Vad kostar en flygplatsaktie?

De styrande i Västerås vill att den kommunala flygplatsen får fler ägare. Så har det varit en gång i tiden. Under en tid var Luftfartsverket delägare.

Som undertecknad tidigare berättat (den 13 oktober 2014) vill politikerna som styr Västerås hitta fler aktörer som kan vara med och dela på kostnaderna för Västerås flygplats. Kommunen har inte alltid varit ensam ägare. Under några års tid hade Luftfartsverket stora förhoppningar om Västerås flygplats.

I april 1999 meddelade Luftfartsverket att myndigheten var intresserad av Västerås flygplats för lågprisflyg. Västerås kommun hoppades på att inleda ett samarbete inom ett år.

Kommunen hade tidigare presenterat en förstudie om flygplatsens framtid. I den förutspåddes både framtida vinster och investeringsbehov. Enligt Luftfartsverket var Västerås flygplats intressant eftersom staden hade ett eget upptagningsområde, inom sex mils radie fanns nästan en halv miljon människor som åkte till Arlanda. Dessutom fanns en stark industri i området och flygplatsen användes redan av flera etablerade flyglinjer, till bland annat Köpenhamn och Oslo.
– Västerås skulle kunna bli stor på lågpris- och fraktflyg. Man skulle kunna ha charterflygningar, sa Dan Lundvall, marknadsdirektör på Luftfartsverket, till nyhetsbyrån TT.

År 2000 underteckande Luftfartsverket och Västerås kommun ett avtal som innebar att Luftfartsverket köpte 40 procent av Västerås flygplats. Målet var att på fem års sikt öka det årliga passagerarantalet från dåvarande 120 000 till cirka 500 000 passagerare. Luftfartsverkets generaldirektör Ingemar Skogö ansåg att Västerås flygplats hade en stor marknadspotential och ett upptagningsområde som bara utnyttjades till 15 procent. Vid den tidpunkten flög SAS och Skyways/Highland från Västerås.

I februari 2001 meddelade Ryanair att flygbolaget skulle börja med flygningar från Västerås till London.
– Jag har fått uppgifter om att det kan bli aktuellt med flygningar från Västerås redan i slutet av mars, sa Bo Fredriksson, tillförordnad flygplatschef på Västerås flygplats, till Aftonbladet.

Senare samma år skulle Västerås Flygplats byta namn till Stockholm-Västerås. Syftet var att Stockholm-Västerås, precis som konkurrenten Stockholm-Skavsta, skulle dyka upp som ett alternativ när resebyråerna bokade resor till Stockholm.

Under mandatperioden 1998–2002 hade de kommunala förlustbidragen till flygplatsen stoppats av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Den dåvarande majoriteten hade förklarat att en utveckling av flygplatsen skulle ske utifrån kommersiella förutsättningar.

Efter två år med lågprisflyg, 2003, kunde det konstateras att Ryanair än så länge inte var någon lönsam affär för Västerås flygplats. Flygplatsen hade gått med 15 miljoner kronor i förlust under 2002 och det egna kapitalet hade minskat från 30 miljoner till 14 miljoner kronor på ett år. Samtidigt visade bokslutet för 2002 att det fanns skulder på 111 miljoner kronor. Förlusterna hade pågått under flera år och en rekonstruktion av företaget planerades.

I april presenterade Västerås kommunstyrelse ett förslag till hur ekonomin skulle kunna räddas för det blödande bolaget. Huvudägaren Västerås kommun skulle genom bolaget Västerås Strategiska Fastigheter köpa flygfältet och byggnaderna för 110 miljoner kronor och sedan hyra ut dessa till flygplatsbolaget. För att klara köpet skulle Västerås Strategiska Fastigheter få 15 miljoner kronor i nytt aktiekapital.

Kommunen, som ägde 60 procent av flygplatsen, skulle dessutom tillföra 33 miljoner kronor i aktieägartillskott till flygplatsen. Luftfartsverket, som ägde resterande 40 procent, hade åtagit sig att täcka förluster upp till sammanlagt 22 miljoner kronor fram till 2006. Genom det ekonomiska tillskottet beräknades flygplatsen klara av de närmaste fyra åren.

Kommunfullmäktige fick på sitt majmöte 2003 ta ställning till förslaget. Endast Miljöpartiet yrkade på avslag. Kommunfullmäktige antog stödpaketet till flygplatsen. Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet med bland annat följande motivering:
”Ekonomin i flygplatsen är allt annat än god med många år av förluster. Av det kapital som förstärkte flygplatsen år 2000, 58 miljoner kronor, återstår endast 15 miljoner. Förlusten för innevarande år är enbart den cirka 16 miljoner kronor. Med tanke på detta borde flygplatsbolaget rent företagsekonomiskt likvideras och gå i konkurs.”

