Läs min nya e-bok!

”Chefens härskarteknik” är min nya bok om individuell lönesättning. Den finns nu också tillgänglig som e-bok.

Elektrisk. Foto: Erik Hjärtberg

Min nya bok finns nu också tillgänglig som e-bok. Både pappersbok och e-bok finns för tillfället bara att beställa via förlagets hemsida. Min förhoppning är dock att den snart ska finnas hos de vanliga nätbokhandlarna samt där e-böcker finns.

Läs min nya bok!

”Chefens härskarteknik” är min nya bok om individuell lönesättning. En lättläst pocketbok om det lönesystem som arbetsgivarna använder för att söndra och härska.

Omslag och omslagsfoto: Erik Hjärtberg

Efter ungefär två års bloggande i ämnet har jag nu gett ut en bok om individuell lönesättning. Boken finns i skrivande stund endast att beställa via förlagets hemsida. Min förhoppning är dock att den snart ska finnas att beställa via de vanliga nätbokhandlarna samt som e-bok där e-böcker finns.

Lönesystemet gör lärarna till hoppjerkor

De svenska lärarna stannar kortare tid på sin arbetsplats än tidigare. Det visar den internationella undersökningen Talis.

Som undertecknad tidigare berättat tvingas lärare ofta byta arbetsgivare för att kunna få högre lön. Den internationella undersökningen Talis, om lärares och rektorers arbete, bekräftar att de svenska lärarna stannar kortare på sin arbetsplats än tidigare. Det rapporterar Sveriges Television.

– Byte av skola är ingenting som gynnar elevernas lärande. Det är ett sätt som lärarna använder sig av för att få upp sin lön, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, till SVT.

Många fack är eniga med arbetsgivarna om lönen

”Vilket århundrade lever Svenskt Näringsliv i?” undrar Claes Thim i tidningen Elektrikern. Många fack är dock eniga med arbetsgivarsidan om att löneskillnaderna ska öka.

Claes Thim skriver i tidningen Elektrikern att Svenskt Näringlivs mål inför avtalsrörelsen är en bra motivering för att bli medlem i facket.

I korta drag så vill Svenskt Näringsliv att vi ska stå tillbaka i våra löner och att ingångslönerna ska vara lägre. Det ska också vara lättare för företaget att differentiera lönerna.

När det gäller att differentiera lönerna är dock många fack eniga med Svenskt Näringsliv. Däribland finns centralorganisationen Saco, TCO-förbunden Lärarförbundet och Vision, samt LO-förbundet Kommunal.

Individuell lön anses hota självständiga myndigheter

Riksförsäkringsverkets förre generaldirektör, K G Scherman, vill avskaffa den individuella lönesättningen för ämbetsmän. Lönesystemet är ett hot mot myndigheternas självständighet, menar han.

Som undertecknad tidigare berättat fick Försäkringskassans förra generaldirektör Ann-Marie Begler förra året lämna sitt uppdrag efter skandalen på Försäkringskassan.

Med anledning av att frågan skulle diskuteras i riksdagen skrev Riksförsäkringsverkets förre generaldirektör, K G Scherman, en debattartikel i Dagens Nyheter. KG Scherman föreslår en rad förändringar och vill bland annat avskaffa den individuella lönesättningen för ämbetsmän.

Ämbetena som chef för samhällsviktiga och för rättssäkerheten betydelsefulla myndigheter bör, liksom för höga domare och statsråd, ha löner som är oberoende av innehavare. Varje tanke att individuella lönesamtal mellan statsråd och myndighetschef skulle kunna påverka myndighetschefens agerande elimineras därmed.

Duvungar får högre lön än gamla uvar

Nyutexaminerade undersköterskor, får en lön som ligger tusenlappar över de erfarnas löner, skriver Anni Andersson.

Anni Andersson riktar i en insändare i Dalademokraten kritik mot den individuella lönesättningen inom vården. Hon skriver bland annat att nyutexaminerade undersköterskor får en lön som ligger tusenlappar lver de erfarnas löner.

Visst är det bra att höja statusen på vårt yrke samt att få in nytt blod, men det ska inte ske på bekostnad av oss ”gamla uvar”. Nog måste väl vår vana och erfarenhet vara värd något?

Individuell lönesättning kostar polisresurser

Styrelsen för Polisförbundet, förbundsområde Birger Jarl, har räknat vad avstämningssamtalen, med syfte att uppnå individuell lön, kostar i kronor och ören liksom personella resurser.

Styrelsen för Polisförbundet, förbundsområde Birger Jarl, riktar i en debattartikel i nättidningen Blåljus kritik mot den individuella lönesättningen.

