Vårdförbundet vill ha intern konkurrens

På tisdagen ska region Västmanlands nya lönepolicy klubbas. Vårdförbundet är kritiskt till att lönesättningen inte ska användas som ett internt konkurrensmedel.

Region Västmanland tar på tisdagen beslut om en ny lönepolicy. Den nya policyn anger att lönesättning ska inte användas som ett internt konkurrensmedel inom regionen. Facket Vårdförbundet är kritiskt till detta, rapporterar Sveriges Television.

Som undertecknad tidigare berättat förekommer det att nyanställda sjuksköterskor kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor och att sjuksköterskor tvingas säga upp sig för att få högre lön.

Nu verkar det som att Vårdförbundet vill att sköterskorna ska kunna göra lönekarriär genom att byta enhet inom regionen och därmed byta arbetsplats men inte arbetsgivare.

Jani Stjernström från Vårdförbundet pratar om lönekarriär mellan olika enheter i Regionen. Lena Johansson (S), regionråd, vill att det ska vara så attraktivt som möjligt att stanna på arbetsplatsen också om man vill göra karriär.

– Med den nya kompetensmodellen ska man kunna utvecklas inom sitt område på sin klinik. Så att man inte känner att man inte behöver flytta för att höja sin lön, säger regionrådet Lena Johansson (S) till SVT.


Se mig moderera!

Lördagen den 13 april kommer undertecknad att vara moderator på ett seminarium med rubriken: ”Är individuell lönesättning förenligt med det fackliga löftet?”

Individuell lönesättning var från början ett politiskt projekt som SAF initierade på 1980-talet. Systemet har utvecklats successivt med så kallade sifferlösa avtal, där lönesättning blir ett ensidigt arbetsköparverktyg.

Detta lönesystem innebär att fackföreningsrörelsen retirerat och överlämnat till den enskilde medlemmen att i lönesamtal hävda sina intressen. I praktiken egenintresset eftersom den fackliga organisationen är frånvarande. Forskare har dragit slutsatsen att avtalsslutande organisationer vägrar vara motpart i slutändan.

Undersökningar inom flera avtalsområden visar att en tystnads- och repressaliekultur sprids på arbetsplatserna. Despotiska chefer och individuell lönesättning anges då ofta som primära orsaker. De som visar missnöje straffas med lägre löner medan de som alltid tillfredsställer chefen blir rikt belönade.

Vi har bjudit in två kunniga forskare, som skall lotsa oss igenom avgörande lönepolitiska skeden sedan 1980-talet.

Susanne Fransson, lektor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Göran Salmonsson, ekonomhistoriker.

Moderator: Erik Hjärtberg, journalist och bloggare

Tid: Lördagen den 13 april, klockan 13.30.
Plats: Brantingrummet, ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm.
Arrangörer: Syndikalisterna.

Tidningen Publikt granskar individuell lönesättning

Forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Detta och mycket annat framgår i ett långt reportage om individuell lönesättning i tidningen Publikt.

Tidningen Publikt ges ut av fackförbundet ST, som förespråkar individuell lönesättning. Detta hindrar inte förbundets tidning från att publicera en kritisk granskning av individuell lönesättning.

Artikeln tar bland annat upp att sambandet mellan lön och prestation är svagt, bland ST:s medlemmar finns ”ett relativt stort missnöje” med hur lönesättningen går till i praktiken, och veteraner inom förbundet bedömer att det fackliga inflytandet minskat när lönesättningen stegvis decentraliserats.

Alla yrkesgrupper inom ST har heller inte individuell lönesättning. Flygledare hör till de få grupper i Sverige som har lön enligt tariff.

– Vi kunde inte hitta några fungerande kriterier för individuell bedömning, säger Ann-Marie Bredberg, avdelningsordförande för ST inom flygledningen, till Publikt.

– Som flygledare styr man inte sin egen arbetsbelastning, och alla måste göra ett tillräckligt bra jobb, säger Ann-Marie Bredberg till tidningen.


Erfarenhet lönar sig inte för sköterskor

Nyanställda sjuksköterskor på Nya Karolinska Sjukhuset kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor.

Som undertecknad tidigare berättat är den individuella lönesättningen ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare. Det går inte att förhandla upp lönen under pågående anställning.

