Faktiskt helt fel att de flesta vill ha individuell lönesättning

Utbildningsradion uppger att ”de flesta” vill ha individuell lönesättning. Källan till detta är en rapport från Svenskt Näringsliv. Påståendet är dock helt fel, vilket också framgår av rapporten.

Utbildningsradions program ”Jobba, sova, dö” har gjort ett avsnitt om löner. Cirka 01.55 in i programmet säger reportern:
– …i dag tycker dom flesta att det är rättvist att dom som är bäst på sitt arbete ska få högre lön.

Undertecknad kontaktade UR och frågade hur publicserviceföretaget hade kommit fram till det ovan nämnda påståendet. Helena Cot Martinez, researcher på UR, gav följande svar:

I den kunskapssammanställning som forskarna på SU gjorde förra året, ”Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning” (finns på nätet) hänvisar de till ett par olika undersökningar. Bland annat en från Kommunal 2011 där över 70 procent av de svarande ansåg att skillnader i arbetsprestation bör ge skillnader i lön, och det gällde både privat- och offentliganställda, och såväl kvinnor som män.

Rapporten som Helena Cot Martinez hänvisar till är utgiven av Svenskt Näringsliv. Att den är skriven av forskare vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet ska garantera vetenskaplighet. Den som faktiskt tar sig tid att läsa hela rapporten kan dock se att forskarna inte alls är så tvärsäkra på att anställda är positiva till individuell lönesättning. Det konstateras att det har gjorts ett antal undersökningar i frågan. ”Ingen av undersökningarna kan sägas gälla ett representativt urval av arbetstagare i hela Sverige”, står det i rapporten. Det är således ”inte möjligt att, utifrån det material som finns tillgängligt, uttala sig om vad anställda i Sverige generellt anser om individuell lönesättning”, står det vidare.

Rapporten har använts i Svenskt Näringslivs opinionsbildning och det är onekligen paradoxalt att författarna först uttalar att anställda är relativt positiva till individuell lönesättning, och sedan anser att det inte är möjligt att uttala sig i frågan. Kanske är det ett försök att lösa problemet med att finansieras av en intresseorganisation och samtidigt behålla sin intellektuella hederlighet?

När det gäller undersökningarna som Kommunal har gjort, anser forskaren John Lapidus att dessa medlemsundersökningar har gjorts med tveksamma metoder. John Lapidus, som är verksam vid Göteborgs universitet, är bland annat kritisk till att Kommunal använde sig av webbpaneler och att undersökningen från 2011 hade en låg svarsfrekvens.

John Lapidus skriver i sin avhandling att urvalet i webbpanelsundersökningar aldrig anses kunna betraktas som sannolikhetsurval i strikt mening. Sveriges Radio avvisar undersökningar baserade på webbpaneler, och råder journalister att inte rapportera om resultatet av sådana undersökningar. Det kan vara särskilt problematiskt när en webbpanel startad av en organisation måste utvärdera medlemmarnas uppfattning om den egna organisationen. Medlemmar som inte håller med sin egen organisation kan ”straffa” organisationen genom att inte delta, medan de som väljer att delta ofta är de mest samarbetsvilliga och hjälpsamma. Dessutom kan medlemmarna i webbpanelen känna lite osäkerhet om sin anonymitet.

De av Svenskt Näringsliv finansierade forskarna på Stockholms universitet känner givetvis till John Lapidus avhandling och nämner den diskret i en fotnot.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *