Läget för lärarnas löner

Lärarnas avtalsrörelse pågår fortfarande. Den individuella lönesättningen, karriärstegsreformen och lärarlönelyftet är tre beslut som format dagens situation.

Lärare som gör ett bra arbete ska ha högre lön än lärare som gör ett dåligt arbete. Det synsättet har varit självklarheter i de löneavtal som tecknats sedan den individuella lönesättningen för lärare infördes 1996. Av avtalen framgår också att lönerna inte bara ska vara individuella, de bör också vara mer differentierade, alltså mer olika varandra än i dag. Följden blir att lönespridningen ökar. Detta antas bidra till att måluppfyllelsen i skola, förskola och fritidshem ökar.1

Ett antal år senare ansåg politikerna att karriärvägar och ökade möjligheter att utvecklas inom läraryrket skulle förbättra yrkets attraktivitet och leda till att höja lärarnas kompetens. Det var tanken bakom två stora statliga satsningar på lärarna: karriärstegsreformen som infördes 2013 under regeringen Reinfeldt och lärarlönelyftet som infördes höstterminen 2016 under Löfvens regering.

Med karriärstegsreformen infördes karriärtjänster bland lärarna. Vissa lärare som bedömdes vara särskilt yrkesskickliga kunde bli förstelärare, med ett pedagogiskt utvecklingsansvar genom kollegialt lärande – och ett medföljande lönelyft på 5 000 kronor i månaden.

Lärarlönelyftet sköt till mer pengar till lärare som bedömdes vara särskilt skickliga av sina arbetsgivare, inte begränsat till endast förstelärarna. Lärarlönelyftet ligger på mellan 2 500 kronor och 3 000 kronor i månaden.2

Lärarnas Tidning presenterade i januari 2017 en undersökning som visade att sex av tio lärare ansåg att lärarlönelyftet borde fördelas lika mellan alla lärare. Undersökningen visade också att 47 procent av lärarna tyckte att lärarlönelyftet och karriärstegsreformen har påverkat stämningen och relationerna inom lärarkollegiet till det sämre. Undersökningen gjordes bland 1 000 grundskollärare, av opinionsundersökningsföretaget Skop, på uppdrag av Lärarnas Tidning.3

I september samma år gav Riksrevisionen ut en rapport som visade att karriärstegsreformen och lärarlönelyftet lett till sämre sammanhållning inom läraryrket.

Karriärstegsreformen och lärarlönelyftet ger relativt stora löneökningar till en begränsad andel lärare och leder var för sig till ökad lönespridning. Enligt Riksrevisionen upplevde en majoritet av huvudmännen och rektorerna att lärarlönelyftet, liksom karriärstegsreformen, hade försämrat sammanhållningen mellan lärare. Närmare hälften uppgav även att lärarlönelyftet påverkat arbetet i arbetslag negativt.4

I avtalsrörelsen 2018 kräver lärarfacken bland annat löneökningar i ett livslöneperspektiv, ett avskaffande av ”omotiverade löneskillnader”, samt bra löneutveckling utan att byta jobb.5 Det finns inget som tyder på att det system som facken själva förespråkar, med individuell lönesättning och ökad lönespridning som mål, kommer att omvärderas.

1. Lagerlöf, Ingvar. ”Mer klöver med lönespridning?” Lärarnas Tidning, 01 februari 2013. https://lararnastidning.se/mer-klover-med-lonespridning/.
2. Markusson, Simon. ”Riksrevisionen: Lärarkåren blev mer splittrad”. Arbetsvärlden, 26 september 2017. https://www.arbetsvarlden.se/riksrevisionen-lararsatsningar-slog-mot-sammanhallningen/.
3. Helte, Stefan. ”Majoritet vill ha lika lyft för alla”. Lärarnas Tidning, 18 januari 2017. https://lararnastidning.se/majoritet-vill-ha-lika-lyft-for-alla/.
4. ”Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – högre lön men sämre sammanhållning”. Riksrevisionen, 26 september 2017. https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2daaf/1518435494047/RiR_2017_18_L%C3%84RARL%C3%96NER_ANPASSAD.pdf.
5. Jaara Åstrand, Johanna, och Åsa Fahlén. ”Skolans största problem är lärarbrist – inte arbetsbrist”. Dagens Samhälle, 14 maj 2018. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/skolans-storsta-problem-ar-lararbrist-inte-arbetsbrist-22150.

