Hoppas på hjälp från Moderaterna

Som undertecknad tidigare berättat arbetade jag under hösten som frilansjournalist via Frilans Finans. Min förhoppning var att kunna få ersättning från a-kassan de dagar jag inte fick några uppdrag.

Min a-kassa, AEA, valde dock att betrakta mig som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening. A-kassan krävde därför tillbaka tidigare utbetald ersättning och meddelade att all ersättning skulle stoppas om jag inte slutade att arbeta som frilansjournalist.

Undertecknad begärde att a-kassan skulle ompröva sitt beslut. Kassan har meddelat att den står fast vid det tidigare beslutet om återbetalningsskyldighet. Det finns en möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Frilans Finans har dock valt att betala mig den summa pengar som a-kassan kräver. Företaget avråder mig från att överklaga a-kassans beslut eftersom ”utkomsten är såpass osäker”.

Jag antar att Frilans Finans tänker att ett avslag i förvaltningsrätten skulle kunna användas som en sorts prejudikat av a-kassor som vill neka frilansar ersättning. Sedan tidigare finns det både domar som fastslår att egenanställda är att betrakta som anställda och domar som kommit fram till motsatsen.

Frilans Finans hoppas i stället på en politisk lösning av detta problem. Företaget länkar på sin blogg en motion i riksdagen av Moderaternas Ulf Kristersson med rubriken ”Hela Sverige ska jobba”.

Bristen på information pekas vanligen ut som en anledning till att fler inte utnyttjar möjligheten att bli egenanställda. Det finns särskilt behov av att informera om vad det innebär att kombinera egenanställning med ersättning från a-kassan så att osäkerhet om vad som gäller inte gör att arbetssökande avstår från denna möjlighet. Det skulle kunna göras både inom ramen för en nationell studie- och jobbrådgivning samt inom ramen för den nya matchningsfunktion som vi föreslår.

För att fler ska utnyttja möjligheten att bli egenanställda krävs det dock att dessa personer faktiskt ska ha rätt till a-kassa vid deltidsarbetslöshet. Det är oklart om Moderaterna vill att det ska vara så. Samma riksdagsmotion innehåller förslag om att begränsa antalet ersättningsdagar från a-kassan och att möjligheten att få aktivitetsstöd ska upphöra efter tre år. Dessa begränsningar är knappast något som underlättar för egenanställda.

För min egen del får jag nu alltså vänta på att bli utstämplad. A-kassan, som i vanliga fall bestraffar folk som tackar nej till jobb, har i stället bestraffat mig för att jag har arbetat.

Flygplatsens framtid blir en valfråga

Att hålla liv i Västerås flygplats blir en alltmer kontroversiell fråga. Saken kan avgöras i nästa val.

Att hålla liv i Västerås flygplats blir en alltmer kontroversiell fråga. Foto: Erik Hjärtberg
Att hålla liv i Västerås flygplats blir en alltmer kontroversiell fråga. Foto: Erik Hjärtberg

Västerås flygplats har kostat skattebetalarna drygt 474 miljoner kronor de senaste 15 åren, skriver ETC Västerås. Tidningen har även gjort en utfrågning om vad politikerna vill med flygplatsens framtid.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok ”Ryanair på svenska”.

Ryanair på svenska – även som e-bok

Min bok Ryanair på svenska finns som vanlig pappersbok att köpa hos flera nätbokhandlar. Därutöver finns den även som e-bok hos bland annat Dito. Det verkar även som att e-boken finns att ”låna” på flera bibliotek.

Angående presentationstexten vet jag så klart att VLT är en förkortning av Vestmanlands Läns Tidning. Tyvärr har den nusvenska stavningen av Västmanland råkat publiceras.

Läs min bok!

Min bok Ryanair på svenska finns nu att köpa hos Bokus och andra bokhandlar. Kortfattat handlar det om hur socialdemokratiskt styrda kommuner i Sverige stödjer ett fackföreningsfientligt flygbolag.

Boken är egenutgiven på förlaget Books on Demand. Recensionsexemplar kan beställas på press@bod.se

Levande korrektur: Ryanair på svensk mark

Satsningen på levande korrektur fortsätter. Här kommer 18 sidor om Ryanair i Sverige.

Allmänheten inbjudes härmed till korrekturläsning av 18 sidor om Ryanair i Sverige (pdf). Rapportera eventuella fel i kommentarsfältet nedan, e-posta till text@erikhjartberg.se, eller använd sociala medier. Korrigeringar rapporteras löpande.

Fortfarande finns 22 sidor om Ryanairs historia öppet för korrigeringar.

Vad kostar en flygplatsaktie?

De styrande i Västerås vill att den kommunala flygplatsen får fler ägare. Så har det varit en gång i tiden. Under en tid var Luftfartsverket delägare.

Som undertecknad tidigare berättat (den 13 oktober 2014) vill politikerna som styr Västerås hitta fler aktörer som kan vara med och dela på kostnaderna för Västerås flygplats. Kommunen har inte alltid varit ensam ägare. Under några års tid hade Luftfartsverket stora förhoppningar om Västerås flygplats.

