Liberalismen är liberal bara för företagare

VLT:s liberale ledarskribent Richard Appelbom vill stoppa valfriheten när det gäller fackförbund. ”Inte så liberalt, egentligen”, skriver han.

Som undertecknad tidigare berättat vill VLT:s liberale ledarskribent Richard Appelbom begränsa strejkrätten. Detta med anledning av att regeringen vill se över reglerna för att vidta stridsåtgärder i en situation där arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal eller där skälet för att vidta stridsåtgärder är något annat än att uppnå ett kollektivavtal. Richard Appelbom förtydligar vad han menar i dagens VLT.

Det innebär i praktiken att flera fackförbund får svårt att sluta avtal på samma arbetsplats, vilket innebär lite av monopol för de stora organisationerna. Inte så liberalt, egentligen.

Fackföreningarna i Sverige styrs av sina medlemmar och agerar på en fri marknad i den mening att varje arbetstagare har rätt att söka medlemskap i vilken fackförening som helst, eller stå utanför facket.

Liberalism innebär att medborgarna ska ha rätt att exempelvis välja skola för sina barn. Däremot tydligen inte att välja fackförening.

Samtidigt som Richard Appelbom vill begränsa strejkrätten tycker han att det är viktigt att balansen mellan parterna på arbetsmarknaden inte äventyras. Fackförbunden ”ska vara så stora att de också tvingas ta ett övergripande samhällsansvar”. Det är oklart hur det ska gå till. Tvångsanslutning till regimtrogna fackförbund, som i de gamla öststaterna?

Liberal valfrihet gäller inte fackföreningar

Det vore rätt att strama åt konflikträtten, anser VLT:s liberale ledarskribent Richard Appelbom. Detta med anledning av att regeringen vill se över reglerna för att vidta stridsåtgärder i en situation där arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal eller där skälet för att vidta stridsåtgärder är något annat än att uppnå ett kollektivavtal.

Richard Appelbom skriver:

På vanlig svenska handlar det om att göra det svårare för fackliga organisationer utan kollektivavtal att gå ut i konflikt.

Det är oklart vad som menas med vanlig svenska. Tvärtom är det i normalfallet just avsaknaden av ett kollektivavtal som gör att en facklig organisation kan gå i konflikt. Kollektivavtal innebär i regel fredsplikt och därför strejkar LO-facken normalt bara när avtalstiden har gått ut och det ska förhandlas fram ett nytt avtal.

Bakgrunden till förslaget om att inskränka strejkrätten är att en majoritet av hamnarbetarna i Göteborgs hamn har valt att vara med i Hamnarbetarförbundet, som inte har kollektivavtal med arbetsgivaren APM Terminals.

Richard Appelbom skriver vidare:

Den svenska modellen bygger på att starka parter träffar avtal inom sina respektive områden utan statlig inblandning.

Men det kräver i sin tur att ingångna avtal hålls och att fredsplikt råder. I andra länder med konkurrerande fackförbund inom samma avtalsområde har det kunnat bli huggsexa och ofta återkommande strejker.

Jenny Bengtsson, ledarskribent på ETC, påpekar att det finns fler arbetsplatser där det inte råder fackligt monopol. Både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund organiserar lärare i grundskola och gymnasium. Att begränsa strejkrätten i det fall ett företag har kollektivavtal skulle kunna leda till ”avtalsshopping”, menar Jenny Bengtsson:

Ett enkelt koncept, arbetsgivaren kan och kommer i alla lägen att välja det, för sig själv, mest fördelaktiga avtalserbjudandet. Och när det väl är gjort är det kört för alla andra.