Vad kostar en flygplatsaktie?

De styrande i Västerås vill att den kommunala flygplatsen får fler ägare. Så har det varit en gång i tiden. Under en tid var Luftfartsverket delägare.

Som undertecknad tidigare berättat (den 13 oktober 2014) vill politikerna som styr Västerås hitta fler aktörer som kan vara med och dela på kostnaderna för Västerås flygplats. Kommunen har inte alltid varit ensam ägare. Under några års tid hade Luftfartsverket stora förhoppningar om Västerås flygplats.

I april 1999 meddelade Luftfartsverket att myndigheten var intresserad av Västerås flygplats för lågprisflyg. Västerås kommun hoppades på att inleda ett samarbete inom ett år.

Kommunen hade tidigare presenterat en förstudie om flygplatsens framtid. I den förutspåddes både framtida vinster och investeringsbehov. Enligt Luftfartsverket var Västerås flygplats intressant eftersom staden hade ett eget upptagningsområde, inom sex mils radie fanns nästan en halv miljon människor som åkte till Arlanda. Dessutom fanns en stark industri i området och flygplatsen användes redan av flera etablerade flyglinjer, till bland annat Köpenhamn och Oslo.
– Västerås skulle kunna bli stor på lågpris- och fraktflyg. Man skulle kunna ha charterflygningar, sa Dan Lundvall, marknadsdirektör på Luftfartsverket, till nyhetsbyrån TT.

År 2000 underteckande Luftfartsverket och Västerås kommun ett avtal som innebar att Luftfartsverket köpte 40 procent av Västerås flygplats. Målet var att på fem års sikt öka det årliga passagerarantalet från dåvarande 120 000 till cirka 500 000 passagerare. Luftfartsverkets generaldirektör Ingemar Skogö ansåg att Västerås flygplats hade en stor marknadspotential och ett upptagningsområde som bara utnyttjades till 15 procent. Vid den tidpunkten flög SAS och Skyways/Highland från Västerås.

I februari 2001 meddelade Ryanair att flygbolaget skulle börja med flygningar från Västerås till London.
– Jag har fått uppgifter om att det kan bli aktuellt med flygningar från Västerås redan i slutet av mars, sa Bo Fredriksson, tillförordnad flygplatschef på Västerås flygplats, till Aftonbladet.

Senare samma år skulle Västerås Flygplats byta namn till Stockholm-Västerås. Syftet var att Stockholm-Västerås, precis som konkurrenten Stockholm-Skavsta, skulle dyka upp som ett alternativ när resebyråerna bokade resor till Stockholm.

Under mandatperioden 1998–2002 hade de kommunala förlustbidragen till flygplatsen stoppats av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Den dåvarande majoriteten hade förklarat att en utveckling av flygplatsen skulle ske utifrån kommersiella förutsättningar.

Efter två år med lågprisflyg, 2003, kunde det konstateras att Ryanair än så länge inte var någon lönsam affär för Västerås flygplats. Flygplatsen hade gått med 15 miljoner kronor i förlust under 2002 och det egna kapitalet hade minskat från 30 miljoner till 14 miljoner kronor på ett år. Samtidigt visade bokslutet för 2002 att det fanns skulder på 111 miljoner kronor. Förlusterna hade pågått under flera år och en rekonstruktion av företaget planerades.

I april presenterade Västerås kommunstyrelse ett förslag till hur ekonomin skulle kunna räddas för det blödande bolaget. Huvudägaren Västerås kommun skulle genom bolaget Västerås Strategiska Fastigheter köpa flygfältet och byggnaderna för 110 miljoner kronor och sedan hyra ut dessa till flygplatsbolaget. För att klara köpet skulle Västerås Strategiska Fastigheter få 15 miljoner kronor i nytt aktiekapital.

Kommunen, som ägde 60 procent av flygplatsen, skulle dessutom tillföra 33 miljoner kronor i aktieägartillskott till flygplatsen. Luftfartsverket, som ägde resterande 40 procent, hade åtagit sig att täcka förluster upp till sammanlagt 22 miljoner kronor fram till 2006. Genom det ekonomiska tillskottet beräknades flygplatsen klara av de närmaste fyra åren.

Kommunfullmäktige fick på sitt majmöte 2003 ta ställning till förslaget. Endast Miljöpartiet yrkade på avslag. Kommunfullmäktige antog stödpaketet till flygplatsen. Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet med bland annat följande motivering:
”Ekonomin i flygplatsen är allt annat än god med många år av förluster. Av det kapital som förstärkte flygplatsen år 2000, 58 miljoner kronor, återstår endast 15 miljoner. Förlusten för innevarande år är enbart den cirka 16 miljoner kronor. Med tanke på detta borde flygplatsbolaget rent företagsekonomiskt likvideras och gå i konkurs.”

