sammanlagt 474 759 300 kronor sedan 2001.

Noter

1. ”Årsredovisning för Nya Västerås Flygplats AB 559052-3527 Räkenskapsåret 2016-02-23 – 2016-12-31”.
2. Uträkning inklusive källor finns här: ”Västerås flygplatsnota är uppdaterad”.
3. Som en del i ett räddningspaket för flygplatsen köpte huvudägaren Västerås kommun flygplatsens fastigheter för 110 miljoner kronor och skulle sedan hyra ut dessa till flygplatsbolaget. Det kommunala fastighetsbolaget Västerås Strategiska Fastigheter AB placerade flygplatsens fastigheter i dotterbolaget Västerås Flygfastigheter AB. För att klara köpet fick Västerås Strategiska Fastigheter 15 miljoner kronor i tillskott av kommunen. Källa: ”Sammanträdesprotokoll Västerås kommunfullmäktige Torsdagen den 22 maj 2003”.

Ryanair ger skadestånd till flygvärdinna

Ryanair har sedan 2013 haft en rättssak i Norge om uppsägningen av flygvärdinnan Alessandra Cocca. Flygbolaget har nu gått med på en förlikning i frågan. ”Vår uppgift som en stark fackförening är att skydda rättigheterna för anställda som arbetar i Norge”, säger Vegard Einan, facket Parat.

Flygvärdinnan Alessandra Cocca sades upp efter att ha arbetat åt Ryanair i tio månader. Enligt kontraktet med Ryanair hade hon en prövotid på ett år. Enligt norsk lagstiftning däremot får en anställd ha en prövotid på högst ett halvt år. Alessandra Cocca menade att hon därmed var att betrakta som fast anställd. Ryanair menade i stället att hon fortfarande genomgick sin prövotid när hon sades upp.

Det norska facket Parat drev ärendet åt Alessandra Cocca. Ryanair menar att flygbolagets personal är anställd i Irland och att irländska lagar därför ska gälla. Norsk domstol dömde att norsk lag gäller i Norge. Ryanair överklagade frågan till Norges högsta domstol (Høyesterett). Ryanair drog sedan tillbaka sitt överklagande, vilket innebär att tidigare dom står fast.

Nu har parterna i konflikten kommit överens om en förlikning, rapporterar NRK. Ryanair har gått med på att betala ett skadestånd på 570 000 norska kronor till flygvärdinnan, vilket motsvarar mer än 640 000 svenska kronor.
– Detta fall bekräftar att internationella företag som vill bedriva verksamhet i Norge inte kan smita från sina skyldigheter, så som Ryanair har försökt i det här fallet, säger Vegard Einan, Parat, till NRK.

Läs mer om fallet med Alessandra Cocca i min bok Ryanair på svenska.

Flygplatsstyrelse klandras av revisorer

Västerås flygplats gick med 64 miljoner i underskott i fjol. Revisorerna rekommenderar inte att styrelsen får ansvarsfrihet.

Västerås flygplats gjorde under 2016 ett underskott på cirka 64 miljoner kronor, rapporterade VLT i veckan. Flygplatsens revisorer vill inte bevilja ansvarsfrihet för de styrelseledamöter som var med och fattade besluten om flygplatsens avtal med flygbolaget Nextjet. Även den tidigare styrelseordföranden Lena Söderberg och den tidigare tillförordnade vd:n Anders Gärdström anses ha ”agerat så oaktsamt att det finns risk att de skadat bolaget”.

Ett budgetunderskott innebär dock i sig endast att ägarna har budgeterat fel. Däremot kan det konstateras att flygplatsen kostat skattebetalarna 420 miljoner kronor mellan 2001 och 2015, genom bland annat driftbidrag och ägartillskott från kommunen. Undertecknad har begärt ut flygplatsens årsredovisning för 2016 och kommer att återkomma till den vid ett senare tillfälle.