Oklart orsakssamband mellan lönesamtal och jämställdhet

Facket Civilekonomerna förespråkar mer individuell lönesättning. Argumentet är att det ska minska löneskillnaderna mellan könen. Det finns dock mycket som tyder på motsatsen.

Dagens kollektivavtal måste ”moderniseras” skriver företrädare för fackförbundet Civilekonomerna i Dagens Nyheter. Civilekonomerna vill bland annat skärpa möjligheten till lönesamtal.

Fortfarande står många anställda utan samtal. Genom Sacos studier vet vi att de som har haft lönesamtal får högre lön än de som inte har haft det. Det gäller särskilt kvinnor. Därför är det av största vikt att alla får möjlighet till lönesamtal.

Som undertecknad tidigare berättat är forskarna som gjort Sacos studier inte själva så tvärsäkra på att det finns ett orsakssamband mellan lönesamtal och högre lön:

Vi kan dock inte helt utesluta att de som har haft lönesamtal på något sett skiljer sig från gruppen som inte har haft lönesamtal. Det är möjligt att lönesamtalsgapet för kvinnor förklaras av egenskaper hos kvinnorna som vi inte har information om, det vill säga löneskillnaderna beror inte på lönesamtalet utan på det som vi inte kan observera. Det är möjligt att kvinnor som har lönesamtal är målmedvetna och aktiva, förbereder sig väl, medan kvinnor som inte har haft lönesamtal inte är lika drivna.

Vidare finns det även forskning som visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är högre bland högavlönade, som har mer individuell lönesättning, och lägre bland lågavlönade som har mer traditionella kollektivavtal. Kvinnor på toppositioner tjänar i snitt 30 procent mindre än männen. På hela arbetsmarknaden var skillnaden mellan kvinnor och mäns lön 12 procent under 2016.

En studie av tarifflöner i transportsektorn från 2011 visade att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner var mindre inom de avtalsområdena jämfört med genomsnittet på arbetsmarknaden. Löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga transportarbetare med tarifflön var 5,4 procent jämfört med lönegapet på hela arbetsmarknaden, som var 15 procent.

Transport om individuell lönesättning: ”Ett bruntungetillägg”

Transportarbetarförbundet har inga planer på att införa individuell lönesättning. Den som kan hävda sig i ett lönesamtal är inte alltid den som gör det bästa jobbet. ”Vi brukar ju ibland raljera och säga att det är mer ett bruntungetillägg”, säger Peter Winstén, Transport.

Peter Winstén, Transport, är kritisk till individuell lönesättning. Foto: Erik Hjärtberg
Peter Winstén, Transport, är kritisk till individuell lönesättning. Foto: Erik Hjärtberg

Transportarbetareförbundet har sitt kontor mittemot LO-borgen och Brantingmonumentet i centrala Stockholm. På en närliggande uteservering testas ljudet till storbilds-tv:n med Leila K:s ”Electric”. Två förbipasserande män höjer sina nävar i uppskattning. Transport hör till de fackförbund som tydligt tar ställning mot individuell lönesättning, i den form där var och en har lönesamtal med chefen.
– Enligt min uppfattning handlar det ju oftast om att dom själv måste tala om hur duktiga dom är utan att det finns några mätbara mål. Det blir mer en subjektiv bedömning på individnivå, säger Peter Winstén, som är Transports avtalssekreterare.

Inom Transportbranschen sätts lönerna enligt ett tariffsystem, vilket är en lönestege där de anställdas löner sätts efter ett antal fasta kriterier. När det gäller Transports yrken är det framför allt antalet år i yrket som avgör lönen.

Peter Winstén vill understryka att kollektivavtalen endast är ett golv. Det finns inget som hindrar en arbetsgivare från att betala löner som är högre än de avtalade. Inte heller finns det något som hindrar en chef från att ge extra betalt för att belöna särskilt duktiga arbetare. Detta är delvis formaliserat genom något som heter premiekompensation.
– Vi skulle aldrig hindra en arbetsgivare från att betala ut mer pengar till någon individ. Däremot hindrar vi dem från att betala mindre pengar än vad vi är överens om, säger Peter Winstén.

