Etikettarkiv: facket

Vårdbiträde: ”Individuell lön splittrar oss”

Individuell lönesättning fungerar inte inom äldreomsorgen. Det skriver Andreas Sellstedt, vårdbiträde, i ett debattinlägg. Han menar att individuell lönesättning leder till en ohälsosam konkurrens.

Andreas Sellstedt, vårdbiträde i Umeå kommuns hemtjänst, har skrivit ett debattinlägg i Kommunalarbetaren om individuell lönesättning.

I den individuella lönesättningen fördelas lönepåslagen mellan omvårdnadspersonal från en gemen­sam pott, där varje anställd genererar en viss summa. Det betyder att två grupper med samma antal anställda får samma lönepott, oavsett deras prestationer. Att lönefördelningen tas från en fast pott innebär att ett högre lönepåslag blir på bekostnad av kollegerna.

Det innebär också att om mina kolleger får högre omdömen och lönepåslag tas det från min lön. Det ger en ohälsosam konkurrens där man inte uppmuntras att lyfta varandras prestationer eller hjälpa varandra, då det i praktiken blir ekonomiskt missgynnsamt.

Som undertecknad tidigare berättat förespråkar fackförbundet Kommunal, som organiserar hemtjänstpersonal, individuell lönesättning. Detta trots att det inte går att bevisa att det leder till högre produktivitet.

Som undertecknad också berättat står det i en rapport från Saco att lönespridning till och med kan minska produktiviteten på arbetsplatser där samarbete är avgörande för verksamheten. Trots detta förespråkar även Saco individuell lönesättning.

Lärare vill ha lika lönelyft för alla

Lärarlönelyftet är en statlig satsning för att höja lönerna för vissa utvalda lärare. En majoritet av lärarna anser däremot att pengarna borde fördelas lika för alla lärare.

Lärarlönelyftet är en satsning från regeringen för att skolorna ska kunna höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan.

Medlen för lärarlönelyftet, tre miljarder kronor årligen, räcker till löneökningar för cirka 60 000 lärare, står det på Skolverkets hemsida.

En majoritet av lärarna tycker att pengarna i lärarlönelyftet i stället borde fördelas lika till alla, skrev Lärarnas Tidning tidigare i år. Det visar en undersökning bland 1 000 grundskollärare, som Skop har gjort på uppdrag av Lärarnas Tidning.

Även bland de lärare som har fått lärarlönelyftet finns det ett starkt motstånd mot regeringens modell. Åtta av tio av de lärarna vill ha en annan fördelning än att vissa utvalda ska få lönehöjning med flera tusen kronor.

Undersökningen visar också att 47 procent av lärarna tycker att lärarlönelyftet och karriärtjänstreformen har påverkat stämningen och relationerna inom lärarkollegiet till det sämre.

Lärarförbundet, som äger Lärarnas Tidning, förespråkar individuell lönesättning och lönespridning. Lönespridning ingår till exempel bland de kriterier som förbundet använder sig av vid rankningen av skolkommuner.

Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet tolkar inte resultatet i undersökningen om lärarlönelyftet som ett misstroende mot lönespridning.

— Jag uppfattar att det här är en kommentar om att det samlade löneläget bland lärarna är för lågt, säger han till Lärarnas Tidning.

Dansk Ryanairbojkott omfattar inte flygplatser

Ett flertal danska kommuner bojkottar Ryanair. Samtidigt har offentligt ägda flygplatser affärsavtal med Ryanair. ”Det är lite förvirrande”, säger Per Clausen från vänsterpartiet Enhedslisten.

Som undertecknad tidigare berättat har ett stort antal danska kommuner valt att bojkotta Ryanair på grund av flygbolagets inställning till fackföreningar.

I Ålborgs kommun föreslog därför det danska vänsterpartiet Enhedslisten att Ålborgs flygplats skulle säga upp sitt affärsavtal med Ryanair, rapporterar tidningen Nordjyske. Partiet vill också att flygplatsen, som kommunen är delägare i, i fortsättningen inte ska ingå några avtal med flygbolag som ”systematiskt undergräver lön och arbetsförhållanden”.

