Försäkringskassan har fått en ny generaldirektör och nya riktlinjer. Thomas Åding, facket ST, är dock kritisk till lönesystemet som också spelade en roll i förra årets skandal på Försäkringskassan.
– Det här fungerar absolut inte, säger han.
På en presskonferens den 2 maj presenterades Nils Öberg som ny generaldirektör för Försäkringskassan. Regeringen meddelade också att man slopar Försäkringskassans mål om 9,0 i sjukpenningtal i ett nytt regleringsbrev.
Försäkringskassans förra generaldirektör Ann-Marie Begler fick förra året lämna sitt uppdrag strax efter att flera medier rapporterat att handläggare vid Försäkringskassan fick högre lön om de nekade sjukpenning. Som undertecknad tidigare berättat var agerandet dock helt i linje med Försäkringskassans mål och handläggarnas löneavtal.
Det är en aprileftermiddag 2019 och träden blommar på Telefonplan i Stockholm. Försäkringskassan har ett av sina kontor i LM Ericssons gamla fabriksbyggnad där även konstskolan Konstfack håller till. Thomas Åding, vice ordförande för facket ST:s klubb på Försäkringskassan, tar emot i entrén och visar vägen till ett mötesrum. Personalen jobbar i stora öppna kontorslandskap utan fasta skrivbordsplatser. Han pratar med låg röst när vi går genom en sal där de anställda tar emot telefonsamtal som kommer till myndigheten.
När medier våren 2018 gick ut med påståendet att Försäkringskassans handläggare fick högre lön om de nekade sjukpenning startade facket en egen granskning. Man frågade alla ST:s arbetsplatsombud inom Försäkringskassan om man kände igen sig i påståendet. Undersökningen visade att det var få av fackets arbetsplatsombud som kände igen sig i påståendet att fler avslag gav högre lön.
– Men på ett par ställen så framkom det mer tydligt från våra ombud att där hade det nog varit lätt att förstå som att högre avslagsfrekvens kunde möjligtvis leda till högre lön, säger Thomas Åding.
Undersökningen visade samtidigt att det fanns ett stort fokus på att förkorta sjukpenningsperioden och att man kunde räkna antalet avslag på varje enskilt kontor.
– På det viset är det inte så konstigt att man gör en koppling däremellan, säger Thomas Åding.
Han menar att det egentligen inte är Försäkringskassans uppgift att minska sjukskrivningarna. Det kan bara lösas genom vårdinsatser. Försäkringskassan kan bara administrera sjukpenningen.
– Vi har inga verktyg för att göra folk friska. Det är det andra samhällsaktörer som har, säger Thomas Åding.
Varje medlem i facket ST på Försäkringskassan får själv välja om lönen ska sättas genom ett lönesättande samtal eller genom att facket förhandlar. Rent konkret tittar man bland annat på hur många ärenden handläggaren har handlagt, vilken kvalitet arbetet anses ha, samt hur duktig handläggaren är på att samarbeta.
– Det blir alltid en subjektiv bedömning. Du kan blåsa upp den enes misstag men inte den andres och därmed sätta olika löner, säger Thomas Åding.
Thomas Åding säger att både fackets undersökningar och hans egna samtal med medlemmarna visar att det finns ett stort missnöje med lönerna.
– Det är ett stort missnöje. Man vet inte varför man har den lön man har. Vad är förutsättningarna? Vad ska jag göra?, säger han.
Thomas Åding är personligen tveksam till om individuell lönesättning passar för statliga tjänstemän. Jobbet som handläggare på Försäkringskassan liknar arbete inom vården på så sätt att det är hög arbetsbelastning och låga löner, samt otydligt vad som krävs av den enskilde för att få högre lön. Han ser det inte som någon lösning att införa särskilda lönesatsningar på de allra duktigaste medarbetarna.
– Jag tillhör inte den fackliga generation som vill driva på åt det hållet. Jag hoppas att kunna förändra lönerna till något helt annat, säger han.
När lönerna sätts i samtal med arbetsgivaren i stället för i fackliga förhandlingar innebär det också att fackets insyn och inflytande minskar.
– Facken behöver för sin egen överlevnad behålla sitt eget inflytande över lönen, så att det inte blir helt godtyckligt, säger Thomas Åding.
Lämna ett svar