Till hösten visade det sig att flygplatsen gick mot en ny storförlust, trots det massiva stödpaket som hade satts in under våren. Årets förlust såg ut att bli 20 miljoner kronor. Under de första åren på 2000-talet hade flygplatsen därmed gått back med 57 miljoner kronor. Längre än till 2006 tänkte ägarna däremot inte hålla ut.
”Om flygplatsen inte bär sina egna kostnader då kan den reguljära trafiken läggas ned”, skrev kommunalrådet Åke Hillman (S) i en skriftlig kommentar till VLT.

I december 2003 sade flygplatsens dåvarande vd Göran Jansson upp sig. Anledningen var att Vestmanlands Läns Tidning, VLT, granskat hur fakturakontrollen fungerat på företaget.

Granskningen visade att flygplatsen under året annonserat för nästan en miljon kronor i tidskrifter och kataloger utan att kontrollera vad man fick för pengarna. Enligt VLT hade annonser för 670 000 kronor beställts hos företag som inte gick att få kontakt med – tre av dem fanns med på Svensk Handels svarta lista och i flera fall var det oklart om publikationerna över huvud taget fanns, uppgav tidningen.

Göran Jansson slutade med motiveringen att ”hans auktoritet undergrävts” och att det var omöjligt för honom att fortsätta utan att bolaget skadades.

När året blev 2006 var det dags för nya bidrag till flygplatsen. Västerås kommunfullmäktige sade ja till ett stödpaket på 57 miljoner kronor under 2006–2008. Bakom beslutet stod de borgerliga partierna och Socialdemokraterna.

Moderaternas Staffan Anger menade att det var viktigt för det lokala näringslivet att det går att flyga till och från Västerås.

Från flera håll hördes hoppfulla tongångar om att den nyvalda flygplatsstyrelsen med Per Vannesjö (M) i spetsen skulle lyckas vända ekonomin.
– Jag är helt övertygad om att man både kommer att öka intäkterna och få ned utgifterna, sade kommunstyrelsens ordförande Elisabeth Unell (M), till VLT.

Luftfartsverket hade däremot inte längre samma förhoppningar om Västerås flygplats. Efter förhandlingar köpte Västerås kommun tillbaka Luftfartsverkets aktier för en krona. Återigen var Västerås kommun ensam ägare till flygplatsen.

Västeråsmoderaten Staffan Anger var även riksdagsman. Han la senare en motion till riksdagen om att Luftfartsverket på nytt skulle köpa aktierna i Västerås flygplats. Motiveringen var att flygplatsen var viktig ”för befolkningen och näringslivet i Västmanland och norra Södermanland”. Trots att priset även den gången endast var en krona sa riksdagen nej.

Tryckt källa
Wiklund, Anna-Maria. 2001. London direkt från Västerås. Aftonbladet. 18 februari.

För många pilotelever leder till lönedumpning

För många utbildar sig till piloter. Detta leder till lönedumpning inom flyget, menar facket. ”Det finns extremt mycket fler piloter än det finns arbetstillfällen”, säger Martin Lindgren, pilotfacket.

Varje gång frågan om Västerås flygplats ekonomi diskuteras brukar politikerna understryka att flygplatsen inte bara har persontrafik utan även flygutbildningar (se till exempel denna utfrågning av moderaten Elisabeth Unell).

En följdfråga är varför pilotutbildningar i så fall ska subventioneras med skattepengar. Det råder i dag knappast någon brist på utbildade piloter, rapporterar Sveriges Radio. En av anledningarna till de försämrade arbetsförhållandena inom flyget är att det finns för många piloter och för få jobb.

Som undertecknad tidigare berättat (den 31 oktober 2013) tvingas piloter betala för att få söka jobb hos Ryanair. Hos vissa flygbolag förekommer det även att piloter betalar för att få jobba. Fenomenet kallas ”pay to fly” visar studien Atypical employment in aviation från universitet i Gent.

Att köpa sig ett jobb som pilot kostar flera hundra tusen kronor. Det går oftast till så att piloten kontaktar en förmedlare som i sin tur har kontakt med flygbolag som använder sig av den här anställningsformen. Syftet är att oerfarna piloter på så sätt ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden.
– Det handlar alltså om att flygbolagen ser att det finns så pass många arbetslösa piloter ute på marknaden att man skapar sig en affärsidé att sälja ut sina arbetsplatser till högstbjudande, säger Martin Lindgren, pilotfacket, till Sveriges Radio.

Västerås företagare föredrar tåg till Arlanda

Västerås flygplats påstås vara viktig för näringslivet. Företagarna själva har en annan syn på saken. ”För oss är den inte särskilt viktig”, säger Mats Holmberg, ABB.

Som undertecknad tidigare berättat (den 12 september 2013) påstår vissa politiker att Västerås flygplats är viktig för näringslivet. Företagen i Västmanland verkar däremot inte ha någon direkt nytta av flygplatsen, rapporterar Sveriges Radio. De näringslivsrepresentanter som radion varit i kontakt med vill i stället ha ett snabbtåg till Arlanda.
– Eftersom vi flyger mycket ifrån Arlanda och är beroende av den buss som finns och även taxi, så är det klart att vi skulle önska oss ett snabbare transportmedel till Arlanda och ett snabbtåg är ju hållbart idag ur miljösynpunkt, säger Mats Holmberg på ABB till Sveriges Radio.

Ett antal företagsledare har även fört fram den åsikten i en debattartikel i VLT. James Harrison, Moderaterna, förklarade detta med att VLT satt en felaktig rubrik på debattartikeln.
– Sprid gärna det positiva i detta och bli inte påverkad av rubriker, skrev han på Facebook.

Nytt miljonbidrag till Västerås flygplats

Västerås flygplats är konkursmässig och behöver pengar. Flygplatsen får därför ett nytt bidrag på 1 miljon kronor. ”Vi satsar nu långsiktigt”, säger Anders Teljebäck (S).

Västerås kommunstyrelse beslutade på onsdagen att betala ut ett driftbidrag på 1 miljon kronor till Västerås flygplats. Det rapporterar VLT.

Västerås flygplats aktiekapital är nästan slut till hälften. När den ekonomiska situationen är sådan måste företaget, enligt lag, upprätta en kontrollbalansräkning. Den extra miljonen är en temporär åtgärd för att undvika en sådan situation.

I februari ska Västerås kommunfullmäktige besluta om mer pengar till flygplatsen. Det blir 5 miljoner kronor för att täcka upp aktiekapitalet och en ännu okänd summa för kommande underskott.

Det är fortfarande oklart exakt hur den rödgrönborgerliga majoriteten i Västerås ska lösa flygplatsens ekonomiska problem.
– Vi ska stärka ledning och styrning, söka fler intressenter och öka intäkterna, säger Anders Teljebäck (S), till VLT.

Av tjänsteskrivelsen till Västerås kommunstyrelse framgår det att kommunstyrelsen år 2010 beslutade om ett aktieägartillskott på 35 miljoner kronor. Tillsammans med det årliga driftbidraget på 15 miljoner kronor beräknades pengarna räcka till och med 2014. Detta har nu fått omvärderas.

Flygplatsen gick emellertid på bidrag redan innan 2010. År 2006 beslutade Västerås kommunfullmäktige om ett stödpaket på 57 miljoner kronor till flygplatsen, rapporterade VLT.
– Jag är helt övertygad om att man både kommer att öka intäkterna och få ned utgifterna, sade kommunstyrelsens dåvarande ordförande Elisabeth Unell (M), till VLT.

Som undertecknad tidigare berättat (den 1 december) hade kommunen dessförinnan, år 2003, tillfört 33 miljoner kronor i aktieägartillskott till flygplatsen. Det året köpte kommunen även flygplatsens fastigheter för 110 miljoner kronor. Dessa fastigheter vill Moderaterna nu ska återgå till flygplatsen.

Fastighetsaffär var ett siffertrick

Det kommunala bolaget Västerås Flygfastigheter AB fick ta över flygplatsens fastigheter för att rädda flygplatsens ekonomi. Foto: Erik Hjärtberg
Det kommunala bolaget Västerås Flygfastigheter AB fick ta över flygplatsens fastigheter för att rädda flygplatsens ekonomi. Foto: Erik Hjärtberg

Moderaterna vill att Västerås flygplats ska bli fastighetsägare. Så har det varit en gång i tiden. Att låta flygplatsen bli hyresgäst var ett sätt att ge mer skattepengar till verksamheten.

Som undertecknad tidigare berättat (den 23 oktober) vill Moderaterna att Västerås flygplats ska bli fastighetsägare i stället för hyresgäst. I dag ägs fastigheterna av ett separat kommunalt bolag, Västerås Flygfastigheter AB.

Fastighetsbolaget gick år 2013 med en vinst på 3,4 miljoner kronor. Om denna vinst skulle dras från flygplatsens förlust på 21,5 miljoner samma år skulle förlusten i stället bli 18,1 miljoner kronor. Det är oklart om Moderaternas förslag skulle förändra något i praktiken. Däremot skulle flygplatsens ekonomi förbättras på papperet.

Upplägget med att ha flygplatsens fastigheter i ett separat bolag var även det ett sätt att rädda flygplatsens ekonomi en gång i tiden. Det visar protokollet från Västerås kommunfullmäktiges sammanträde i maj 2003.

