Etikettarkiv: individuell lönesättning

Lärare vill ha lika lönelyft för alla

Lärarlönelyftet är en statlig satsning för att höja lönerna för vissa utvalda lärare. En majoritet av lärarna anser däremot att pengarna borde fördelas lika för alla lärare.

Lärarlönelyftet är en satsning från regeringen för att skolorna ska kunna höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan.

Medlen för lärarlönelyftet, tre miljarder kronor årligen, räcker till löneökningar för cirka 60 000 lärare, står det på Skolverkets hemsida.

En majoritet av lärarna tycker att pengarna i lärarlönelyftet i stället borde fördelas lika till alla, skrev Lärarnas Tidning tidigare i år. Det visar en undersökning bland 1 000 grundskollärare, som Skop har gjort på uppdrag av Lärarnas Tidning.

Även bland de lärare som har fått lärarlönelyftet finns det ett starkt motstånd mot regeringens modell. Åtta av tio av de lärarna vill ha en annan fördelning än att vissa utvalda ska få lönehöjning med flera tusen kronor.

Undersökningen visar också att 47 procent av lärarna tycker att lärarlönelyftet och karriärtjänstreformen har påverkat stämningen och relationerna inom lärarkollegiet till det sämre.

Lärarförbundet, som äger Lärarnas Tidning, förespråkar individuell lönesättning och lönespridning. Lönespridning ingår till exempel bland de kriterier som förbundet använder sig av vid rankningen av skolkommuner.

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet tolkar inte resultatet i undersökningen om lärarlönelyftet som ett misstroende mot lönespridning.

— Jag uppfattar att det här är en kommentar om att det samlade löneläget bland lärarna är för lågt, säger han till Lärarnas Tidning.

Karl för sin fitthatt

Facket Byggnads styrelse fick kritik för att göra ett feministiskt utspel, eftersom alla i styrelsen är män. Byggnads är dock feministiskt i sin fackliga praktik, menar Johan Lindholm, förbundsordförande.

Fackförbundet Byggnads styrelse lät sig fotograferas iklädda rosa mössor och publicerade bilden tillsammans med en debattartikel på SVT:s hemsida. De rosa mössorna kallas för fitthattar (pussy hats på engelska) och är en symbol för kvinnors rättigheter. Detta utspel möttes av kritik, bland annat för att Byggnads inte har en enda kvinna i styrelsen.

Johan Lindholm, förbundsordförande i Byggnads, svarade på kritiken i en ny debattartikel på SVT:s hemsida. Han menar att Byggnads är feministiskt i sin fackliga praktik, bland annat för att facket motsätter sig individuell lönesättning.

Vi är till exempel väldigt stolta över våra avtal, som antagligen är de mest jämlika och jämställda på arbetsmarknaden.

Inte minst för att vi motsätter oss individuell lönesättning eftersom det kan innebära försämringar för underordnade grupper på arbetsmarknaden.

Ackordet, som är byggavtalets huvudlöneform, är unikt i sin utformning där alla i bygglaget delar exakt lika på kakan. Man som kvinna. Gammal som ung.

Som undertecknad tidigare berättat förespråkar centralorganisationen Saco individuell lönesättning. Tvärtom gör Saco detta med argumentet att individuell lönesättning gynnar kvinnor.

Individuell lönesättning och lönesamtal är viktiga verktyg för att minska lönegapet mellan kvinnor och män och för att öka lönespridningen i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor.

Lönespridning kan minska produktiviteten

Löneskillnader på en arbetsplats där samarbete är avgörande kan minska produktiviteten. Det fastslår en ny rapport från facket Saco. Trots detta förespråkar Saco större löneskillnader för alla sina yrkesgrupper.

Som undertecknad tidigare berättat förespråkar många fackförbund individuell lönesättning, samtidigt som forskningen inte kan visa att att individuell lönesättning skulle leda till högre produktivitet.

Den fackliga organisationen Saco har nyligen gett ut en rapport om chefers erfarenheter av individuell lönesättning. Enligt rapporten kan lönespridning ha både positiva och negativa effekter på medarbetarnas arbetsinsatser och drivkrafter i arbetet.

Å ena sidan kan lönen göra personer motiverade och få dem att arbeta hårt för att få en högre lön. Å andra sidan kan det medföra improduktivt beteende. Om löneskillnaden upplevs som orättvis kan vissa medarbetare ägna mer tid åt att förstöra andras arbete än att utföra sina egna arbetsuppgifter. De kan även sprida dålig stämning och ha negativ inverkan på arbetsmiljön.

På arbetsplatser där samarbete är avgörande för verksamheten är risken större att löneskillnader medför improduktivt beteende, står det vidare. Däremot kan löneskillnaden ha positiv betydelse för produktiviteten i verksamheter som bygger på medarbetarnas intjäningsförmåga, där konkurrens är en naturlig del av verksamheten.

Trots detta förespråkar Saco ökade löneskillnader, ”lönespridning”, för alla sina yrkesgrupper.

Inga bevis för att individuell lön lönar sig

Systemet med individuell lönesättning var från början arbetsgivarnas modell. Nu har det starkt stöd inom fackföreningsrörelsen. Några fördelar för arbetstagaren kan dock inte bevisas.

Individuell lönesättning blir allt vanligare på svensk arbetsmarknad, skrev ETC:s ledarskribent Jenny Bengtsson i förra veckan.

Nu är det 2017 och ytterligare en avtalsrörelse är igång. Löneskillnaderna har inte minskat, men den här avtalsrörelsen låter inte annorlunda än någon annan. Samma, och nya, fantasifulla varianter av individbaserad lönefördelning förs fram över förhandlingsborden. Anställda sporras av individuell lönesättning och genom detta ökar produktiviteten, och i slutändan vinsterna, vilket ännu längre bort då alltså också höjer den generella lönenivån, är ett av argumenten, också från de fackföreningar som ställt sig på samma sida som näringslivet i frågan.

Jenny Bengtsson tipsar om att forskaren John Lapidus, i en avhandling som publicerades 2015, har visat att det faktiskt inte finns något riktigt stöd för att att individuell lönesättning skulle leda till högre produktivitet.

Samma år som avhandlingen publicerades debatterade John Lapidus, i Svenska Dagbladet, frågan om varför fackförbundet Kommunal förespråkar individuell lönesättning:

Låt oss ändå anta att individuella löner ökar produktiviteten. Leder det till höjda löner för Kommunals medlemmar? Svaret är att det inte är ökad produktivitet som i första hand höjer lönerna för Kommunals medlemmar, då eventuella produktivitetsökningar är små jämfört med andra branscher. Det beror på att merparten av Kommunals medlemmar arbetar i en tjänstesektor som helt naturligt har lägre grad av produktivitetsökning än varusektorn, allt i enlighet med ”Baumols sjuka” där det klassiska exemplet är jämförelsen mellan Mozartstycken vid olika historiska tidpunkter.

En stråkorkester kräver än i dag lika många musiker – och inte spelar den fortare heller. Samma sak kan sägas om en busschaufför: Ska hen öka sin produktivitet genom att köra fortare eller strunta i rött ljus?