En majoritet i kommunfullmäktige har beslutat att motverka social dumpning och arbeta för anständiga löner och arbetsvillkor. Kommunens anställda tillåts därför inte anlita Ryanair för tjänsteresor. Med tanke på detta anser Enhedslisten att det är konstigt att flygplatsen, som Ålborgs kommun är delägare i, ingår affärsavtal med Ryanair.
– Det är lite förvirrande att vi å ena sidan inte vill ha något med Ryanair att göra, men å andra sidan får ett företag som vi äger gärna ingå avtal med dem, säger Per Clausen, gruppledare för Enhedslisten i Ålborg, till tidningen.

Alla andra partier i kommunen, som styrs av Socialdemokraterna, röstade mot förslaget.

När det gäller offentligt ägda flygplatser agerar alltså de danska socialdemokraterna precis som de svenska. Läs mer om detta i min bok Ryanair på svenska.

Karl för sin fitthatt

Facket Byggnads styrelse fick kritik för att göra ett feministiskt utspel, eftersom alla i styrelsen är män. Byggnads är dock feministiskt i sin fackliga praktik, menar Johan Lindholm, förbundsordförande.

Fackförbundet Byggnads styrelse lät sig fotograferas iklädda rosa mössor och publicerade bilden tillsammans med en debattartikel på SVT:s hemsida. De rosa mössorna kallas för fitthattar (pussy hats på engelska) och är en symbol för kvinnors rättigheter. Detta utspel möttes av kritik, bland annat för att Byggnads inte har en enda kvinna i styrelsen.

Johan Lindholm, förbundsordförande i Byggnads, svarade på kritiken i en ny debattartikel på SVT:s hemsida. Han menar att Byggnads är feministiskt i sin fackliga praktik, bland annat för att facket motsätter sig individuell lönesättning.

Vi är till exempel väldigt stolta över våra avtal, som antagligen är de mest jämlika och jämställda på arbetsmarknaden.

Inte minst för att vi motsätter oss individuell lönesättning eftersom det kan innebära försämringar för underordnade grupper på arbetsmarknaden.

Ackordet, som är byggavtalets huvudlöneform, är unikt i sin utformning där alla i bygglaget delar exakt lika på kakan. Man som kvinna. Gammal som ung.

Som undertecknad tidigare berättat förespråkar centralorganisationen Saco individuell lönesättning. Tvärtom gör Saco detta med argumentet att individuell lönesättning gynnar kvinnor.

Individuell lönesättning och lönesamtal är viktiga verktyg för att minska lönegapet mellan kvinnor och män och för att öka lönespridningen i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor.

Ryanair ger skadestånd till flygvärdinna

Ryanair har sedan 2013 haft en rättssak i Norge om uppsägningen av flygvärdinnan Alessandra Cocca. Flygbolaget har nu gått med på en förlikning i frågan. ”Vår uppgift som en stark fackförening är att skydda rättigheterna för anställda som arbetar i Norge”, säger Vegard Einan, facket Parat.

Flygvärdinnan Alessandra Cocca sades upp efter att ha arbetat åt Ryanair i tio månader. Enligt kontraktet med Ryanair hade hon en prövotid på ett år. Enligt norsk lagstiftning däremot får en anställd ha en prövotid på högst ett halvt år. Alessandra Cocca menade att hon därmed var att betrakta som fast anställd. Ryanair menade i stället att hon fortfarande genomgick sin prövotid när hon sades upp.

Det norska facket Parat drev ärendet åt Alessandra Cocca. Ryanair menar att flygbolagets personal är anställd i Irland och att irländska lagar därför ska gälla. Norsk domstol dömde att norsk lag gäller i Norge. Ryanair överklagade frågan till Norges högsta domstol (Høyesterett). Ryanair drog sedan tillbaka sitt överklagande, vilket innebär att tidigare dom står fast.

Nu har parterna i konflikten kommit överens om en förlikning, rapporterar NRK. Ryanair har gått med på att betala ett skadestånd på 570 000 norska kronor till flygvärdinnan, vilket motsvarar mer än 640 000 svenska kronor.
– Detta fall bekräftar att internationella företag som vill bedriva verksamhet i Norge inte kan smita från sina skyldigheter, så som Ryanair har försökt i det här fallet, säger Vegard Einan, Parat, till NRK.

Läs mer om fallet med Alessandra Cocca i min bok Ryanair på svenska.

Lönespridning kan minska produktiviteten

Löneskillnader på en arbetsplats där samarbete är avgörande kan minska produktiviteten. Det fastslår en ny rapport från facket Saco. Trots detta förespråkar Saco större löneskillnader för alla sina yrkesgrupper.

Som undertecknad tidigare berättat förespråkar många fackförbund individuell lönesättning, samtidigt som forskningen inte kan visa att att individuell lönesättning skulle leda till högre produktivitet.

Den fackliga organisationen Saco har nyligen gett ut en rapport om chefers erfarenheter av individuell lönesättning. Enligt rapporten kan lönespridning ha både positiva och negativa effekter på medarbetarnas arbetsinsatser och drivkrafter i arbetet.

Å ena sidan kan lönen göra personer motiverade och få dem att arbeta hårt för att få en högre lön. Å andra sidan kan det medföra improduktivt beteende. Om löneskillnaden upplevs som orättvis kan vissa medarbetare ägna mer tid åt att förstöra andras arbete än att utföra sina egna arbetsuppgifter. De kan även sprida dålig stämning och ha negativ inverkan på arbetsmiljön.

På arbetsplatser där samarbete är avgörande för verksamheten är risken större att löneskillnader medför improduktivt beteende, står det vidare. Däremot kan löneskillnaden ha positiv betydelse för produktiviteten i verksamheter som bygger på medarbetarnas intjäningsförmåga, där konkurrens är en naturlig del av verksamheten.

Trots detta förespråkar Saco ökade löneskillnader, ”lönespridning”, för alla sina yrkesgrupper.

Förtydligande om piloters arbetstid

Åke Åstrand, tidigare flygkapten och nu chefredaktör för Svensk Pilotförenings tidning Flygposten har läst min bok Ryanair på svenska och har tidigare påpekat ett sakfel.

Åke Åstrand har även en kommentar angående Ryanairpiloternas arbetstid. På sidan 116 i boken finns ett uttalande från en tidigare förtroendevald i det irländska pilotfacket IALPA:

Piloterna är välbetalda proffs och deras arbetstimmar är begränsade till 900 timmar om året.

Källan till uttalandet är Alan Ruddocks bok Michael O’Leary: A life in full flight. Det står ”working hours” i originaltexten. Det som åsyftas är dock blocktid.

Åke Åstrand skriver att piloternas arbetstid består av tre begrepp:

airborne time/flygtid, tiden från det att hjulen lämnar marken tills dess att de är tillbaka på moder jord. Används som underlag för tillsyner m.m.

blocktime/blocktid: tiden från det att bromsklossarna avlägsnats före start tills de efter landning sätts ut (block off – block on). Det är den flygtid som piloterna registrerar i sina flygdagböcker och som piloterna får betalt efter om de har s.k. zero-hour contract (t.ex. i lågprisbolagen, LCC-low cost carrier).

duty time/tjänstgöringstid: piloten och (kabinens) arbetstid börjar räknas från incheck, normalt en timme före start. Denna tid finns specad i alla bolag som har kollektivavtal, liksom tiden till utcheck, vanligen 30 minuter efter landning. Före start är det piloternas skyldighet att kontrollera vädret på destinationen, alternativen och flygplanets tekniska status, bränslebehov, vikt och balans vid start och landning, dessutom gå igenom NOTAM, som kan bestå av 20 A4-sidor med navigationsvarningar, arbete med belysningen eller banor, hjälpmedel ur funktion, tillfälliga hinder, aktiva restriktionsområden m.m.

Incheckningstid och utcheckningstid är arbetstid. För kabinen kan den vara längre eftersom de ofta har redovisning att syssla med. Piloterna ska fylla i en del papper, tekniska dokument och ev anmärkningar och rapporter.

Blocktidsbegränsningen 900 timmar avser alltså inte den totala arbetstiden.

Inga bevis för att individuell lön lönar sig

Systemet med individuell lönesättning var från början arbetsgivarnas modell. Nu har det starkt stöd inom fackföreningsrörelsen. Några fördelar för arbetstagaren kan dock inte bevisas.

Individuell lönesättning blir allt vanligare på svensk arbetsmarknad, skrev ETC:s ledarskribent Jenny Bengtsson i förra veckan.

