Vad kostar en flygplatsaktie?

De styrande i Västerås vill att den kommunala flygplatsen får fler ägare. Så har det varit en gång i tiden. Under en tid var Luftfartsverket delägare.

Som undertecknad tidigare berättat (den 13 oktober 2014) vill politikerna som styr Västerås hitta fler aktörer som kan vara med och dela på kostnaderna för Västerås flygplats. Kommunen har inte alltid varit ensam ägare. Under några års tid hade Luftfartsverket stora förhoppningar om Västerås flygplats.

I april 1999 meddelade Luftfartsverket att myndigheten var intresserad av Västerås flygplats för lågprisflyg. Västerås kommun hoppades på att inleda ett samarbete inom ett år.

Kommunen hade tidigare presenterat en förstudie om flygplatsens framtid. I den förutspåddes både framtida vinster och investeringsbehov. Enligt Luftfartsverket var Västerås flygplats intressant eftersom staden hade ett eget upptagningsområde, inom sex mils radie fanns nästan en halv miljon människor som åkte till Arlanda. Dessutom fanns en stark industri i området och flygplatsen användes redan av flera etablerade flyglinjer, till bland annat Köpenhamn och Oslo.
– Västerås skulle kunna bli stor på lågpris- och fraktflyg. Man skulle kunna ha charterflygningar, sa Dan Lundvall, marknadsdirektör på Luftfartsverket, till nyhetsbyrån TT.

År 2000 underteckande Luftfartsverket och Västerås kommun ett avtal som innebar att Luftfartsverket köpte 40 procent av Västerås flygplats. Målet var att på fem års sikt öka det årliga passagerarantalet från dåvarande 120 000 till cirka 500 000 passagerare. Luftfartsverkets generaldirektör Ingemar Skogö ansåg att Västerås flygplats hade en stor marknadspotential och ett upptagningsområde som bara utnyttjades till 15 procent. Vid den tidpunkten flög SAS och Skyways/Highland från Västerås.

I februari 2001 meddelade Ryanair att flygbolaget skulle börja med flygningar från Västerås till London.
– Jag har fått uppgifter om att det kan bli aktuellt med flygningar från Västerås redan i slutet av mars, sa Bo Fredriksson, tillförordnad flygplatschef på Västerås flygplats, till Aftonbladet.

Senare samma år skulle Västerås Flygplats byta namn till Stockholm-Västerås. Syftet var att Stockholm-Västerås, precis som konkurrenten Stockholm-Skavsta, skulle dyka upp som ett alternativ när resebyråerna bokade resor till Stockholm.

Under mandatperioden 1998–2002 hade de kommunala förlustbidragen till flygplatsen stoppats av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Den dåvarande majoriteten hade förklarat att en utveckling av flygplatsen skulle ske utifrån kommersiella förutsättningar.

Efter två år med lågprisflyg, 2003, kunde det konstateras att Ryanair än så länge inte var någon lönsam affär för Västerås flygplats. Flygplatsen hade gått med 15 miljoner kronor i förlust under 2002 och det egna kapitalet hade minskat från 30 miljoner till 14 miljoner kronor på ett år. Samtidigt visade bokslutet för 2002 att det fanns skulder på 111 miljoner kronor. Förlusterna hade pågått under flera år och en rekonstruktion av företaget planerades.

I april presenterade Västerås kommunstyrelse ett förslag till hur ekonomin skulle kunna räddas för det blödande bolaget. Huvudägaren Västerås kommun skulle genom bolaget Västerås Strategiska Fastigheter köpa flygfältet och byggnaderna för 110 miljoner kronor och sedan hyra ut dessa till flygplatsbolaget. För att klara köpet skulle Västerås Strategiska Fastigheter få 15 miljoner kronor i nytt aktiekapital.

Kommunen, som ägde 60 procent av flygplatsen, skulle dessutom tillföra 33 miljoner kronor i aktieägartillskott till flygplatsen. Luftfartsverket, som ägde resterande 40 procent, hade åtagit sig att täcka förluster upp till sammanlagt 22 miljoner kronor fram till 2006. Genom det ekonomiska tillskottet beräknades flygplatsen klara av de närmaste fyra åren.

Kommunfullmäktige fick på sitt majmöte 2003 ta ställning till förslaget. Endast Miljöpartiet yrkade på avslag. Kommunfullmäktige antog stödpaketet till flygplatsen. Miljöpartiet reserverade sig mot beslutet med bland annat följande motivering:
”Ekonomin i flygplatsen är allt annat än god med många år av förluster. Av det kapital som förstärkte flygplatsen år 2000, 58 miljoner kronor, återstår endast 15 miljoner. Förlusten för innevarande år är enbart den cirka 16 miljoner kronor. Med tanke på detta borde flygplatsbolaget rent företagsekonomiskt likvideras och gå i konkurs.”

Till hösten visade det sig att flygplatsen gick mot en ny storförlust, trots det massiva stödpaket som hade satts in under våren. Årets förlust såg ut att bli 20 miljoner kronor. Under de första åren på 2000-talet hade flygplatsen därmed gått back med 57 miljoner kronor. Längre än till 2006 tänkte ägarna däremot inte hålla ut.
”Om flygplatsen inte bär sina egna kostnader då kan den reguljära trafiken läggas ned”, skrev kommunalrådet Åke Hillman (S) i en skriftlig kommentar till VLT.

I december 2003 sade flygplatsens dåvarande vd Göran Jansson upp sig. Anledningen var att Vestmanlands Läns Tidning, VLT, granskat hur fakturakontrollen fungerat på företaget.

Granskningen visade att flygplatsen under året annonserat för nästan en miljon kronor i tidskrifter och kataloger utan att kontrollera vad man fick för pengarna. Enligt VLT hade annonser för 670 000 kronor beställts hos företag som inte gick att få kontakt med – tre av dem fanns med på Svensk Handels svarta lista och i flera fall var det oklart om publikationerna över huvud taget fanns, uppgav tidningen.

Göran Jansson slutade med motiveringen att ”hans auktoritet undergrävts” och att det var omöjligt för honom att fortsätta utan att bolaget skadades.

När året blev 2006 var det dags för nya bidrag till flygplatsen. Västerås kommunfullmäktige sade ja till ett stödpaket på 57 miljoner kronor under 2006–2008. Bakom beslutet stod de borgerliga partierna och Socialdemokraterna.

Moderaternas Staffan Anger menade att det var viktigt för det lokala näringslivet att det går att flyga till och från Västerås.

Från flera håll hördes hoppfulla tongångar om att den nyvalda flygplatsstyrelsen med Per Vannesjö (M) i spetsen skulle lyckas vända ekonomin.
– Jag är helt övertygad om att man både kommer att öka intäkterna och få ned utgifterna, sade kommunstyrelsens ordförande Elisabeth Unell (M), till VLT.

Luftfartsverket hade däremot inte längre samma förhoppningar om Västerås flygplats. Efter förhandlingar köpte Västerås kommun tillbaka Luftfartsverkets aktier för en krona. Återigen var Västerås kommun ensam ägare till flygplatsen.

Västeråsmoderaten Staffan Anger var även riksdagsman. Han la senare en motion till riksdagen om att Luftfartsverket på nytt skulle köpa aktierna i Västerås flygplats. Motiveringen var att flygplatsen var viktig ”för befolkningen och näringslivet i Västmanland och norra Södermanland”. Trots att priset även den gången endast var en krona sa riksdagen nej.

Tryckt källa
Wiklund, Anna-Maria. 2001. London direkt från Västerås. Aftonbladet. 18 februari.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *