Vårdförbundet vill ha intern konkurrens

På tisdagen ska region Västmanlands nya lönepolicy klubbas. Vårdförbundet är kritiskt till att lönesättningen inte ska användas som ett internt konkurrensmedel.

Region Västmanland tar på tisdagen beslut om en ny lönepolicy. Den nya policyn anger att lönesättning ska inte användas som ett internt konkurrensmedel inom regionen. Facket Vårdförbundet är kritiskt till detta, rapporterar Sveriges Television.

Som undertecknad tidigare berättat förekommer det att nyanställda sjuksköterskor kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor och att sjuksköterskor tvingas säga upp sig för att få högre lön.

Nu verkar det som att Vårdförbundet vill att sköterskorna ska kunna göra lönekarriär genom att byta enhet inom regionen och därmed byta arbetsplats men inte arbetsgivare.

Jani Stjernström från Vårdförbundet pratar om lönekarriär mellan olika enheter i Regionen. Lena Johansson (S), regionråd, vill att det ska vara så attraktivt som möjligt att stanna på arbetsplatsen också om man vill göra karriär.

– Med den nya kompetensmodellen ska man kunna utvecklas inom sitt område på sin klinik. Så att man inte känner att man inte behöver flytta för att höja sin lön, säger regionrådet Lena Johansson (S) till SVT.


Se mig moderera!

Lördagen den 13 april kommer undertecknad att vara moderator på ett seminarium med rubriken: ”Är individuell lönesättning förenligt med det fackliga löftet?”

Individuell lönesättning var från början ett politiskt projekt som SAF initierade på 1980-talet. Systemet har utvecklats successivt med så kallade sifferlösa avtal, där lönesättning blir ett ensidigt arbetsköparverktyg.

Detta lönesystem innebär att fackföreningsrörelsen retirerat och överlämnat till den enskilde medlemmen att i lönesamtal hävda sina intressen. I praktiken egenintresset eftersom den fackliga organisationen är frånvarande. Forskare har dragit slutsatsen att avtalsslutande organisationer vägrar vara motpart i slutändan.

Undersökningar inom flera avtalsområden visar att en tystnads- och repressaliekultur sprids på arbetsplatserna. Despotiska chefer och individuell lönesättning anges då ofta som primära orsaker. De som visar missnöje straffas med lägre löner medan de som alltid tillfredsställer chefen blir rikt belönade.

Vi har bjudit in två kunniga forskare, som skall lotsa oss igenom avgörande lönepolitiska skeden sedan 1980-talet.

Susanne Fransson, lektor i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Göran Salmonsson, ekonomhistoriker.

Moderator: Erik Hjärtberg, journalist och bloggare

Tid: Lördagen den 13 april, klockan 13.30.
Plats: Brantingrummet, ABF-huset, Sveavägen 41 i Stockholm.
Arrangörer: Syndikalisterna.

Tidningen Publikt granskar individuell lönesättning

Forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Detta och mycket annat framgår i ett långt reportage om individuell lönesättning i tidningen Publikt.

Tidningen Publikt ges ut av fackförbundet ST, som förespråkar individuell lönesättning. Detta hindrar inte förbundets tidning från att publicera en kritisk granskning av individuell lönesättning.

Artikeln tar bland annat upp att sambandet mellan lön och prestation är svagt, bland ST:s medlemmar finns ”ett relativt stort missnöje” med hur lönesättningen går till i praktiken, och veteraner inom förbundet bedömer att det fackliga inflytandet minskat när lönesättningen stegvis decentraliserats.

Alla yrkesgrupper inom ST har heller inte individuell lönesättning. Flygledare hör till de få grupper i Sverige som har lön enligt tariff.

– Vi kunde inte hitta några fungerande kriterier för individuell bedömning, säger Ann-Marie Bredberg, avdelningsordförande för ST inom flygledningen, till Publikt.

– Som flygledare styr man inte sin egen arbetsbelastning, och alla måste göra ett tillräckligt bra jobb, säger Ann-Marie Bredberg till tidningen.


Erfarenhet lönar sig inte för sköterskor

Nyanställda sjuksköterskor på Nya Karolinska Sjukhuset kan ha högre lön än erfarna sjuksköterskor.

Som undertecknad tidigare berättat är den individuella lönesättningen ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare. Det går inte att förhandla upp lönen under pågående anställning.

Vissa sjuksköterskor är i samma situation, visar en artikel i Mitt I Stockholm. Flera sjuksköterskor vid Nya Karolinska Sjukhusets barnanestesi hotar nu att säga upp sig för att få upp lönerna.
– Jag har skolat in personer som sedan anställts till en mycket högre lön än den jag har, säger en anestesisköterska till tidningen.