Nu är det 2017 och ytterligare en avtalsrörelse är igång. Löneskillnaderna har inte minskat, men den här avtalsrörelsen låter inte annorlunda än någon annan. Samma, och nya, fantasifulla varianter av individbaserad lönefördelning förs fram över förhandlingsborden. Anställda sporras av individuell lönesättning och genom detta ökar produktiviteten, och i slutändan vinsterna, vilket ännu längre bort då alltså också höjer den generella lönenivån, är ett av argumenten, också från de fackföreningar som ställt sig på samma sida som näringslivet i frågan.

Jenny Bengtsson tipsar om att forskaren John Lapidus, i en avhandling som publicerades 2015, har visat att det faktiskt inte finns något riktigt stöd för att att individuell lönesättning skulle leda till högre produktivitet.

Samma år som avhandlingen publicerades debatterade John Lapidus, i Svenska Dagbladet, frågan om varför fackförbundet Kommunal förespråkar individuell lönesättning:

Låt oss ändå anta att individuella löner ökar produktiviteten. Leder det till höjda löner för Kommunals medlemmar? Svaret är att det inte är ökad produktivitet som i första hand höjer lönerna för Kommunals medlemmar, då eventuella produktivitetsökningar är små jämfört med andra branscher. Det beror på att merparten av Kommunals medlemmar arbetar i en tjänstesektor som helt naturligt har lägre grad av produktivitetsökning än varusektorn, allt i enlighet med ”Baumols sjuka” där det klassiska exemplet är jämförelsen mellan Mozartstycken vid olika historiska tidpunkter.

En stråkorkester kräver än i dag lika många musiker – och inte spelar den fortare heller. Samma sak kan sägas om en busschaufför: Ska hen öka sin produktivitet genom att köra fortare eller strunta i rött ljus?

SAS gör som Ryanair

I veckan kom beskedet att SAS flyttar delar av sin verksamhet till länder med lägre personalkostnader än Sverige. Flygbolaget anpassar sig till konkurrensen med bland annat Ryanair. ”Det pågår en sorts villkorsshopping, där bolag flyttar verksamhet dit villkoren för personalen är billigare”, säger Lise Iderström på Unionen.

Det handlar om cirka 100 tjänster som SAS ska placera på baser utanför Skandinavien, rapporterar ETC. Ett nytt luftfartstillstånd etableras på Irland och två operativa baser ska finnas i London och Spanien.

Flygbolagen agerar på det här sättet för att de kan, menar Lise Iderström på facket Unionen.
– I och med att det dök upp lågprisbolag, som Ryanair, började de utnyttja möjligheten att skräddarsy verksamheten genom att villkorsshoppa. Det innebär att andra flygbolag måste följa efter för att klara konkurrensen, säger hon till ETC.

Läs mer om villkorsshopping, och Ryanairs roll i utvecklingen, i min bok Ryanair på svenska.

Svävande strategi för schysta villkor

Regeringen har i veckan presenterat sin flygstrategi. Enligt dokumentet vill regeringen åtgärda problem med ”försämrade arbetsvillkor och osund konkurrens inom flygbranschen”. Det återstår att se hur det ska gå till.

På torsdagen presenterades regeringens flygstrategi, rapporterade VLT. Något som inte VLT nämner är att regeringen anser att problemen med så kallad regelshopping, som kan leda till ”försämrade arbetsvillkor och osund konkurrens” inom flygbranschen, måste stävjas. Flygstrategin preciserar dock inte särskilt ingående hur det ska gå till.

De åtgärder som nämns är att Sverige ska fortsätta att vara pådrivande inom EU och FN-organet Icao för ”förbättrad” lagstiftning. Myndigheter i Sverige (vilka och hur?) ska samverka avseende sociala villkor inom transportsektorn. En ny studie om hur ”förändrade anställnings- och arbetsvillkor” påverkar flygsäkerheten kommer också att publiceras i februari.

I Västerås har det tagits fram ett förslag till uppdaterad inköps- och upphandlingspolicy, vilket också VLT rapporterat. I det nya förslaget står det uttryckligen att kommunen kan ställa ”krav på kollektivavtalsliknande villkor vad gäller lön, semester, arbetstid och ökad tjänstgöringsgrad.”

Policyn kommer sannolikt inte att påverka villkoren hos Ryanair, som flyger från Västerås flygplats. Detta eftersom Ryanairs affärsavtal med flygplatsen inte har föregåtts av någon upphandling.

Läs mer om arbetsvillkoren hos Ryanair, och kommunernas roll i dessa, i min bok Ryanair på svenska.