Vissa sjuksköterskor är i samma situation, visar en artikel i Mitt I Stockholm. Flera sjuksköterskor vid Nya Karolinska Sjukhusets barnanestesi hotar nu att säga upp sig för att få upp lönerna.
– Jag har skolat in personer som sedan anställts till en mycket högre lön än den jag har, säger en anestesisköterska till tidningen.

En annan kritik mot individuell lönesättning är att strejkrätten blir kvar på central nivå, trots att löneförhandlingarna sker lokalt. När lönesättningen har flyttats från central till lokal nivå, skulle kanske även strejkrätten kunna decentraliseras. Så har det inte blivit. På lokal nivå måste fortfarande fredsplikten följas. Enligt kritikerna innebär det en stor förskjutning av makt till arbetsgivarens fördel. Detta eftersom facket fortsätter att erbjuda fredsplikt på central nivå, men utan att få centralt förhandlade löner i utbyte mot arbetsfreden.

Eftersom det inte är möjligt att strejka för att få högre löner har det blivit vanligare att sjuksköterskor i stället har tagit till massuppsägningar som en informell stridsåtgärd.


Låg lön är individens problem

Unionen skriver i en debattartikel vad medlemmarna kan göra för att få ”tillväxt i plånboken”. Facket har på sätt och vis övergett sin roll som förhandlare.

Företrädare för fackförbundet Unionen skriver i Arbetarbladet om vad medlemmarna kan göra för att få högre lön.

Vad kan du själv göra för att få tillväxt i plånboken? Ditt lönesamtal är din chans att prata om dina egna uppgifter, dina resultat och hur du anser att de bör påverkar din löneutveckling. Det är ditt tillfälle att komma överens med din chef om vad du ska göra för att få högre lön eller kanske andra förbättrade villkor. Det kräver att du är förberedd och har goda argument. Det kräver att du vet vilka lönekriterier som gäller. För utan tydliga kriterier kan lönesättningen till medarbetarna bli högst godtycklig.

Artikeln är en bra sammanfattning av hur många av dagens fackförbund ser på sin roll. Facket har i stället blivit en sorts advokat för de anställda, någon som rättar till uppenbara fel, eller assisterar individen om vederbörande efterfrågar det. Undertecknad har tidigare berättat om svårigheten att ta fram objektiva kriterier för individuell lönesättning.

Splittrad strategi för jämställda löner

Varje arbetsdag arbetar kvinnor 54 minuter gratis på grund av lägre lön. Det är dock omtvistat hur problemet ska lösas.

På onsdagen manifesterade Sveriges kvinnolobby för rättvisare löner mellan män och kvinnor, rapporterar Dagens Nyheter. Varje arbetsdag arbetar kvinnor 54 minuter gratis på grund av lägre lön, i jämförelse med män. På ett år blir det en skillnad på 48 000 kronor, enligt Sveriges kvinnolobby.

Bakom onsdagens manifestation stod ett flertal fackförbund och politiska partier från vänster till höger. Synen på hur problemet konkret ska lösas varierar bland dessa.

Som undertecknad tidigare berättat är löneskillnaderna mellan könen större bland högavlönade som har större inslag av individuell lönesättning.

I fackföreningsrörelsen råder oenighet om huruvida individuell lönesättning minskar eller ökar löneskillnaderna mellan könen.

Akademiker gör kollektivt motstånd mot individuell lönesättning

Det går att agera som en klassisk fackförening inom en bransch där det råder individuell lönesättning. Det berättar Syndikalisterna på Stockholms universitet.

På universitetet råder individuell lönesättning vilket innebär att majoritetsfacken på universitetet (ST och SULF) har kapitulerat inför arbetsköparen, skriver Micke Nordin, Syndikalisterna.

Förhandlingarna mellan de kollektivavtalsslutande facken och arbetsköparen är inte transparent för vare sig medlemmar eller utomstående. Till arbetsköparens strategi hör att de försöker isolera den som skall få lön från den som sätter lön genom att facken får förhandla med personalavdelningen som inte har budgetansvar och de anställda har lönesamtal och uppföljningar med sin närmsta chef, som sällan är den som sätter lönen och har budgetansvaret.