Till hösten visade det sig att flygplatsen gick mot en ny storförlust, trots det massiva stödpaket som hade satts in under våren. Årets förlust såg ut att bli 20 miljoner kronor. Under de första åren på 2000-talet hade flygplatsen därmed gått back med 57 miljoner kronor. Längre än till 2006 tänkte ägarna däremot inte hålla ut.
”Om flygplatsen inte bär sina egna kostnader då kan den reguljära trafiken läggas ned”, skrev kommunalrådet Åke Hillman (S) i en skriftlig kommentar till VLT.

I december 2003 sade flygplatsens dåvarande vd Göran Jansson upp sig. Anledningen var att Vestmanlands Läns Tidning, VLT, granskat hur fakturakontrollen fungerat på företaget.

Granskningen visade att flygplatsen under året annonserat för nästan en miljon kronor i tidskrifter och kataloger utan att kontrollera vad man fick för pengarna. Enligt VLT hade annonser för 670 000 kronor beställts hos företag som inte gick att få kontakt med – tre av dem fanns med på Svensk Handels svarta lista och i flera fall var det oklart om publikationerna över huvud taget fanns, uppgav tidningen.

Göran Jansson slutade med motiveringen att ”hans auktoritet undergrävts” och att det var omöjligt för honom att fortsätta utan att bolaget skadades.

När året blev 2006 var det dags för nya bidrag till flygplatsen. Västerås kommunfullmäktige sade ja till ett stödpaket på 57 miljoner kronor under 2006–2008. Bakom beslutet stod de borgerliga partierna och Socialdemokraterna.

Moderaternas Staffan Anger menade att det var viktigt för det lokala näringslivet att det går att flyga till och från Västerås.

Från flera håll hördes hoppfulla tongångar om att den nyvalda flygplatsstyrelsen med Per Vannesjö (M) i spetsen skulle lyckas vända ekonomin.
– Jag är helt övertygad om att man både kommer att öka intäkterna och få ned utgifterna, sade kommunstyrelsens ordförande Elisabeth Unell (M), till VLT.

Luftfartsverket hade däremot inte längre samma förhoppningar om Västerås flygplats. Efter förhandlingar köpte Västerås kommun tillbaka Luftfartsverkets aktier för en krona. Återigen var Västerås kommun ensam ägare till flygplatsen.

Västeråsmoderaten Staffan Anger var även riksdagsman. Han la senare en motion till riksdagen om att Luftfartsverket på nytt skulle köpa aktierna i Västerås flygplats. Motiveringen var att flygplatsen var viktig ”för befolkningen och näringslivet i Västmanland och norra Södermanland”. Trots att priset även den gången endast var en krona sa riksdagen nej.

Tryckt källa
Wiklund, Anna-Maria. 2001. London direkt från Västerås. Aftonbladet. 18 februari.

Fastighetsaffär var ett siffertrick

Det kommunala bolaget Västerås Flygfastigheter AB fick ta över flygplatsens fastigheter för att rädda flygplatsens ekonomi. Foto: Erik Hjärtberg
Det kommunala bolaget Västerås Flygfastigheter AB fick ta över flygplatsens fastigheter för att rädda flygplatsens ekonomi. Foto: Erik Hjärtberg

Moderaterna vill att Västerås flygplats ska bli fastighetsägare. Så har det varit en gång i tiden. Att låta flygplatsen bli hyresgäst var ett sätt att ge mer skattepengar till verksamheten.

Som undertecknad tidigare berättat (den 23 oktober) vill Moderaterna att Västerås flygplats ska bli fastighetsägare i stället för hyresgäst. I dag ägs fastigheterna av ett separat kommunalt bolag, Västerås Flygfastigheter AB.

Fastighetsbolaget gick år 2013 med en vinst på 3,4 miljoner kronor. Om denna vinst skulle dras från flygplatsens förlust på 21,5 miljoner samma år skulle förlusten i stället bli 18,1 miljoner kronor. Det är oklart om Moderaternas förslag skulle förändra något i praktiken. Däremot skulle flygplatsens ekonomi förbättras på papperet.

Upplägget med att ha flygplatsens fastigheter i ett separat bolag var även det ett sätt att rädda flygplatsens ekonomi en gång i tiden. Det visar protokollet från Västerås kommunfullmäktiges sammanträde i maj 2003.

