Läs min nya bok!

”Chefens härskarteknik” är min nya bok om individuell lönesättning. En lättläst pocketbok om det lönesystem som arbetsgivarna använder för att söndra och härska.

Omslag och omslagsfoto: Erik Hjärtberg

Efter ungefär två års bloggande i ämnet har jag nu gett ut en bok om individuell lönesättning. Boken finns i skrivande stund endast att beställa via förlagets hemsida. Min förhoppning är dock att den snart ska finnas att beställa via de vanliga nätbokhandlarna samt som e-bok där e-böcker finns.

Lönesystemet gör lärarna till hoppjerkor

De svenska lärarna stannar kortare tid på sin arbetsplats än tidigare. Det visar den internationella undersökningen Talis.

Som undertecknad tidigare berättat tvingas lärare ofta byta arbetsgivare för att kunna få högre lön. Den internationella undersökningen Talis, om lärares och rektorers arbete, bekräftar att de svenska lärarna stannar kortare på sin arbetsplats än tidigare. Det rapporterar Sveriges Television.

– Byte av skola är ingenting som gynnar elevernas lärande. Det är ett sätt som lärarna använder sig av för att få upp sin lön, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, till SVT.

”Orättvisan” beror inte på för höga ingångslöner

Nyutexaminerade lärare kan ha högre löner än kollegor som har arbetat i tiotals år. Anledningen är inte för höga ingångslöner utan att lönerna sätts individuellt.

Vårdförbundet har nu fått ett nytt avtal där man ska få det som lärarna. Facket har debatterat lönerna med VLT:s liberala ledarskribent Karin Pihl. Karin Pihl anser att ingångslönerna är för höga, vilket leder till att kompetens och erfarenhet inte lönar sig:

Om allt fokus läggs på ingångslöner riskerar lönerna att bli orättvisa. Det är framförallt tydligt i lärarkåren, där många nyutexaminerade kan gå in på en månadslön som är flera tusen kronor högre jämfört med kollegor som arbetat i tio-tjugo år.

”Orättvisorna” inom lärarkåren beror dock inte på att ingångslönerna är för höga. Att nyutexaminerade lärare kan ha högre lön än erfarna lärare beror i stället på att lärarnas löneavtal är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen.

Vårdförbundet ser ingen risk för splittring

Vårdförbundets krav kan jämföras med Lärarlönelyftet. Vårdförbundet påstår dock att man inte ska upprepa lärarnas misstag. Argumentet är att mer ska skötas lokalt, trots att en del av kritiken mot Lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora.

Som undertecknad tidigare berättat kräver facket Vårdförbundets i avtalsförhandlingarna att få det som lärarna. Vårdförbundet vill införa en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare, trots att Lärarlönelyftet lett till splittring inom lärarkåren.

Tidningen Arbetsvärlden har nu frågat Vårdförbundet vad man anser om kritiken mot Lärarlönelyftet.
– För lärarna så formades kriterierna i detalj på högsta politisk nivå, sedan tolkades de lokalt. Det vi föreslår är att man ska hantera det här helt lokalt, det är där man vet bäst hur verksamheten ser ut, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, till Arbetsvärlden.

En kritik som fördes mot Lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora – hur urvalsprocessen såg ut i en kommun kunde skilja sig radikalt mot systemet i en annan. Sineva Ribeiro ser dock inte någon risk för en sådan kritik.
– Det kommer säkert se olika ut på olika arbetsplatser, olika ställen ställer ju helt olika krav på dem som jobbar där. Sen ser det redan idag olika ut beroende på var i landet du arbetar. Vi har ju haft ett system med sifferlösa avtal och lokal lönesättning sedan år 2000, säger Sineva Ribeiro till tidningen.

Lär av lärarhistorien

Vårdförbundet lär inte av sina erfarenheter, anser debattören Kerstin Eldh.

Som undertecknad tidigare berättat vill Vårdförbundet införa en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare. Detta har även Kerstin Eldh uppmärksammat i en debattartikel i ETC:

I stället för att lära av erfarenheten vill förbundet nu kopiera förstelärarsystemet. Det handlar om en speciell form av individuella löner. Likt det nyare Lärarlyftet har det sått split bland lärarna med sina godtyckliga bedömningar av vem som är särskilt yrkesskicklig. Flyttkarusellen har lett till stora skador för verksamheten.

Vårdförbundet vill ha det som lärarna

Vårdförbundet kräver en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare. Inom läraryrket har sådana satsningar lett till splittring inom yrket samtidigt som erfarenhet fortfarande inte premieras.

