Begler följde bara regler

Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan, har utsetts till årets Oxenstierna av tidningen Fokus. ”Vad är min roll? Jo, att fatta beslut som grundar sig på lagstiftningen och de instruktioner jag får”, säger hon.

Tidningen Fokus har för första gången korat utmärkelsen årets Oxenstierna som går till Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan. Motiveringen är bland annat att Ann-Marie Begler visat en omutlig respekt för ”oväld och integritet”.

Den 27 april 2018 blev Ann-Marie Begler av regeringen i förtid skild från tjänsten som generaldirektör för Försäkringskassan, vilken hon hade innehaft sedan september 2015.

Ann-Marie Begler fick gå strax efter att flera medier rapporterat att handläggare vid Försäkringskassan fick högre lön om de nekade sjukpenning. Som undertecknad tidigare berättat var agerandet dock helt i linje med Försäkringskassans mål och handläggarnas löneavtal.

Otydligt tydliggörande av Kalmarmoderat

Moderaterna i region Kalmar vill införa en ”trohetsbonus” för personal som har arbetat en längre tid inom sjukvården. Det är fortfarande oklart hur det går ihop med fackens entusiasm för individuell lönesättning.

Som undertecknad tidigare berättat vill både Socialdemokraterna i region Uppsala och Moderaterna i Kalmar införa införa en bonus för personal som har arbetat en längre tid inom sjukvården.

Carl Dahlin, Moderat oppositionsråd med ansvar för personalfrågor region Kalmar, har skrivit en debattartikel i ämnet i Vimmerby Tidning. Att införa en generell löneförhöjning endast baserad på erfarenhet borde räknas som ett avsteg från den individuella lönesättningen och ett steg närmare tarifflön. Det är oklart om Carl Dahlin har en annan uppfattning, eller bara formulerar sig otydligt:

Vi vill tydliggöra både lönespridningen och individuell lönesättning, för att premiera ansvar och kunskap.

Carl Dahlin meddelar att han ska besöka fackförbunden under året för att fortsätta dialogen. Det är oklart vad fackföreningarna inom sjukvården, som är entusiastiska förespråkare av individuell lönesättning, anser om förslaget.

Ytterligare lärare föreslår tarifflön

Hans Ramsin, som varit lärare i 39 år, är kritisk mot att nyexaminerade lärare kan få högre lön än erfarna. Han förespråkar därför tarifflön. ”Då premierades det att vara lojal och stanna på samma skola”, säger han.

Tidningen GT har intervjuat Hans Ramsin, 63 år, som har varit lärare i 39 år. Hans Ramsin är kritisk mot att nyexaminerade lärare får högre lön än de som har många år i yrket.

– Kommer du nyexaminerad från lärarhögskolan så får du runt 34 000, annars går man ju bara till en annan skola och så får vi inte in utbildare lärare. Men då ska vi vara mentorer åt dem när vi har någon som kanske jobbat i 8–10 år och har då kanske 29 000 i lön, säger Hans Ramsin till GT.

När Hans var nyutexaminerad, 1980, så fanns det ett tarifflönesystem berättar han, något han ser skulle kunna införas igen.

– Då fanns det vissa lönesteg som man fick efter olika antal år, säger han till tidningen.

Den individuella lönesättningen är ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare.

Det nya kollektivavtalet för lärare, som blev klart i höstas, är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen. Däremot står det att kompetens, kontinuitet och erfarenhet ska premieras. Det återstår att se hur det ska fungera i praktiken.


Erfarenhet lönar sig inte för lärare

I Västerås kommun går det inte att förhandla upp lönen under pågående anställning, berättar en lärare. Detta är inget unikt för Västerås.

Signaturen ”Inte alls bitter lärare” skriver i VLT att vederbörande har 30 års erfarenhet som förskollärare och grundskollärare och precis tagit sig över ”30 000 kronors-strecket”. Enda möjligheten att få upp lönen vore att söka jobb i en annan kommun.

Här i Västerås stad går det inte att förhandla upp lönen under pågående anställning. Det vore roligt om Västerås stad faktiskt visade att de vill satsa på oss gamla ”uvar” som knogat på år ut och år in.

Situationen är inte unik för Västerås. Som undertecknad tidigare berättat är det likadant i Karlskrona och Enköping. Den individuella lönesättningen är ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare.

Det nya kollektivavtalet för lärare, som blev klart i höstas, är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen. Däremot står det att kompetens, kontinuitet och erfarenhet ska premieras. Det återstår att se hur det ska fungera i praktiken.

