Det går att agera som en klassisk fackförening inom en bransch där det råder individuell lönesättning. Det berättar Syndikalisterna på Stockholms universitet.
På universitetet råder individuell lönesättning vilket innebär att majoritetsfacken på universitetet (ST och SULF) har kapitulerat inför arbetsköparen, skriver Micke Nordin, Syndikalisterna.
Förhandlingarna mellan de kollektivavtalsslutande facken och arbetsköparen är inte transparent för vare sig medlemmar eller utomstående. Till arbetsköparens strategi hör att de försöker isolera den som skall få lön från den som sätter lön genom att facken får förhandla med personalavdelningen som inte har budgetansvar och de anställda har lönesamtal och uppföljningar med sin närmsta chef, som sällan är den som sätter lönen och har budgetansvaret.
För att motverka denna situation och fastslå att lön är det pris personalen sätter sin arbetskraft och ”inte en gåva från chefen” så agerar Syndikalisterna sedan några år efter en strategi. Fackföreningen har helt enkelt kollektiva förhandlingar för alla medlemmar på universitetet som önskar det, genom en MBL-förhandling.
Denna strategi är möjlig för alla löntagare som lider av individuell lönesättning att använda sig av eftersom vi enligt MBL har rätt att kalla till förhandling rörande alla frågor som berör relationen mellan den anställda och arbetsköparen, dit hör förstås också lönen. Viktigt är dock att inte glömma bort delen som innebär kontakter direkt med lönesättande chef. Strategin att bara tillåta förhandlingar med en personal eller HR-avdelning är vanlig på många företag och syftar till att den som sitter på pengarna ska slippa hantera de direkta följderna av sina beslut, något som måste motverkas för att uppnå resultat.
Lämna ett svar