VLT har i veckan även rapporterat att Sandra Zanabria har valts till ny ordförande för SSU Västerås. Den nya ordföranden är kritisk till Västerås flygplats.
– Det är dags att spara på Västerås flygplats, den har ofantliga kostnader för vår kommun som vi borde lägga inom vården, skolan och omsorg. År efter år går vi back på flygplatsen, år efter år förlorar våra unga och äldre pengar. Oacceptabelt, säger Sandra Zanabria i ett pressmeddelande.

Det socialdemokratiska partiet i Västerås har under många år haft den åsikten. Efter två år med lågprisflyg, 2003, kunde det konstateras att Ryanair än så länge inte gav Västerås flygplats någon vinst. Kommunalrådet Åke Hillman (S) menade då att om flygplatsen inte bar sina egna kostnader 2006 så kunde den reguljära trafiken läggas ned. När året blev 2006 fortsatte dock förlusterna. Då hördes hoppfulla tongångar om att den nyvalda flygplatsstyrelsen skulle lyckas vända ekonomin. Så har det fortsatt.

Läs mer om Västerås flygplats historia i min bok Ryanair på svenska.

Förtydligande om piloters arbetstid

Åke Åstrand, tidigare flygkapten och nu chefredaktör för Svensk Pilotförenings tidning Flygposten har läst min bok Ryanair på svenska och har tidigare påpekat ett sakfel.

Åke Åstrand har även en kommentar angående Ryanairpiloternas arbetstid. På sidan 116 i boken finns ett uttalande från en tidigare förtroendevald i det irländska pilotfacket IALPA:

Piloterna är välbetalda proffs och deras arbetstimmar är begränsade till 900 timmar om året.

Källan till uttalandet är Alan Ruddocks bok Michael O’Leary: A life in full flight. Det står ”working hours” i originaltexten. Det som åsyftas är dock blocktid.

Åke Åstrand skriver att piloternas arbetstid består av tre begrepp:

airborne time/flygtid, tiden från det att hjulen lämnar marken tills dess att de är tillbaka på moder jord. Används som underlag för tillsyner m.m.

blocktime/blocktid: tiden från det att bromsklossarna avlägsnats före start tills de efter landning sätts ut (block off – block on). Det är den flygtid som piloterna registrerar i sina flygdagböcker och som piloterna får betalt efter om de har s.k. zero-hour contract (t.ex. i lågprisbolagen, LCC-low cost carrier).

duty time/tjänstgöringstid: piloten och (kabinens) arbetstid börjar räknas från incheck, normalt en timme före start. Denna tid finns specad i alla bolag som har kollektivavtal, liksom tiden till utcheck, vanligen 30 minuter efter landning. Före start är det piloternas skyldighet att kontrollera vädret på destinationen, alternativen och flygplanets tekniska status, bränslebehov, vikt och balans vid start och landning, dessutom gå igenom NOTAM, som kan bestå av 20 A4-sidor med navigationsvarningar, arbete med belysningen eller banor, hjälpmedel ur funktion, tillfälliga hinder, aktiva restriktionsområden m.m.

Incheckningstid och utcheckningstid är arbetstid. För kabinen kan den vara längre eftersom de ofta har redovisning att syssla med. Piloterna ska fylla i en del papper, tekniska dokument och ev anmärkningar och rapporter.

Blocktidsbegränsningen 900 timmar avser alltså inte den totala arbetstiden.

Rättelse: Skavsta fanns på IATA:s lista redan 1984

Som undertecknad berättade på onsdagen har en uppgift i min bok Ryanair på svenska blivit ifrågasatt.

På sidan 73 står det att Ryanairs marknadsdirektör Tim Jeans, i mitten av 1990-talet ska ha ifrågasatt att Skavsta existerat, eftersom flygplatsen inte fanns med på den internationella flygorganisationen IATA:s lista.

Denna anekdot är hämtad från Richard Björnelids bok SAS – Om konsten att sänka ett flygbolag.