För att motverka denna situation och fastslå att lön är det pris personalen sätter sin arbetskraft och ”inte en gåva från chefen” så agerar Syndikalisterna sedan några år efter en strategi. Fackföreningen har helt enkelt kollektiva förhandlingar för alla medlemmar på universitetet som önskar det, genom en MBL-förhandling.

Denna strategi är möjlig för alla löntagare som lider av individuell lönesättning att använda sig av eftersom vi enligt MBL har rätt att kalla till förhandling rörande alla frågor som berör relationen mellan den anställda och arbetsköparen, dit hör förstås också lönen. Viktigt är dock att inte glömma bort delen som innebär kontakter direkt med lönesättande chef. Strategin att bara tillåta förhandlingar med en personal eller HR-avdelning är vanlig på många företag och syftar till att den som sitter på pengarna ska slippa hantera de direkta följderna av sina beslut, något som måste motverkas för att uppnå resultat.

Otydligt tydliggörande av Kalmarmoderat

Moderaterna i region Kalmar vill införa en ”trohetsbonus” för personal som har arbetat en längre tid inom sjukvården. Det är fortfarande oklart hur det går ihop med fackens entusiasm för individuell lönesättning.

Som undertecknad tidigare berättat vill både Socialdemokraterna i region Uppsala och Moderaterna i Kalmar införa införa en bonus för personal som har arbetat en längre tid inom sjukvården.

Carl Dahlin, Moderat oppositionsråd med ansvar för personalfrågor region Kalmar, har skrivit en debattartikel i ämnet i Vimmerby Tidning. Att införa en generell löneförhöjning endast baserad på erfarenhet borde räknas som ett avsteg från den individuella lönesättningen och ett steg närmare tarifflön. Det är oklart om Carl Dahlin har en annan uppfattning, eller bara formulerar sig otydligt:

Vi vill tydliggöra både lönespridningen och individuell lönesättning, för att premiera ansvar och kunskap.

Carl Dahlin meddelar att han ska besöka fackförbunden under året för att fortsätta dialogen. Det är oklart vad fackföreningarna inom sjukvården, som är entusiastiska förespråkare av individuell lönesättning, anser om förslaget.

Erfarenhet lönar sig inte för lärare

I Västerås kommun går det inte att förhandla upp lönen under pågående anställning, berättar en lärare. Detta är inget unikt för Västerås.

Signaturen ”Inte alls bitter lärare” skriver i VLT att vederbörande har 30 års erfarenhet som förskollärare och grundskollärare och precis tagit sig över ”30 000 kronors-strecket”. Enda möjligheten att få upp lönen vore att söka jobb i en annan kommun.

Här i Västerås stad går det inte att förhandla upp lönen under pågående anställning. Det vore roligt om Västerås stad faktiskt visade att de vill satsa på oss gamla ”uvar” som knogat på år ut och år in.

Situationen är inte unik för Västerås. Som undertecknad tidigare berättat är det likadant i Karlskrona och Enköping. Den individuella lönesättningen är ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare.

Det nya kollektivavtalet för lärare, som blev klart i höstas, är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen. Däremot står det att kompetens, kontinuitet och erfarenhet ska premieras. Det återstår att se hur det ska fungera i praktiken.

Lönespridning premieras i skolrankning

Lönespridning ingår bland de kriterier som Lärarförbundet använder sig av vid rankningen av skolkommuner.

Lärarförbundet i Enköping är inte nöjda med kommunens placering i förbundets skolrankning, skriver Ena-Håbotidningen.

Enköpings kommun sjunker bland annat när det gäller lärarlöner. Detta kriterium räknar dock inte bara medellönen. Även stor lönespridning, det vill säga stora löneskillnader inom yrket, premieras i Lärarförbundets rankning. Tanken är att om vissa individer lyckas få högre löner, så ska det kunna användas som ett argument för att höja även andras löner. Birgit Stare menar att det behövs hög lönespridning så länge lärare har individuell lönesättning.

– De som halkar efter är förbannade. Men det blir också ett argument som de kan använda inför chefen i lönesamtal. Det är både bra och dåligt, säger hon till tidningen.