Peter Winstén menar att en av de stora fördelarna med tarifflöner är att ingen kan få lägre lön på grund av diskriminering.
– Det är min bestämda uppfattning att tarifflönerna är fantastiskt bra i genusperspektivet. Vi pratar bara om gruppen arbetstagare, oavsett kön är det den lönen som gäller.

Inom transportbranschen finns det inget tryck från arbetsgivarna om att införa individuell lönesättning. Några undersökningar om hur nöjda medlemmarna är med tariffsystemet har inte gjorts. Peter Winstén anser ändå att tariffsystemet behöver ses över. Han tror att många medlemmar vill se en annan sorts individualisering.
– Jag upplever att fler och fler vill vara med och påverka både sin lön och sina arbetstider på ett annat sätt, så även vi behöver tänka i nya banor, säger han.

Peter Winstén anser att nackdelen med tariffsystemen är att ökad kompetens hos arbetarna, som ökar värdet för arbetsgivaren, inte alltid ger högre löner. Han tänker sig en förändring mot mer lokala förhandlingar och lokala lönekriterier.
– Inte att individen själv ska gå upp och prata om sin lön. En del är mer verbala än andra. Det kan mycket väl vara någon som är jätteduktig men har svårt att prata för sig själv och då blir ju det inte heller något bra system, säger han.

– Sedan kanske inte alla värderar pengar mest. De kanske värderar ledig tid också. Jag tyckte alltid om arbetstidsförkortning när jag var i produktionen, säger Peter Winstén, som håller på att rensa sitt skrivbord inför semestern.

Unionen har inget principiellt mot egenanställningar

Facket Unionen har diskuterat med Frilans Finans om kollektivavtal. Facket har inget principiellt mot egenanställningar och menar att Frilans Finans helt enkelt inte har tillräckligt bra villkor. ”Problemet är att de inte vill ta det ansvar som kollektivavtal kräver”, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Undertecknad blev på onsdagen intervjuad av tidningen Arbetsvärlden med anledning av Frilans Finans utspel om en gul fackförening.

Jag har även själv varit i kontakt med Frilans Finans vd Stephen Schad. Stephen Schad meddelar att han delar min uppfattning om vad som sagts på mötet med Frilans Finans råd i maj. Någon fackklubb har alltså inte bildats.

Stephen Schad har i flera sammanhang berättat att Frilans Finans haft diskussioner med fackförbundet Unionen om kollektivavtal. Att Unionen inte velat skriva kollektivavtal beror dock inte på någon principiell motvilja mot egenanställningar, enligt en annan artikel i Arbetsvärlden.
– Problemet är att de inte vill ta det ansvar som kollektivavtal kräver. Utan att gå in på detaljer så kom de med en mängd förslag som inte når upp till en rimlig nivå, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, till Arbetsvärlden.

– Om man är beredd att nå upp till den nivå vi har i Sverige ser vi inga hinder, men vi ställer inte lägre krav för att en företeelse är ny, säger Martin Wästfelt till tidningen.

Han meddelar även att de som tar uppdrag via Frilans Finans är välkomna att ansluta sig till Unionen.

Undertecknad kommer sannolikt även i framtiden arbeta mot faktura via Frilans Finans. Jag kommer också att fortsätta diskutera lösningar på problemet att egenanställda betraktas som företagare av a-kassorna. Däremot vill jag inte ingå i en grupp som kallas för gul fackförening.

Jag tillhör inte någon gul fackförening

Tidningen Arbetsvärlden har i dag en artikel med rubriken ”Frilans Finans startar gul fackklubb”. Stephen Schad, vd för Frilans Finans, meddelade detta i Journalistförbundets podd Journalistpodden.

Som undertecknad tidigare berättat arbetade jag under hösten som frilansjournalist via Frilans Finans. Eftersom jag tycker att problemet med a-kassa och egenanställning är viktigt svarade jag på en inbjudan om att ingå i ett råd för egenanställda inom Frilans Finans.