Åke Åstrand, tidigare flygkapten och nu chefredaktör för Svensk Pilotförenings tidning Flygposten, meddelade att Skavsta hade IATA:s flygplatskod NYO under hela 1990-talet.

IATA meddelar nu att Skavsta fanns med på organisationens lista redan 1984.
– Identifikationskoden NYO tilldelades i juli 1984, skriver Kalliopi Lazari, kommunikatör på IATA, i ett e-brev.

Undertecknad ber om ursäkt för felaktigheten. Att källan till felet är en välkänd bok utgiven på ett professionellt förlag gör det givetvis inte mindre fel. Fortsätt att påpeka möjliga fel så kan jag publicera rättelser här och korrigera felen i en eventuell omarbetad version av boken.

SAS gör som Ryanair

I veckan kom beskedet att SAS flyttar delar av sin verksamhet till länder med lägre personalkostnader än Sverige. Flygbolaget anpassar sig till konkurrensen med bland annat Ryanair. ”Det pågår en sorts villkorsshopping, där bolag flyttar verksamhet dit villkoren för personalen är billigare”, säger Lise Iderström på Unionen.

Det handlar om cirka 100 tjänster som SAS ska placera på baser utanför Skandinavien, rapporterar ETC. Ett nytt luftfartstillstånd etableras på Irland och två operativa baser ska finnas i London och Spanien.

Flygbolagen agerar på det här sättet för att de kan, menar Lise Iderström på facket Unionen.
– I och med att det dök upp lågprisbolag, som Ryanair, började de utnyttja möjligheten att skräddarsy verksamheten genom att villkorsshoppa. Det innebär att andra flygbolag måste följa efter för att klara konkurrensen, säger hon till ETC.

Läs mer om villkorsshopping, och Ryanairs roll i utvecklingen, i min bok Ryanair på svenska.

Svävande strategi för schysta villkor

Regeringen har i veckan presenterat sin flygstrategi. Enligt dokumentet vill regeringen åtgärda problem med ”försämrade arbetsvillkor och osund konkurrens inom flygbranschen”. Det återstår att se hur det ska gå till.

På torsdagen presenterades regeringens flygstrategi, rapporterade VLT. Något som inte VLT nämner är att regeringen anser att problemen med så kallad regelshopping, som kan leda till ”försämrade arbetsvillkor och osund konkurrens” inom flygbranschen, måste stävjas. Flygstrategin preciserar dock inte särskilt ingående hur det ska gå till.

De åtgärder som nämns är att Sverige ska fortsätta att vara pådrivande inom EU och FN-organet Icao för ”förbättrad” lagstiftning. Myndigheter i Sverige (vilka och hur?) ska samverka avseende sociala villkor inom transportsektorn. En ny studie om hur ”förändrade anställnings- och arbetsvillkor” påverkar flygsäkerheten kommer också att publiceras i februari.

I Västerås har det tagits fram ett förslag till uppdaterad inköps- och upphandlingspolicy, vilket också VLT rapporterat. I det nya förslaget står det uttryckligen att kommunen kan ställa ”krav på kollektivavtalsliknande villkor vad gäller lön, semester, arbetstid och ökad tjänstgöringsgrad.”

Policyn kommer sannolikt inte att påverka villkoren hos Ryanair, som flyger från Västerås flygplats. Detta eftersom Ryanairs affärsavtal med flygplatsen inte har föregåtts av någon upphandling.

Läs mer om arbetsvillkoren hos Ryanair, och kommunernas roll i dessa, i min bok Ryanair på svenska.

Ryanair på svenska – även som e-bok

Min bok Ryanair på svenska finns som vanlig pappersbok att köpa hos flera nätbokhandlar. Därutöver finns den även som e-bok hos bland annat Dito. Det verkar även som att e-boken finns att ”låna” på flera bibliotek.

Angående presentationstexten vet jag så klart att VLT är en förkortning av Vestmanlands Läns Tidning. Tyvärr har den nusvenska stavningen av Västmanland råkat publiceras.