Som en del i ett räddningspaket för flygplatsen köpte huvudägaren Västerås kommun fastigheterna för 110 miljoner kronor och skulle sedan hyra ut dessa till flygplatsbolaget. Det kommunala fastighetsbolaget Västerås Strategiska Fastigheter AB placerade flygplatsens fastigheter i dotterbolaget Västerås Flygfastigheter AB. För att klara köpet fick Västerås Strategiska Fastigheter 15 miljoner kronor i tillskott av kommunen.

Västerås kommun, som på den här tiden ägde 60 procent av flygplatsen, tillförde samtidigt 33 miljoner kronor i aktieägartillskott till flygplatsen. Luftfartsverket, som ägde resterande 40 procent, hade åtagit sig att täcka förluster upp till sammanlagt 22 miljoner kronor fram till 2006.

Miljöpartiet, som då var motståndare till att ge skattepengar till Västerås flygplats, reserverade sig mot beslutet. Andreas Porswald (MP) hade tidigare kommenterat förslaget i kommunstyrelsen (framgår av en bilaga till kommunfullmäktiges protokoll):

Västerås strategiska fastigheter borde döpas om till Västerås ”magiska” fastigheter då ytterligare ett förlustbolag skall täckas in med tvivelaktiga fastighetsaffärer.

Redigerad den 11 maj 2015. I en tidigare version stod det att Västerås Flygfastigheter AB startades för att rädda flygplatsens ekonomi. Upplägget med att låta Västerås Flygfastigheter AB ta över flygplatsens fastigheter genomfördes i det syftet. Däremot existerade bolaget innan dess. Västerås Flygfastigheter registrerades redan 1966, enligt Allabolag.se.

MP:s flygplatsstöd får moderat beröm

Västerås kommunfullmäktige debatterade återigen flygplatsen. Miljöpartiet fick beröm för sitt stöd till flygplatsen. ”Trodde aldrig att jag skulle berömma dem”, säger Staffan Anger, Moderaterna.

På torsdagen hade Västerås kommunfullmäktige budgetdebatt. Då debatterades flygplatsens framtid, rapporterar VLT.

Som undertecknad tidigare berättat (den 13 oktober) vill Miljöpartiet i Västerås numera driva en politik som innebär mer skattepengar till den kommunala flygplatsen. Den ståndpunkten får nu beröm av Moderaterna.
– Jag måste säga att jag är förvånad. Jättebra, sa Staffan Anger (M) i kommunfullmäktige.

Jesper Brandberg, Folkpartiet, menade däremot att han inte fick något svar på hur finansieringen av flygplatsen ska lösas. De många årens underskott visar på motsatsen.
– Varför ska vi stoppa 25 miljoner i Ryanairs aktieägares fickor? sa han i fullmäktige.

MP uppmanas ta lokalt ansvar för klimatfrågan

Det är anmärkningsvärt att Miljöpartiet inte ser Västerås flygplats som en miljöfråga, menar Christian Schremser. Foto: Erik Hjärtberg
Det är anmärkningsvärt att Miljöpartiet inte ser Västerås flygplats som en miljöfråga, menar Christian Schremser. Foto: Erik Hjärtberg

Svekdebatten om Miljöpartiets inställning till Västerås flygplats fortsätter. Att stödja flygplatsen är att inte ta lokalt ansvar för klimatfrågan, menar Christian Schremser. ”Man tycks vara beredd att vända kappan efter vinden”, skriver han.

Som undertecknad tidigare berättat (den 22 oktober) har det blivit en svekdebatt om att Miljöpartiet i Västerås numera stödjer en politik som innebär mer skattepengar till Västerås flygplats.

Christian Schremser skriver i VLT att det är anmärkningsvärt att Miljöpartiet inte ser flygplatsen som en miljöfråga utan en ekonomisk fråga.

Istället för att ta lokalt ansvar för klimatfrågan så menar man att det ansvaret endast ligger på nationell och internationell nivå.
Miljöpartiet i Västerås gör alltså precis det som man, med rätta, anklagar andra politiker för att göra: skyller ifrån sig.

Stänga Bromma väntas inte rädda Västerås

Att Bromma flygplats kan läggas ner har använts som argument för att bevara Västerås flygplats. Mikael Nilsson, vd för Västerås flygplats, är tveksam. ”Vi är ju faktiskt inte ens en konkurrent till Arlanda”, säger han.