Något beslut om att rådet ska bli en fackklubb har inte tagits av medlemmarna. Rådets medlemmar har definitivt inte fått veta något om att rådet ska vara en gul fackförening, vilket enligt Nationalencyklopedin har följande betydelse:

facklig sammanslutning som styrs eller kontrolleras av arbetsgivare i syfte att förhindra strejker eller motverka arbetarnas inflytande på lönebildning eller andra produktionsförhållanden.

Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet, kommenterar saken i Arbetsvärlden.
– Han kallar det för en ”guling” men när man hör honom beskriva det låter det mer som en personalförening. Med det sagt så skulle sådana här initiativ kunna utvecklas till det som vi normalt kallar gula fackförbund, säger Jonas Nordling till tidningen.

Jag hoppas att Stephen Schad bara har uttryckt sig klumpigt. Jag har dock i kväll e-postat till Frilans Finans och meddelat att jag vill lämna rådet tills saken är utredd ordentligt.

Frekventa frågor i flygplatsdebatten

Debatten om Västerås flygplats fortsätter. Undertecknad har därför gjort en sammanställning av de påståenden och fakta som finns i frågan.

Passagerare på Västerås flygplats tar bussen till Stockholm. Foto: Erik Hjärtberg
Passagerare på Västerås flygplats tar bussen till Stockholm. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad nyligen berättat har Västerås flygplats kostat skattebetalarna mer än en halv miljard sedan 2001. Nästa fråga blir då vad vi får för pengarna.

Påstående: flygplatsen skapar jobb

Flygplatsens årsredovisning för 2017 visade att medelantalet anställda var 32. Som en jämförelse hade förskolan Iqra på Vallby 31,47 anställda under samma år, visar en revisionsrapport. Vidare skapar ju även skola, vård och omsorg arbetstillfällen i företag som levererar varor och tjänster till dessa verksamheter.

Påstående: en lokal flygplats ger färre bilresor

Ett vanligt påstående är att Västerås flygplats skulle minska antalet bilresor till andra flygplatser och därför skulle vara miljövänlig. Emellertid har det under åren gjorts två undersökningar som visar att västeråsarna är i minoritet bland passagerarna på flygplatsen. Eftersom passagerarna ofta har rest långt finns det inget som säger att transporterna minskar på grund av en lokal flygplats.

Här gäller det att läsa noga. Om mindre än 25 procent av passagerarna är från Västerås så är ju mer än 75 procent av passagerarna inte från Västerås. Grafik: LFV Aviation Consulting AB.
Här gäller det att läsa noga. Om mindre än 25 procent av passagerarna är från Västerås så är ju mer än 75 procent av passagerarna inte från Västerås. Grafik: LFV Aviation Consulting AB

Påstående: flygplatsen är viktig för näringslivet

Flygplatsutredningen från 2014 visar att flygplatsen inte är viktig för det lokala näringslivet. Företrädare för bland annat ABB och handelskammaren har också meddelat att de i stället vill ha bättre förbindelser till Arlanda.

Påstående: flygplatsen används för ambulansflyg

Ett annat argument för att behålla flygplatsen är att den används för ambulansflyg, brandflyg och militärflyg. Ingenting av detta är normalt kommunens ansvar. Ambulanser är regionens ansvar. Brandsläckning är MBR:s ansvar. Enligt ett tjänsteutlåtande från Västerås kommun är dessutom både ambulansflyg och militärflyg en ”mycket marginell verksamhet” på flygplatsen.

Kritik mot flygplatsen (utöver kostnaden)

Den kritik som har framförts mot flygplatsen, utöver den höga kostnaden, kan sammanfattas under följande tre punkter.
● Det finns flera andra flygplatser i Mälardalen.
● Flygets klimatpåverkan. Flygtrafiken har beräknats stå för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn i Västerås.
● Ryanair, som har nästan all passagerartrafik på Västerås flygplats. har en minst sagt dålig relation till fackföreningarna. Inte förrän i december 2017 gick Ryanair med på att överhuvudtaget förhandla med fackföreningar.

Sammanvägd bild av koldioxidutsläppen från transporter i Västerås, 2008. Grafik: Västerås kommun.
Sammanvägd bild av koldioxidutsläppen från transporter i Västerås, 2008. Grafik: Västerås kommun.