I höst genomförs en lönerevision och innan dess ska landets cirka 20 000 poliser ha haft avstämningssamtal med sin närmsta chef. Styrelsen skriver att myndigheten vid varje revisionstillfälle investerar 136 022 i resurstimmar i dessa avstämningssamtal med målsättning om att införa individuell lön för alla polisanställda.

Omsatt i pengar kostar dessa avstämningssamtal 26,7 miljoner kronor, en kostnad som motsvarar 90 utredare eller 136 ingripandepoliser.

Vi konstaterar att avstämningssamtalen slukar mycket tid för såväl chefer som medarbetare i ”verksamhetsröret” – tid som annars skulle kunna ägnas till uppdraget att lösa brott eller till exempel insatser för en bättre arbetsmiljö. En effektivisering av löneprocessen skulle kunna frigöra ett stort antal resurstimmar.
 
Utifrån vår beräkning ställer vi oss frågande till myndighetens syn på vad avstämningssamtalen tillför verksamhetsnyttan respektive kostar densamma.  Inte minst hur Polismyndigheten – inför riksdagen – motiverar en ansvarsfull hantering av statliga resurser.

Kommunal ska utreda individuell lönesättning

På fackförbundet Kommunals kongress inträffade en het debatt om individuell lönesättning. Kommunal ska därför utreda vad medlemmarna tycker om den nuvarande lönepolitiken.

När facket Kommunal hade kongress hölls en timslång debatt om individuell lönesättning. Majoriteten av talarna ifrågasatte rättvisan med systemet och att det alls fungerar, rapporterar Kommunalarbetaren.

– Individuell lönesättning går rakt emot hela arbetarrörelsens solidaritetstanke och stick i stäv mot vårt fackliga löfte, sa Tony Nicander, Stockholm, enligt tidningen.

Kongressen beslutade att Kommunal ska utreda vad medlemmarna tycker om den nuvarande lönepolitiken efter avtalsrörelsen 2020. Utredningen presenteras på nästa kongress, står det på Kommunals hemsida.

Som undertecknad tidigare berättat har det gjorts utredningar om vad Kommunals medlemmar tycker om den individuella lönesättningen. Forskaren John Lapidus ansåg att dessa medlemsundersökningar har gjorts med tveksamma metoder. John Lapidus, som är verksam vid Göteborgs universitet, var bland annat kritisk till att Kommunal använde sig av webbpaneler och att undersökningen från 2011 hade en låg svarsfrekvens.

”Orättvisan” beror inte på för höga ingångslöner

Nyutexaminerade lärare kan ha högre löner än kollegor som har arbetat i tiotals år. Anledningen är inte för höga ingångslöner utan att lönerna sätts individuellt.

Vårdförbundet har nu fått ett nytt avtal där man ska få det som lärarna. Facket har debatterat lönerna med VLT:s liberala ledarskribent Karin Pihl. Karin Pihl anser att ingångslönerna är för höga, vilket leder till att kompetens och erfarenhet inte lönar sig:

Om allt fokus läggs på ingångslöner riskerar lönerna att bli orättvisa. Det är framförallt tydligt i lärarkåren, där många nyutexaminerade kan gå in på en månadslön som är flera tusen kronor högre jämfört med kollegor som arbetat i tio-tjugo år.

”Orättvisorna” inom lärarkåren beror dock inte på att ingångslönerna är för höga. Att nyutexaminerade lärare kan ha högre lön än erfarna lärare beror i stället på att lärarnas löneavtal är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen.

Vårdförbundet ser ingen risk för splittring

Vårdförbundets krav kan jämföras med Lärarlönelyftet. Vårdförbundet påstår dock att man inte ska upprepa lärarnas misstag. Argumentet är att mer ska skötas lokalt, trots att en del av kritiken mot Lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora.

Som undertecknad tidigare berättat kräver facket Vårdförbundets i avtalsförhandlingarna att få det som lärarna. Vårdförbundet vill införa en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare, trots att Lärarlönelyftet lett till splittring inom lärarkåren.

Tidningen Arbetsvärlden har nu frågat Vårdförbundet vad man anser om kritiken mot Lärarlönelyftet.
– För lärarna så formades kriterierna i detalj på högsta politisk nivå, sedan tolkades de lokalt. Det vi föreslår är att man ska hantera det här helt lokalt, det är där man vet bäst hur verksamheten ser ut, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, till Arbetsvärlden.

En kritik som fördes mot Lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora – hur urvalsprocessen såg ut i en kommun kunde skilja sig radikalt mot systemet i en annan. Sineva Ribeiro ser dock inte någon risk för en sådan kritik.
– Det kommer säkert se olika ut på olika arbetsplatser, olika ställen ställer ju helt olika krav på dem som jobbar där. Sen ser det redan idag olika ut beroende på var i landet du arbetar. Vi har ju haft ett system med sifferlösa avtal och lokal lönesättning sedan år 2000, säger Sineva Ribeiro till tidningen.