En annan kritik mot individuell lönesättning är att strejkrätten blir kvar på central nivå, trots att löneförhandlingarna sker lokalt. När lönesättningen har flyttats från central till lokal nivå, skulle kanske även strejkrätten kunna decentraliseras. Så har det inte blivit. På lokal nivå måste fortfarande fredsplikten följas. Enligt kritikerna innebär det en stor förskjutning av makt till arbetsgivarens fördel. Detta eftersom facket fortsätter att erbjuda fredsplikt på central nivå, men utan att få centralt förhandlade löner i utbyte mot arbetsfreden.

Eftersom det inte är möjligt att strejka för att få högre löner har det blivit vanligare att sjuksköterskor i stället har tagit till massuppsägningar som en informell stridsåtgärd.


Hamnarbetare är mer jämlika än ledarskribenter

Hamnarbetarna skiter i kvinnor, anser Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell. Anna Hedström, hamnarbetare, svarar att hon till skillnad från Eva Franchell har samma lön som sina manliga kollegor.

Den mest omtalade fackliga konflikten på senare tid har stått mellan facket Hamnarbetarförbundet och arbetsgivarorganisationen Sveriges hamnar. Konflikten har slutat med att Hamnarbetarförbundet för första gången lyckats förhandla sig till ett kollektivavtal.

Den socialdemokratiska ledarskribenten Eva Franchell kommenterar saken i Aftonbladet med att hamnarbetare borde känna större solidaritet med sina lägre avlönade systrar. Eva Franchell skriver i samma text att kvinnliga journalister tjänar nio procent mindre än sina manliga kollegor.

Inte ens på delvis LO-ägda Aftonbladet har kvinnorna kommit i kapp, där skiljer det fortfarande en tusenlapp mellan könen, men vi är knappast ensamma. Den generella löneskillnaden mellan kvinnor och män är i dag 11,3 procent. Omräknat i tid innebär det att män får betalt för hela sin arbetsdag, från åtta till fem, medan kvinnorna jobbar gratis efter 16:06. Vi ger alltså bort nästan en gratistimme varenda arbetsdag.

Anna Hedström, hamnarbetare, svarar på Eva Franchells text i ett öppet brev i tidningen Arbetaren. Enligt Anna Hedström har alla på hennes arbetsplats samma lön vilket omöjliggör lönediskriminering.

ALLA tjänar lika mycket på kajen. Kvinna som man. Ung som gammal. Erfaren som hungrig ny spoling. Det är liksom lika självklart som att solen går upp i öst och ner i väst.

Anna Hedström skriver vidare:

Och du är journalist. Med lägre lön än dina manliga kollegor. Och LO gör inte ett skit? LO accepterar lönegapet mellan män och kvinnor. Det är riktigt tråkigt att dina manliga kollegor är så osolidariska. Tydligt är att här finns förbättringar att göra. Det är en ojämlikhet som inte är acceptabel.
Frågan är – blir den bättre av att vi i hamn inte har skyddsombud och ett eftersatt skyddsarbete?

Uppdatering: I en debattartikel i tidningen Arbetet skriver 34 kvinnliga hamnarbetare nu en kommentar till Eva Franchells utspel.

Det första man får lära sig när man går med i Hamnarbetarförbundet är att alla har samma grundlön. ALLA.
Kvinna som man, ung som gammal, erfaren som nyanställd.
Lika lön för lika arbete är ett av Hamnarbetarförbundets mest grundläggande krav.
Vi beklagar att journalistfacken och LO inte har anammat det på samma sätt, men i stället för att avundsjukt försöka smutskasta Hamnarbetarförbundet borde Franchell följa vårt exempel: gå samman med sina manliga och kvinnliga kollegor och driva frågan i sin egen fackförening.
Det är så vi brukar göra.
Antagandet att vissa yrkesgrupper skulle få högre löner på bekostnad av andra är också helt verklighetsfrånvänt.
Det är arbetsgivarna som sätter lönenivån, inte kollegorna i en annan bransch.

Som undertecknad tidigare berättat innebär journalisternas avtal individuell lönesättning. Som undertecknad också tidigare berättat är löneskillnaderna mellan könen större bland högavlönade som har större inslag av individuell lönesättning.

En studie av tarifflöner i transportsektorn från 2011 visade att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner var mindre inom de avtalsområdena jämfört med genomsnittet på arbetsmarknaden. Löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga transportarbetare med tarifflön var 5,4 procent jämfört med lönegapet på hela arbetsmarknaden, som var 15 procent.

Det löneindustriella komplexet

Mycket kritik har riktats mot att chefer saknar förmågan att sätta rätt lön. Därför finns det flera företag som erbjuder lösningar på detta problem.

Som undertecknad tidigare berättat har det riktats kritik mot att chefer saknar förmågan att sätta rätt lön. Anställda har känt att chefen har en dålig förklaring till den individuella lönehöjningen och chefer har även ifrågasatt sin egen förmåga att göra korrekta bedömningar, och upplevt det som svårt.