I april 1999 meddelade Luftfartsverket att myndigheten var intresserad av Västerås flygplats för lågprisflyg. Västerås kommun hoppades på att inleda ett samarbete inom ett år.

Kommunen hade tidigare presenterat en förstudie om flygplatsens framtid. I den förutspåddes både framtida vinster och investeringsbehov. Enligt Luftfartsverket var Västerås flygplats intressant eftersom staden hade ett eget upptagningsområde, inom sex mils radie fanns nästan en halv miljon människor som åkte till Arlanda. Dessutom fanns en stark industri i området och flygplatsen användes redan av flera etablerade flyglinjer, till bland annat Köpenhamn och Oslo.
– Västerås skulle kunna bli stor på lågpris- och fraktflyg. Man skulle kunna ha charterflygningar, sa Dan Lundvall, marknadsdirektör på Luftfartsverket, till nyhetsbyrån TT.

År 2000 underteckande Luftfartsverket och Västerås kommun ett avtal som innebar att Luftfartsverket köpte 40 procent av Västerås flygplats. Målet var att på fem års sikt öka det årliga passagerarantalet från dåvarande 120 000 till cirka 500 000 passagerare. Luftfartsverkets generaldirektör Ingemar Skogö ansåg att Västerås flygplats hade en stor marknadspotential och ett upptagningsområde som bara utnyttjades till 15 procent. Vid den tidpunkten flög SAS och Skyways/Highland från Västerås.

I februari 2001 meddelade Ryanair att flygbolaget skulle börja med flygningar från Västerås till London.
– Jag har fått uppgifter om att det kan bli aktuellt med flygningar från Västerås redan i slutet av mars, sa Bo Fredriksson, tillförordnad flygplatschef på Västerås flygplats, till Aftonbladet.

Senare samma år skulle Västerås Flygplats byta namn till Stockholm-Västerås. Syftet var att Stockholm-Västerås, precis som konkurrenten Stockholm-Skavsta, skulle dyka upp som ett alternativ när resebyråerna bokade resor till Stockholm.

Under mandatperioden 1998–2002 hade de kommunala förlustbidragen till flygplatsen stoppats av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Den dåvarande majoriteten hade förklarat att en utveckling av flygplatsen skulle ske utifrån kommersiella förutsättningar.

Efter två år med lågprisflyg, 2003, kunde det konstateras att Ryanair än så länge inte var någon lönsam affär för Västerås flygplats. Flygplatsen hade gått med 15 miljoner kronor i förlust under 2002 och det egna kapitalet hade minskat från 30 miljoner till 14 miljoner kronor på ett år. Samtidigt visade bokslutet för 2002 att det fanns skulder på 111 miljoner kronor. Förlusterna hade pågått under flera år och en rekonstruktion av företaget planerades.

I april presenterade Västerås kommunstyrelse ett förslag till hur ekonomin skulle kunna räddas för det blödande bolaget. Huvudägaren Västerås kommun skulle genom bolaget Västerås Strategiska Fastigheter köpa flygfältet och byggnaderna för 110 miljoner kronor och sedan hyra ut dessa till flygplatsbolaget. För att klara köpet skulle Västerås Strategiska Fastigheter få 15 miljoner kronor i nytt aktiekapital.

Kommunen, som ägde 60 procent av flygplatsen, skulle dessutom tillföra 33 miljoner kronor i aktieägartillskott till flygplatsen. Luftfartsverket, som ägde resterande 40 procent, hade åtagit sig att täcka förluster upp till sammanlagt 22 miljoner kronor fram till 2006. Genom det ekonomiska tillskottet beräknades flygplatsen klara av de närmaste fyra åren.

Kommunfullmäktige fick på sitt majmöte 2003 ta ställning till förslaget. Endast Miljöpartiet yrkade på avslag. Kommunfullmäktige antog stödpaketet till flygplatsen. Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet med bland annat följande motivering:
”Ekonomin i flygplatsen är allt annat än god med många år av förluster. Av det kapital som förstärkte flygplatsen år 2000, 58 miljoner kronor, återstår endast 15 miljoner. Förlusten för innevarande år är enbart den cirka 16 miljoner kronor. Med tanke på detta borde flygplatsbolaget rent företagsekonomiskt likvideras och gå i konkurs.”

Till hösten visade det sig att flygplatsen gick mot en ny storförlust, trots det massiva stödpaket som hade satts in under våren. Årets förlust såg ut att bli 20 miljoner kronor. Under de första åren på 2000-talet hade flygplatsen därmed gått back med 57 miljoner kronor. Längre än till 2006 tänkte ägarna däremot inte hålla ut.
”Om flygplatsen inte bär sina egna kostnader då kan den reguljära trafiken läggas ned”, skrev kommunalrådet Åke Hillman (S) i en skriftlig kommentar till VLT.

I december 2003 sade flygplatsens dåvarande vd Göran Jansson upp sig. Anledningen var att Vestmanlands Läns Tidning, VLT, granskat hur fakturakontrollen fungerat på företaget.