Kan fler passagerare rädda ekonomin?

Flygplatsutredningen från 2014 visar att det behövs en miljon passagerare per år för att flygplatsen ska gå runt. Samma utredning visar att terminalen inte klarar av att ta ta emot mer än 200 000 passagerare. Fler passagerare än så skulle kräva investeringar på minst 28 miljoner kronor.

Grafik: LFV Aviation Consulting AB.
Enligt den senaste flygplatsutredningen skulle flygplatsen knappt kunna ta emot 200 000 passagerare med den nuvarande terminalen. Grafik: LFV Aviation Consulting AB.

Vad bör göras?

De lösningar som de politiska partierna har föreslagit kan sammanfattas under följande tre punkter.
● Öka intäkterna och minska utgifterna. Försök har gjorts åtminstone sedan 2003.
Nedläggning av flygplatsen.
● En så kallad linje tre. Behålla flygplatsen och lägga ner passagerarflyget (reguljärflyg och charter). Detta skulle minska kostnaderna, minska klimatpåverkan och det kontroversiella samarbetet med Ryanair skulle upphöra. Samtidigt skulle flygplatsen kunna användas för militärflyg, brandflyg och ambulansflyg.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok ”Ryanair på svenska”.

Kommunal testar sifferlösa avtal

Sifferlösa avtal kan testas på privata vårdcentraler. Det möjliggörs av facket Kommunals nya avtal med Vårdföretagarna. Kommunal tror att det ska gynna medlemmarna.

Möjligheten att testa sifferlösa avtal finns i det nya avtalet med Vårdföretagarna som gäller sjukvård, behandlings- och omsorgsverksamhet, skriver tidningen Kommunalarbetaren. Detta kan göras först efter godkännande av centrala parter och resultatet ska utvärderas.

Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare, anser inte att det är ett genombrott för Vårdföretagarna som länge strävat efter sifferlösa avtal. Kommunal däremot har kämpat för löneökningar i krontal i de senaste avtalsrörelserna. Sifferlösa avtal innehåller ingen garanterad löneökning.
– Nej, men får de inte en löneökning så kommer det här aldrig hända igen. Och den undersköterskan på den vårdcentralen som inte får någon löneökning flyttar till nästa vårdcentral, säger Lenita Granlund till Kommunalarbetaren.

Som undertecknad tidigare berättat slöt Kommunal med 2012 års avtalsrörelse för första gången ett avtal utan garantier om individuella lönehöjningar.

Individuell lönesättning försvårar facklig kamp mot diskriminering

Facken har svårt att vinna fall om lönediskriminering i domstol. Att en yngre man får högre lön än en mer erfaren kvinna innebär inte diskriminering, enligt Arbetsdomstolen.

Nätverket Jämställda Löner har i dag seminarium på TCO:s kansli i Stockholm. En av de frågor som ska diskuteras är fackförbundet Visions slutsatser efter lönediskrimineringsmålet AD 2013 nr 64 om Gryning vård AB.

En man som anställts som behandlingssekreterare hos ett vårdbolag hade vid anställningen och vid senare genomförd lönerevision fått en högre lön än en sedan tidigare anställd kvinna som också var behandlingssekreterare.
Kvinnan är omkring 30 år äldre än mannen. Vision menade att arbetsgivaren genom att ge kvinnan en lägre lön hade diskriminerat henne på grund av kön och ålder.

Arbetsdomstolen dömde att det fanns sakliga skäl att ge mannen över 2 400 kronor mer i månadslön än kvinnan. Anledningen var att mannen hade en mer omfattande utbildning i arbetsmetoden BBIC (Barnets behov i centrum).
– Tycker de verkligen att en tre dagars kurs är mer värd än all den vidareutbildning som jag har tagit del av genom åren? Det är ju skrattretande, sa kvinnan i fråga, Monica Nordén Jonsson, i en kommentar på Visions hemsida.

Som undertecknad tidigare berättat menar Lena Svenaeus, forskare på Lunds universitet och tidigare jämställdhetsombudsman, att den individuella lönesättningen har försvagat fackets möjligheter att motverka könsdiskriminering.