Hittar jobb en vecka när inget tycks hända

Dagens ansökan: Sörmlandsbygden

Som reporter på Sörmlandsbygden måste du vara bra på att jobba snabbt och självständigt. Du vet hur man hittar jobb en vecka när inget tycks hända, du vet hur man vinklar och skriver rappa texter, du är van vid att fotografera själv, använda sociala medier och du har naturligtvis körkort.

Leif GW Persson är luddig om polislöner

Leif GW Persson har på nytt uttalat sig om polisernas löner. Nu vill han att ordningspoliser ska få högre lön än de som ”vänder på papper”.

Som undertecknad tidigare berättat har Leif GW Persson föreslagit att poliser ska få individuell lönesättning, något som de flesta poliser då redan hade.

I en intervju med ETC uttalar sig GW på nytt om polislönerna. Den här gången uttrycker han sig annorlunda.

– Man skulle kunna höja ersättningen för en ordningspolis så att hen tjänar betydligt mer än en polis som bara sitter och vänder på papper. Men det strider kraftigt mot svensk facklig tradition så att det funkar inte. Facket skulle aldrig godkänna det, säger Leif GW Persson till ETC.

Snarare än individuell lön är GW:s förslag något som skulle kunna rymmas i ett tarifflönesystem, där vissa arbetsuppgifter avlönas högre än andra.

Det är oklart vad som menas med att detta skulle strida mot svensk facklig tradition. Det skulle snarare strida mot utvecklingen med individuell lönesättning, som har brett ut sig inom svenska fack sedan 1990-talet.

Även låga löner kan vara individuella

Västra Götalands regiondirektör Ann-Sofi Lodin förklarar löneskillnader mellan chefer och undersköterskor med att cheferna har individuell lönesättning. Även undersköterskorna har dock individuell lönesättning.

Tidningen Proletären har intervjuat Västra Götalands regiondirektör Ann-Sofi Lodin, som kräver fortsatta besparingar på Sahlgrenska sjukhuset.

Tidningen påpekar att Ann-Sofi Lodin tjänar mer än åtta undersköterskor och undrar hur hon ser på det i förhållande till sparkraven.

– Rent allmänt sett är det omöjligt att jämföra löner för en större yrkesgrupp med enstaka befattningshavare på chefsnivå. Detta då lönen är individuellt satt för de enskilda befattningshavarna vilket de inte är för exempelvis undersköterskor, säger Ann-Sofi Lodin till Proletären.

Undersköterskan Ingrid Frejd reagerar på att Ann-Sofi Lodin inte verkar medveten om att undersköterskorna har individuell lönesättning.

– Vilka härliga ”goddag yxskaft”-svar. Märkligt att hon inte ens vet att även våra löner är individuella. Vilken tur att Västra Götaland lyckats värva in en så kompetent och kunnig människa, det känns verkligen som välinvesterade skattepengar, säger hon till tidningen.

Skolexpert sågar individuell lönesättning

Resultatbaserade löner fungerar inte i läraryrket, anser skolexperten Per Kornhall.

Författaren och skolexperten skriver i ett blogginlägg att resultatbaserade löner inom läraryrket är problematiskt eftersom det krävs kollegialitet för att uppdraget ska bli bra.

Eller som Michel Fullan sagt: När både erfarenheten och forskningen säger att det inte fungerar så är det dags att lägga ner hjärnspöket resultatbaserade löner för lärare. Men att kunna diskutera detta på allvar i svenska skolan. Där är vi sannerligen inte (än).

Per Kornhall tipsar även om en artikel i Veckans affärer som handlade om så kallade talangprogram inom näringslivet. Forskning visar att det finns en mängd problem med att peka ut vissa i personalen som extra bra.

Lönespridning premieras i skolrankning

Lönespridning ingår bland de kriterier som Lärarförbundet använder sig av vid rankningen av skolkommuner.

Lärarförbundet i Enköping är inte nöjda med kommunens placering i förbundets skolrankning, skriver Ena-Håbotidningen.

Enköpings kommun sjunker bland annat när det gäller lärarlöner. Detta kriterium räknar dock inte bara medellönen. Även stor lönespridning, det vill säga stora löneskillnader inom yrket, premieras i Lärarförbundets rankning. Tanken är att om vissa individer lyckas få högre löner, så ska det kunna användas som ett argument för att höja även andras löner. Birgit Stare menar att det behövs hög lönespridning så länge lärare har individuell lönesättning.

– De som halkar efter är förbannade. Men det blir också ett argument som de kan använda inför chefen i lönesamtal. Det är både bra och dåligt, säger hon till tidningen.