Granskningen visade att flygplatsen under året annonserat för nästan en miljon kronor i tidskrifter och kataloger utan att kontrollera vad man fick för pengarna. Enligt VLT hade annonser för 670 000 kronor beställts hos företag som inte gick att få kontakt med – tre av dem fanns med på Svensk Handels svarta lista och i flera fall var det oklart om publikationerna över huvud taget fanns, uppgav tidningen.

Göran Jansson slutade med motiveringen att ”hans auktoritet undergrävts” och att det var omöjligt för honom att fortsätta utan att bolaget skadades.

När året blev 2006 var det dags för nya bidrag till flygplatsen. Västerås kommunfullmäktige sade ja till ett stödpaket på 57 miljoner kronor under 2006–2008. Bakom beslutet stod de borgerliga partierna och Socialdemokraterna.

Moderaternas Staffan Anger menade att det var viktigt för det lokala näringslivet att det går att flyga till och från Västerås.

Från flera håll hördes hoppfulla tongångar om att den nyvalda flygplatsstyrelsen med Per Vannesjö (M) i spetsen skulle lyckas vända ekonomin.
– Jag är helt övertygad om att man både kommer att öka intäkterna och få ned utgifterna, sade kommunstyrelsens ordförande Elisabeth Unell (M), till VLT.

Luftfartsverket hade däremot inte längre samma förhoppningar om Västerås flygplats. Efter förhandlingar köpte Västerås kommun tillbaka Luftfartsverkets aktier för en krona. Återigen var Västerås kommun ensam ägare till flygplatsen.

Västeråsmoderaten Staffan Anger var även riksdagsman. Han la senare en motion till riksdagen om att Luftfartsverket på nytt skulle köpa aktierna i Västerås flygplats. Motiveringen var att flygplatsen var viktig ”för befolkningen och näringslivet i Västmanland och norra Södermanland”. Trots att priset även den gången endast var en krona sa riksdagen nej.

Tryckt källa
Wiklund, Anna-Maria. 2001. London direkt från Västerås. Aftonbladet. 18 februari.

För många pilotelever leder till lönedumpning

För många utbildar sig till piloter. Detta leder till lönedumpning inom flyget, menar facket. ”Det finns extremt mycket fler piloter än det finns arbetstillfällen”, säger Martin Lindgren, pilotfacket.

Varje gång frågan om Västerås flygplats ekonomi diskuteras brukar politikerna understryka att flygplatsen inte bara har persontrafik utan även flygutbildningar (se till exempel denna utfrågning av moderaten Elisabeth Unell).

En följdfråga är varför pilotutbildningar i så fall ska subventioneras med skattepengar. Det råder i dag knappast någon brist på utbildade piloter, rapporterar Sveriges Radio. En av anledningarna till de försämrade arbetsförhållandena inom flyget är att det finns för många piloter och för få jobb.

Som undertecknad tidigare berättat (den 31 oktober 2013) tvingas piloter betala för att få söka jobb hos Ryanair. Hos vissa flygbolag förekommer det även att piloter betalar för att få jobba. Fenomenet kallas ”pay to fly” visar studien Atypical employment in aviation från universitet i Gent.

Att köpa sig ett jobb som pilot kostar flera hundra tusen kronor. Det går oftast till så att piloten kontaktar en förmedlare som i sin tur har kontakt med flygbolag som använder sig av den här anställningsformen. Syftet är att oerfarna piloter på så sätt ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden.
– Det handlar alltså om att flygbolagen ser att det finns så pass många arbetslösa piloter ute på marknaden att man skapar sig en affärsidé att sälja ut sina arbetsplatser till högstbjudande, säger Martin Lindgren, pilotfacket, till Sveriges Radio.

Västerås företagare föredrar tåg till Arlanda

Västerås flygplats påstås vara viktig för näringslivet. Företagarna själva har en annan syn på saken. ”För oss är den inte särskilt viktig”, säger Mats Holmberg, ABB.

Som undertecknad tidigare berättat (den 12 september 2013) påstår vissa politiker att Västerås flygplats är viktig för näringslivet. Företagen i Västmanland verkar däremot inte ha någon direkt nytta av flygplatsen, rapporterar Sveriges Radio. De näringslivsrepresentanter som radion varit i kontakt med vill i stället ha ett snabbtåg till Arlanda.
– Eftersom vi flyger mycket ifrån Arlanda och är beroende av den buss som finns och även taxi, så är det klart att vi skulle önska oss ett snabbare transportmedel till Arlanda och ett snabbtåg är ju hållbart idag ur miljösynpunkt, säger Mats Holmberg på ABB till Sveriges Radio.

Ett antal företagsledare har även fört fram den åsikten i en debattartikel i VLT. James Harrison, Moderaterna, förklarade detta med att VLT satt en felaktig rubrik på debattartikeln.
– Sprid gärna det positiva i detta och bli inte påverkad av rubriker, skrev han på Facebook.