Lärarfack fortsatt kritiska mot lönesystem de själva förespråkar

Lärarnas avtalsrörelse är nu i full gång. Lärarfacken är kritiska mot ”omotiverade löneskillnader”. Facken förespråkar dock fortfarande individuell lönesättning och ökad lönespridning.

Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för Sveriges lärare pågår fortfarande. Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén, Lärarförbundet respektive Lärarnas Riksförbund, sammanfattar fackens krav i Dagens Samhälle.

Facken kräver bland annat löneökningar i ett livslöneperspektiv, ett avskaffande av ”omotiverade löneskillnader”, samt bra löneutveckling utan att byta jobb.

För många erfarna lärare är idag byte av arbete eller arbetsplats fortfarande den enda möjligheten att åstadkomma en reell löneutveckling. Det drabbar eleverna. Erfarna och yrkesskickliga lärare måste därför garanteras en löneutveckling som speglar deras arbete, ansvar och betydelse för elevernas resultat.

Debattartikeln innehåller ingenting om att det system som facken själva förespråkar, med individuell lönesättning och ökad lönespridning som mål, borde omvärderas. Som undertecknad tidigare berättat är ålder inte något kriterium för högre lön och lärare som är trogna sina arbetsgivare får inte förhandla om lönen. Lärarnas Tidning berättade redan 2013 att det finns få bevis för att högre lönespridning leder till högre löner eller en bättre skola.

Byggnads om individuell lönesättning: ”Vi tror det är direkt kontraproduktivt”

Byggbranschens ackordssystem gör att arbetarna får betalt efter prestation. Facket motsätter sig däremot individuell lönesättning. ”Att ställa människa mot människa skapar en osäkerhet”, meddelar Roger Johansson, chef på Byggnads avtalsenhet.

Som undertecknad tidigare berättat motsätter sig facket Byggnads individuell lönesättning. Roger Johansson, chef på fackets avtalsenhet, berättar här mer om detta.
– I grund och botten handlar det om att byggnadsarbete är ett lagarbete. Och om alla arbetar och samverkar efter sina förutsättningar så är det i vårt tycke rättvist att dela på förtjänsten. Dessutom blir det en jämställd och en jämlik lön, skriver Roger Johansson i ett e-brev.

Ackordssystemet i byggbranschen är till viss del prestationsbaserat där arbetsinsatsen påverkar lönen.
– Man jobbar i ett engagerat lag som jobbar och tänker effektivitetshöjande och sedan delar man lika på förtjänsten, meddelar Roger Johansson.

Han meddelar att Byggnads medlemmar är nöjda med det rådande lönesystemet.
– Ja, överlag, men självklart finns det avvikelser. Vi har undersökt detta i samband med diskussioner på byggavtalet.

Förespråkare av individuell lönesättning menar att individuell lön ökar produktiviteten. Byggnads menar att det är precis tvärt om.
– Vi tror det är direkt kontraproduktivitet när det gäller lagarbete. Det leder till osämja och misstro, skriver Roger Johansson.

Påståendet att individuell lön ska minska löneskillnaderna mellan könen håller inte heller Byggnads med om.
– Genom laglön så får du lika lön oavsett ålder, kön eller etnicitet. Om alla får lika blir det ingen diskriminering, skriver Roger Johansson.

Samtidigt finns det tydligen undantag från den här principen. Byggnads har gått med på två avtal som möjliggör individuell lönesättning. Dessa är Plåt- och Ventilationsavtalet samt VVS-avtalet. Roger Johansson svarar inte på varför dessa undantag har gjorts. Han skriver bara att individuell lönesättning inte tillämpas i någon större omfattning inom dessa avtalsområden.

När det gäller lönerna inom byggbranschen är för övrigt industriavtalet, som innebär att industrin sätter normen för lönerna i övriga branscher, under debatt. Nyligen kom en rapport som drog slutsatsen att industriavtalet leder till ökade löneskillnader mellan tjänstemän och LO-arbetare.
– Det klart att den inhemska industrin inte kan höja sina kostnadsramar för mycket i förhållande till andra konkurrerande industriländer. Men frågan är om märket är representativt när man går från industri till en tjänstebaserad marknad. Därför har 6F tillsatt en utredning för att kartlägga fördelar, nackdelar och alternativ, meddelar Roger Johansson.