Som undertecknad tidigare berättat (den 22 oktober) har Miljöpartiets ändrade inställning till Västerås flygplats lett till en svekdebatt. Representanter för Miljöpartiet skriver i VLT att partiet inte har makt att lägga ner flygplatsen och i stället vill försöka få en flygplats som drivs på affärsmässig grund utan ständiga aktieägartillskott från ägaren kommunen. Att Bromma flygplats kan läggas ner menar Miljöpartiet kan leda till att Västerås flygplats får ökad trafik.

Om en eller flera flygplatser i Västerås närområde läggs ner bör underlaget för Hässlö flygplats öka, utan att flygets andel av transportarbetet i regionen eller i landet ökar.

Mikael Nilsson, vd för Västerås flygplats, gör en annan bedömning, rapporterar Flygtorget. Han säger att Västerås flygplats inte är en konkurrent till Arlanda.
– Jag ser inte att något av flygbolagen som i dag flyger på Bromma skulle välja att lägga över trafiken hit, säger Mikael Nilsson till Flygtorget.

Svekdebatt om MP:s flygplatsstöd

Miljöpartiet i Västerås vill numera ha kvar den kommunala flygplatsen. Detta får skarp kritik. ”Ett svek mot det som partiet påstår ligger dem varmast om hjärtat: miljön”, skriver Christian Schremser.

I september 2013 ställde före detta vänsterpartisten Christian Schremser en rad frågor till Miljöpartiet och Vänsterpartiet angående flygplatsen. Bland annat frågade han hur viktig flygplatsfrågan var för partierna och om de inför denna mandatperiod skulle ställa krav på en avveckling. Representanter för V och MP svarade då att deras partier skulle kämpa för att inga mer skattepengar skulle gå till flygplatsen.

Som undertecknad tidigare berättat (den 13 oktober) kommer Miljöpartiet i Västerås att de närmaste åren stödja en politik som innebär mer skattepengar till Västerås flygplats. Christian Schremser skriver i VLT att den inställningen innebär att Miljöpartiet sviker miljön.

Miljöpartiet kommer, om nuvarande styret håller, att ha suttit i styrande ställning i tre mandatperioder i följd. Inget annat parti har suttit längre vid makten.

Det har dock haft sitt pris. Partiet som en gång grundades av idealister har, åtminstone lokalt, förvandlats till ett oerhört pragmatiskt parti som inte drar sig för att köpslå med sina ideal.

MP i Västerås tvärvänder om flygplatsens framtid

Mer skattepengar till Västerås flygplats. Den politiken ska Miljöpartiet i Västerås stödja de närmaste åren. ”Sedan kan det ju alltid finnas risk för en svekdebatt här”, säger Magnus Edström (MP).

Västerås kommun kommer nu att styras av Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. I partiernas gemensamma program ingår att flygplatsen ska finnas kvar.

Skapa långsiktiga förutsättningar för Västerås flygplats där kostnaderna för Västerås stad minskar. Till exempel genom regional samverkan och flera aktörer. Utveckla Västerås hamn. Sjöfarten är en viktig transportnäring för kommunen. Utred frågan om infrastrukturbolag för transporter ur ett Mälardalsperspektiv. Hamnen och flygplatsen skulle kunna rymmas i ett sådant bolag. Målet ska vara att bolaget ska kunna drivas på
affärsmässiga grunder.

Det är oklart hur politikerna tänker sig att kostnaderna ska minska. Som undertecknad tidigare berättat (den 5 maj) visar den senaste flygplatsutredningen tvärtom att flygplatsen behöver ökade bidrag och att det inte finns någon annan aktör som kan vara med och dela på kostnaderna.

Magnus Edström, Miljöpartiet, har i en intervju tidigare i år berättat att han undviker att flyga i största allmänhet då det ger honom ”klimatångest” och att han definitivt inte flyger med Ryanair eftersom flygbolaget ”ägnar sig åt lönedumpning och inte tillåter facklig organisering”.

Trots detta kommer Miljöpartiet under de närmaste åren att stödja en politik som innebär mer skattepengar till Västerås flygplats där Ryanair har all reguljär trafik. Magnus Edström erkänner att det finns risk för en svekdebatt.
– Det är ju så i ett samarbete också att man måste ge och ta och man måste vara beredd att göra vissa eftergifter, säger Magnus Edström till Sveriges Radio.

MP vill att folkvalda får läsa Ryanairkontrakt

Ryanairs kontrakt med Västerås flygplats är hemliga. En uträkning visar att varje flygbiljett subventioneras med ungefär 132 kronor. Samtliga politiska partier i kommunfullmäktige har nu frågats ut om detta.

Först att svara är Magnus Edström, Miljöpartiet, som bland annat svarar att folkvalda politiker måste ha insyn i de affärsavtal som är tecknade. Läs mer på OKFN.se.