Kommunal testar sifferlösa avtal

Sifferlösa avtal kan testas på privata vårdcentraler. Det möjliggörs av facket Kommunals nya avtal med Vårdföretagarna. Kommunal tror att det ska gynna medlemmarna.

Möjligheten att testa sifferlösa avtal finns i det nya avtalet med Vårdföretagarna som gäller sjukvård, behandlings- och omsorgsverksamhet, skriver tidningen Kommunalarbetaren. Detta kan göras först efter godkännande av centrala parter och resultatet ska utvärderas.

Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare, anser inte att det är ett genombrott för Vårdföretagarna som länge strävat efter sifferlösa avtal. Kommunal däremot har kämpat för löneökningar i krontal i de senaste avtalsrörelserna. Sifferlösa avtal innehåller ingen garanterad löneökning.
– Nej, men får de inte en löneökning så kommer det här aldrig hända igen. Och den undersköterskan på den vårdcentralen som inte får någon löneökning flyttar till nästa vårdcentral, säger Lenita Granlund till Kommunalarbetaren.

Som undertecknad tidigare berättat slöt Kommunal med 2012 års avtalsrörelse för första gången ett avtal utan garantier om individuella lönehöjningar.

Lärare: ”Vi har blivit grundlurade i lönefrågan”

I Uppsala har kommunpolitikerna gjort ökad undervisningstid till lönekriterium. Det har lett till ökad arbetsbelastning för alla lärare medan bara några fått högre löner, menar läraren Marcus Larsson.

Fyra av tio lärare i Uppsala hinner inte med sina arbetsuppgifter under arbetstid. Det visar en medarbetarenkät som gjorts i kommunens grund- och gymnasieskolor, enligt Uppsala Nya Tidning.

Den ökade arbetsbelastningen beror på den individuella lönesättningen, skriver läraren Marcus Larsson i Lärarnas Tidning:

Vi har blivit grundlurade i frågan om individuell lön. Stressen ökar hela tiden eftersom alla lärare måste springa fortare för att en del ska få mer i lön och eftersom lärare konkurrerar om statliga lönesatsningar. ­Skolan behöver ett nytt lönesättningssystem där lön sätts efter ­erfarenhet och arbetsuppgifters svårighetsgrad. Inte efter hur många uppgifter lärare hinner utföra.

Individuell lönesättning försvårar facklig kamp mot diskriminering

Facken har svårt att vinna fall om lönediskriminering i domstol. Att en yngre man får högre lön än en mer erfaren kvinna innebär inte diskriminering, enligt Arbetsdomstolen.

Nätverket Jämställda Löner har i dag seminarium på TCO:s kansli i Stockholm. En av de frågor som ska diskuteras är fackförbundet Visions slutsatser efter lönediskrimineringsmålet AD 2013 nr 64 om Gryning vård AB.

En man som anställts som behandlingssekreterare hos ett vårdbolag hade vid anställningen och vid senare genomförd lönerevision fått en högre lön än en sedan tidigare anställd kvinna som också var behandlingssekreterare.
Kvinnan är omkring 30 år äldre än mannen. Vision menade att arbetsgivaren genom att ge kvinnan en lägre lön hade diskriminerat henne på grund av kön och ålder.

Arbetsdomstolen dömde att det fanns sakliga skäl att ge mannen över 2 400 kronor mer i månadslön än kvinnan. Anledningen var att mannen hade en mer omfattande utbildning i arbetsmetoden BBIC (Barnets behov i centrum).
– Tycker de verkligen att en tre dagars kurs är mer värd än all den vidareutbildning som jag har tagit del av genom åren? Det är ju skrattretande, sa kvinnan i fråga, Monica Nordén Jonsson, i en kommentar på Visions hemsida.

Som undertecknad tidigare berättat menar Lena Svenaeus, forskare på Lunds universitet och tidigare jämställdhetsombudsman, att den individuella lönesättningen har försvagat fackets möjligheter att motverka könsdiskriminering.

Lärarfack fortsatt kritiska mot lönesystem de själva förespråkar

Lärarnas avtalsrörelse är nu i full gång. Lärarfacken är kritiska mot ”omotiverade löneskillnader”. Facken förespråkar dock fortfarande individuell lönesättning och ökad lönespridning.

Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för Sveriges lärare pågår fortfarande. Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén, Lärarförbundet respektive Lärarnas Riksförbund, sammanfattar fackens krav i Dagens Samhälle.

Facken kräver bland annat löneökningar i ett livslöneperspektiv, ett avskaffande av ”omotiverade löneskillnader”, samt bra löneutveckling utan att byta jobb.

För många erfarna lärare är idag byte av arbete eller arbetsplats fortfarande den enda möjligheten att åstadkomma en reell löneutveckling. Det drabbar eleverna. Erfarna och yrkesskickliga lärare måste därför garanteras en löneutveckling som speglar deras arbete, ansvar och betydelse för elevernas resultat.

Debattartikeln innehåller ingenting om att det system som facken själva förespråkar, med individuell lönesättning och ökad lönespridning som mål, borde omvärderas. Som undertecknad tidigare berättat är ålder inte något kriterium för högre lön och lärare som är trogna sina arbetsgivare får inte förhandla om lönen. Lärarnas Tidning berättade redan 2013 att det finns få bevis för att högre lönespridning leder till högre löner eller en bättre skola.

Byggnads om individuell lönesättning: ”Vi tror det är direkt kontraproduktivt”

Byggbranschens ackordssystem gör att arbetarna får betalt efter prestation. Facket motsätter sig däremot individuell lönesättning. ”Att ställa människa mot människa skapar en osäkerhet”, meddelar Roger Johansson, chef på Byggnads avtalsenhet.

Som undertecknad tidigare berättat motsätter sig facket Byggnads individuell lönesättning. Roger Johansson, chef på fackets avtalsenhet, berättar här mer om detta.
– I grund och botten handlar det om att byggnadsarbete är ett lagarbete. Och om alla arbetar och samverkar efter sina förutsättningar så är det i vårt tycke rättvist att dela på förtjänsten. Dessutom blir det en jämställd och en jämlik lön, skriver Roger Johansson i ett e-brev.

Ackordssystemet i byggbranschen är till viss del prestationsbaserat där arbetsinsatsen påverkar lönen.
– Man jobbar i ett engagerat lag som jobbar och tänker effektivitetshöjande och sedan delar man lika på förtjänsten, meddelar Roger Johansson.

Han meddelar att Byggnads medlemmar är nöjda med det rådande lönesystemet.
– Ja, överlag, men självklart finns det avvikelser. Vi har undersökt detta i samband med diskussioner på byggavtalet.

Förespråkare av individuell lönesättning menar att individuell lön ökar produktiviteten. Byggnads menar att det är precis tvärt om.
– Vi tror det är direkt kontraproduktivitet när det gäller lagarbete. Det leder till osämja och misstro, skriver Roger Johansson.

Påståendet att individuell lön ska minska löneskillnaderna mellan könen håller inte heller Byggnads med om.
– Genom laglön så får du lika lön oavsett ålder, kön eller etnicitet. Om alla får lika blir det ingen diskriminering, skriver Roger Johansson.

Samtidigt finns det tydligen undantag från den här principen. Byggnads har gått med på två avtal som möjliggör individuell lönesättning. Dessa är Plåt- och Ventilationsavtalet samt VVS-avtalet. Roger Johansson svarar inte på varför dessa undantag har gjorts. Han skriver bara att individuell lönesättning inte tillämpas i någon större omfattning inom dessa avtalsområden.

När det gäller lönerna inom byggbranschen är för övrigt industriavtalet, som innebär att industrin sätter normen för lönerna i övriga branscher, under debatt. Nyligen kom en rapport som drog slutsatsen att industriavtalet leder till ökade löneskillnader mellan tjänstemän och LO-arbetare.
– Det klart att den inhemska industrin inte kan höja sina kostnadsramar för mycket i förhållande till andra konkurrerande industriländer. Men frågan är om märket är representativt när man går från industri till en tjänstebaserad marknad. Därför har 6F tillsatt en utredning för att kartlägga fördelar, nackdelar och alternativ, meddelar Roger Johansson.

Sjuksköterskestudenter sågar individuell lönesättning

Sjuksköterskestudenter i Göteborg kräver nu 30 000 kronor i ingångslön. Alla är dock inte överens om att individuell lönesättning är rätt metod för att höja lönerna.

Sjuksköterskestudenter demonstrerade nyligen för ingångslöner på minst 30 000 kronor, rapporterade tidningen GP. Två av dessa studenter intervjuades av den kommunistiska tidningen Proletären. Båda är kritiska till individuella löner.
– När du själv sitter och förhandlar finns det inga garantier, och man får inte den styrkan som finns i den kollektiva förhandlingen, säger Sven Hellqvist till Proletären.

Meis Jalil fortsätter:
– Med individuella löner är det vissa som får sämre lön för att de inte är lika bra på att förhandla. Eller för att de verkligen vill jobba på just det stället. Det kan finnas många olika anledningar till ens val, men man ska inte behöva välja låg lön.

Eget företag är lika otryggt som egenanställning

LO är kritisk mot det ökade antalet egenanställningar som anses minska tryggheten för de anställda. Tryggheten skulle dock knappast öka om egenanställda i stället startade egna företag.

Antalet egenanställda ökar snabbt, rapporterar tidningen ETC. Enligt artikeln har den som har ett eget företag ”ett större ansvar men också fler fördelar än som egenanställd”. Vilka som fördelarna är framgår inte av artikeln. Om det är företagarens ökade möjligheter till skatteavdrag som avses, är det intressant att en vänstertidning lägger en sådant vikt vid just detta.

I artikeln står det också att LO är kritisk eftersom de anställdas trygghet riskerar att minska i takt med att egenanställningarna ökar. Egenanställningsföretagen saknar också kollektivavtal. Om något fackförbund överhuvudtaget har försökt få något egenanställningsföretag att teckna kollektivavtal framgår dock inte av artikeln.

Egenanställning innebär givetvis en otrygghet jämfört med en vanlig anställning. Den egenanställde har ingen fast lön utan får erbjuda sina tjänster åt tänkbara köpare som förhoppningsvis vill betala. Fast detsamma gäller ju egna företagare. Villkoren vad det gäller försäkringar och arbetsmiljö varierar givetvis mellan olika egenanställningsföretag. Som undertecknad tidigare berättat är rättsläget osäkert när det gäller egenanställdas rätt till a-kassa vid deltidsarbetslöshet. För egenföretagare är det ju däremot glasklart att de inte ska ha rätt till a-kassa mellan uppdragen.

Problemet med otrygghet på arbetsmarknaden handlar snarare om att många personer som egentligen borde vara anställda i stället arbetar under andra former. Tidningen Arbetet rapporterar att många egenföretagare jobbar som om de vore anställda, men alltså utan att kollektivavtalet gäller dem. Undertecknad har också tidigare berättat att flygbolag låter piloter och flygvärdinnor arbeta som egna företagare i stället för att vara anställda. Facket ser detta som en sorts falskt företagande.

Skandalen på Försäkringskassan är helt i linje med löneavtalet

Handläggare vid Försäkringskassan får högre lön om de nekar sjukpenning, enligt flera medier. Andra har ifrågasatt påståendet. Att ge högre lön för fler avslag är dock helt i linje med Försäkringskassans mål och handläggarnas löneavtal.

Tidningen ETC berättade tidigare i år att Försäkringskassans handläggare fick högre lön om de var flitiga med att avslå ansökningar om sjukpenning. SVT har nyligen följt upp detta i ett eget reportage där en anonym handläggare bekräftar att fler avslag ger högre lön.

SVT hänvisar även till en enkät som fackförbundet ST gjort där ”ett par, tre arbetsplatsombud” bekräftar att antal avslag har varit uppe som del i lönesamtalen.

Sveriges Radios program Medierna har berättat att 100 personer tillfrågades i enkäten, medan endast 20 svarade. Radioprogrammet ifrågasätter därför om det finns ett tillräckligt underlag för SVT:s reportage.

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler har också sagt till Sveriges Radio att det inte är hennes ”bild” att det som SVT och ETC påstår har förekommit.

Att ge högre lön för fler avslag stämmer dock helt överens med handläggarnas avtal om individuell lönesättning och Försäkringskassans mål, skriver en bloggare med pseudonymen Nidskrivare och hänvisar till dessa styrdokument.

Ramavtalet för myndigheter, RALS, fastställer löneprinciperna för statsanställda. Där står det följande:

En väl fungerande lokal lönebildning bör på ett naturligt sätt knyta an till arbetsgivarens planering och uppföljning av verksamhetsmål och resultat samt ekonomi.

Vad som är verksamhetsmålen finns angivet i Regeringens regleringsbrev för Försäkringskassan:

Försäkringskassan ska verka för att sjukpenningtalet i december 2020 inte överstiger 9,0 dagar. Försäkringskassan ska i sitt arbete med att nå målet samverka med berörda aktörer. Samtidigt ska antalet nybeviljade sjukersättningar inte överstiga 18 000 i genomsnitt per år under 2016-2020.

Lönerna ska alltså sättas efter hur väl personalen uppfyller verksamhetens mål. Verksamhetens mål är att antalet sjukdagar ska minska. Därmed är det inte orimligt att ett lägre antal sjukdagar ska ge högre lön. Nidskrivare kommenterar saken:

När det nu muttras om skandal på Försäkringskassan, så missar man helt vari skandalen ligger. Den ligger inte i att arbetsköparen följer de partsgemensamma principerna för lönebildningen. Skandalen ligger i att fackliga organisationer någonsin skrev på avtal, som förvandlade lönen till ett ensidigt arbetsköparverktyg.

Lärare föreslår generella lönelyft

Individuell lönesättning splittrar lärarna. Det svensk skola behöver är generella lönelyft för alla lärare, menar läraren Daniel Sandin.

Liberalerna föreslår att det införs så kallade huvudlärare i skolan. En sådan tjänst ska innebära ett lönelyft på 5 000 kronor.

Läraren Daniel Sandin riktar skarp kritik mot detta i Svenska Dagbladet. Individuell lönesättning fungerar inte för lärare, menar han.

Det beror på yrkets karaktär. För det första förväntas alla lärare utföra i princip samma uppgift; att lärare då tjänar väldigt olika för samma jobb är orimligt. För det andra är samarbete mellan lärare en central faktor för en framgångsrik skolverksamhet; de senaste årens lönereformer har snarast bidragit till ett sämre samarbetsklimat, vilket i slutändan drabbar eleverna.

Daniel Sandin föreslår i stället generella lönelyft för alla lärare. Han är inte ensam. Som undertecknad tidigare berättat visade en undersökning att en majoritet lärare ville att pengarna i lärarlönelyftet i stället borde fördelas lika till alla. Undersökningen gjordes bland 1 000 grundskollärare på uppdrag av Lärarnas Tidning.