Företrädare för Vårdförbundet skriver i dagens VLT att man kräver ”jämställda och hälsosamma villkor”. Lösningen på bemanningskrisen inom vården är enligt facket en särskild lönesatsning på:

■ Särskilt yrkesskickliga barnmorskor

■ Särskilt yrkesskickliga biomedicinska analytiker

■ Särskilt yrkesskickliga röntgensjuksköterskor

■ Särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor

■ Särskilt yrkesskickliga specialistsjuksköterskor

■ Särskilt yrkesskickliga chefer

■ Avancerade specialistsjuksköterskor

Som undertecknad tidigare berättat har man inom läraryrket genomfört särskilda lönesatsningar på särskilt skickliga lärare: karriärstegsreformen och lärarlönelyftet. Dessa satsningar har lett till splittring inom läraryrket samtidigt som bemanningskrisen inom läraryrket består och erfarenhet inte lönar sig.

Ytterligare lärare föreslår tarifflön

Hans Ramsin, som varit lärare i 39 år, är kritisk mot att nyexaminerade lärare kan få högre lön än erfarna. Han förespråkar därför tarifflön. ”Då premierades det att vara lojal och stanna på samma skola”, säger han.

Tidningen GT har intervjuat Hans Ramsin, 63 år, som har varit lärare i 39 år. Hans Ramsin är kritisk mot att nyexaminerade lärare får högre lön än de som har många år i yrket.

– Kommer du nyexaminerad från lärarhögskolan så får du runt 34 000, annars går man ju bara till en annan skola och så får vi inte in utbildare lärare. Men då ska vi vara mentorer åt dem när vi har någon som kanske jobbat i 8–10 år och har då kanske 29 000 i lön, säger Hans Ramsin till GT.

När Hans var nyutexaminerad, 1980, så fanns det ett tarifflönesystem berättar han, något han ser skulle kunna införas igen.

– Då fanns det vissa lönesteg som man fick efter olika antal år, säger han till tidningen.

Den individuella lönesättningen är ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare.

Det nya kollektivavtalet för lärare, som blev klart i höstas, är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen. Däremot står det att kompetens, kontinuitet och erfarenhet ska premieras. Det återstår att se hur det ska fungera i praktiken.


Erfarenhet lönar sig inte för lärare

I Västerås kommun går det inte att förhandla upp lönen under pågående anställning, berättar en lärare. Detta är inget unikt för Västerås.

Signaturen ”Inte alls bitter lärare” skriver i VLT att vederbörande har 30 års erfarenhet som förskollärare och grundskollärare och precis tagit sig över ”30 000 kronors-strecket”. Enda möjligheten att få upp lönen vore att söka jobb i en annan kommun.

Här i Västerås stad går det inte att förhandla upp lönen under pågående anställning. Det vore roligt om Västerås stad faktiskt visade att de vill satsa på oss gamla ”uvar” som knogat på år ut och år in.

Situationen är inte unik för Västerås. Som undertecknad tidigare berättat är det likadant i Karlskrona och Enköping. Den individuella lönesättningen är ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare.

Det nya kollektivavtalet för lärare, som blev klart i höstas, är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen. Däremot står det att kompetens, kontinuitet och erfarenhet ska premieras. Det återstår att se hur det ska fungera i praktiken.

Skolexpert sågar individuell lönesättning

Resultatbaserade löner fungerar inte i läraryrket, anser skolexperten Per Kornhall.

Författaren och skolexperten skriver i ett blogginlägg att resultatbaserade löner inom läraryrket är problematiskt eftersom det krävs kollegialitet för att uppdraget ska bli bra.

Eller som Michel Fullan sagt: När både erfarenheten och forskningen säger att det inte fungerar så är det dags att lägga ner hjärnspöket resultatbaserade löner för lärare. Men att kunna diskutera detta på allvar i svenska skolan. Där är vi sannerligen inte (än).

Per Kornhall tipsar även om en artikel i Veckans affärer som handlade om så kallade talangprogram inom näringslivet. Forskning visar att det finns en mängd problem med att peka ut vissa i personalen som extra bra.

Lönespridning premieras i skolrankning

Lönespridning ingår bland de kriterier som Lärarförbundet använder sig av vid rankningen av skolkommuner.

Lärarförbundet i Enköping är inte nöjda med kommunens placering i förbundets skolrankning, skriver Ena-Håbotidningen.

Enköpings kommun sjunker bland annat när det gäller lärarlöner. Detta kriterium räknar dock inte bara medellönen. Även stor lönespridning, det vill säga stora löneskillnader inom yrket, premieras i Lärarförbundets rankning. Tanken är att om vissa individer lyckas få högre löner, så ska det kunna användas som ett argument för att höja även andras löner. Birgit Stare menar att det behövs hög lönespridning så länge lärare har individuell lönesättning.

– De som halkar efter är förbannade. Men det blir också ett argument som de kan använda inför chefen i lönesamtal. Det är både bra och dåligt, säger hon till tidningen.