Som en del i ett räddningspaket för flygplatsen köpte huvudägaren Västerås kommun fastigheterna för 110 miljoner kronor och skulle sedan hyra ut dessa till flygplatsbolaget. Det kommunala fastighetsbolaget Västerås Strategiska Fastigheter AB placerade flygplatsens fastigheter i dotterbolaget Västerås Flygfastigheter AB. För att klara köpet fick Västerås Strategiska Fastigheter 15 miljoner kronor i tillskott av kommunen.

Västerås kommun, som på den här tiden ägde 60 procent av flygplatsen, tillförde samtidigt 33 miljoner kronor i aktieägartillskott till flygplatsen. Luftfartsverket, som ägde resterande 40 procent, hade åtagit sig att täcka förluster upp till sammanlagt 22 miljoner kronor fram till 2006.

Miljöpartiet, som då var motståndare till att ge skattepengar till Västerås flygplats, reserverade sig mot beslutet. Andreas Porswald (MP) hade tidigare kommenterat förslaget i kommunstyrelsen (framgår av en bilaga till kommunfullmäktiges protokoll):

Västerås strategiska fastigheter borde döpas om till Västerås ”magiska” fastigheter då ytterligare ett förlustbolag skall täckas in med tvivelaktiga fastighetsaffärer.

Redigerad den 11 maj 2015. I en tidigare version stod det att Västerås Flygfastigheter AB startades för att rädda flygplatsens ekonomi. Upplägget med att låta Västerås Flygfastigheter AB ta över flygplatsens fastigheter genomfördes i det syftet. Däremot existerade bolaget innan dess. Västerås Flygfastigheter registrerades redan 1966, enligt Allabolag.se.

MP:s flygplatsstöd får moderat beröm

Västerås kommunfullmäktige debatterade återigen flygplatsen. Miljöpartiet fick beröm för sitt stöd till flygplatsen. ”Trodde aldrig att jag skulle berömma dem”, säger Staffan Anger, Moderaterna.

På torsdagen hade Västerås kommunfullmäktige budgetdebatt. Då debatterades flygplatsens framtid, rapporterar VLT.

Som undertecknad tidigare berättat (den 13 oktober) vill Miljöpartiet i Västerås numera driva en politik som innebär mer skattepengar till den kommunala flygplatsen. Den ståndpunkten får nu beröm av Moderaterna.
– Jag måste säga att jag är förvånad. Jättebra, sa Staffan Anger (M) i kommunfullmäktige.

Jesper Brandberg, Folkpartiet, menade däremot att han inte fick något svar på hur finansieringen av flygplatsen ska lösas. De många årens underskott visar på motsatsen.
– Varför ska vi stoppa 25 miljoner i Ryanairs aktieägares fickor? sa han i fullmäktige.

Siffertrick skulle ge snyggare bokslut

Moderaterna i Västerås vill att flygplatsen blir fastighetsägare i stället för hyresgäst. Detta skulle på papperet förbättra flygplatsens ekonomi. Frågan är om det skulle förändra något i praktiken.

Kommunägda Västerås flygplats hade förra året ett underskott på 21,5 miljoner kronor. Elisabeth Unell, Moderaterna, menar att ekonomin skulle förbättras om flygplatsen fick äga fastigheterna på området. Fastigheterna ägs i dag av ett separat kommunalt bolag, Västerås Flygfastigheter AB. Läs mer på OKFN.se.

Västerås flygplats är icke-kommersiell

Större delen av trafiken på Västerås flygplats är icke-kommersiell. Det visar data från Transportstyrelsen. Samtidigt subventioneras det kommersiella Ryanair.

Elisabeth Unell, Moderaterna, menar att endast ungefär 7 procent av flygplatsens trafik är kommersiell. Hon menar att Ryanair därför bara ska anses subventioneras för den andel av trafiken som utgörs av Ryanairs flygplan. Det finns skäl att ifrågasätta Elisabeth Unells räknesätt. Läs mer på OKFN.se.

Närodlat flyg lockar långväga

Elisabeth Unell, Moderaterna, menar att det innebär ”mindre bilresor att flyga från Västerås flygplats”. Detta är kanske sant på ett personligt plan. Generellt finns det inget som tyder på detta.

Som undertecknad tidigare berättat (den 19 maj) är det få västeråsare som reser från Västerås flygplats. Flygplatsen ger därför inte kortare bilresor. Läs mer på OKFN.se.

M ser flygplatsen som icke-kommersiell

Utfrågningen av Västerås politiker om flygsubventioner fortsätter. Nästa person att svara är Elisabeth Unell, Moderaterna. Moderaterna vill att flygplatsen ska subventioneras eftersom verksamheten till största delen är icke-kommersiell.

Ryanairs kontrakt med Västerås flygplats är hemliga. En uträkning visar att varje flygbiljett subventioneras med ungefär 132 kronor. Samtliga politiska partier i kommunfullmäktige har frågats ut om detta. Läs mer på OKFN.se.