Därför finns det också ett stort antal företag som lever av att sälja förmenta lösningar på dessa problem. Det finns ett stort utbud av kurser och utbildningar för chefer och tydligen även särskild programvara som påstås lösa svårigheterna med individuell lönesättning.


Låg lön är individens problem

Unionen skriver i en debattartikel vad medlemmarna kan göra för att få ”tillväxt i plånboken”. Facket har på sätt och vis övergett sin roll som förhandlare.

Företrädare för fackförbundet Unionen skriver i Arbetarbladet om vad medlemmarna kan göra för att få högre lön.

Vad kan du själv göra för att få tillväxt i plånboken? Ditt lönesamtal är din chans att prata om dina egna uppgifter, dina resultat och hur du anser att de bör påverkar din löneutveckling. Det är ditt tillfälle att komma överens med din chef om vad du ska göra för att få högre lön eller kanske andra förbättrade villkor. Det kräver att du är förberedd och har goda argument. Det kräver att du vet vilka lönekriterier som gäller. För utan tydliga kriterier kan lönesättningen till medarbetarna bli högst godtycklig.

Artikeln är en bra sammanfattning av hur många av dagens fackförbund ser på sin roll. Facket har i stället blivit en sorts advokat för de anställda, någon som rättar till uppenbara fel, eller assisterar individen om vederbörande efterfrågar det. Undertecknad har tidigare berättat om svårigheten att ta fram objektiva kriterier för individuell lönesättning.

Välgörenhetsföretag vill ha offentliga löner

Erik Bergman, grundare av välgörenhetsföretaget Great, funderar på att låta företagets lönelistor vara offentliga.

Erik Bergman lanserade i fjol bolaget Great, meddelar nättidningen Breakit. Målet är att generera pengar till utvalda välgörenhetsorganisationer.

När Erik Bergman nu bygger upp sitt bolag funderar han på att publicera alla anställdas löner, inklusive deras namn, på företagets hemsida. Idén kommer från San Fransisco-bolaget Buffer, som redan praktiserar detta.

Erik Bergman menar att en av de största anledningarna till att företag vill hålla lönerna hemliga är att det låter dem fortsätta att vara orättvisa vid lönesättning. Total öppenhet kan motverka det, enligt Erik Bergman.

Som undertecknad tidigare berättat anser kritiker att hemliga och individuella löner skapar en grogrund för misstänksamhet och avundsjuka mellan arbetskamrater, vilket leder till en mer individualistisk attityd på arbetsplatsen.

Splittrad strategi för jämställda löner

Varje arbetsdag arbetar kvinnor 54 minuter gratis på grund av lägre lön. Det är dock omtvistat hur problemet ska lösas.

På onsdagen manifesterade Sveriges kvinnolobby för rättvisare löner mellan män och kvinnor, rapporterar Dagens Nyheter. Varje arbetsdag arbetar kvinnor 54 minuter gratis på grund av lägre lön, i jämförelse med män. På ett år blir det en skillnad på 48 000 kronor, enligt Sveriges kvinnolobby.

Bakom onsdagens manifestation stod ett flertal fackförbund och politiska partier från vänster till höger. Synen på hur problemet konkret ska lösas varierar bland dessa.

Som undertecknad tidigare berättat är löneskillnaderna mellan könen större bland högavlönade som har större inslag av individuell lönesättning.

I fackföreningsrörelsen råder oenighet om huruvida individuell lönesättning minskar eller ökar löneskillnaderna mellan könen.

Akademiker gör kollektivt motstånd mot individuell lönesättning

Det går att agera som en klassisk fackförening inom en bransch där det råder individuell lönesättning. Det berättar Syndikalisterna på Stockholms universitet.

På universitetet råder individuell lönesättning vilket innebär att majoritetsfacken på universitetet (ST och SULF) har kapitulerat inför arbetsköparen, skriver Micke Nordin, Syndikalisterna.

Förhandlingarna mellan de kollektivavtalsslutande facken och arbetsköparen är inte transparent för vare sig medlemmar eller utomstående. Till arbetsköparens strategi hör att de försöker isolera den som skall få lön från den som sätter lön genom att facken får förhandla med personalavdelningen som inte har budgetansvar och de anställda har lönesamtal och uppföljningar med sin närmsta chef, som sällan är den som sätter lönen och har budgetansvaret.

För att motverka denna situation och fastslå att lön är det pris personalen sätter sin arbetskraft och ”inte en gåva från chefen” så agerar Syndikalisterna sedan några år efter en strategi. Fackföreningen har helt enkelt kollektiva förhandlingar för alla medlemmar på universitetet som önskar det, genom en MBL-förhandling.

Denna strategi är möjlig för alla löntagare som lider av individuell lönesättning att använda sig av eftersom vi enligt MBL har rätt att kalla till förhandling rörande alla frågor som berör relationen mellan den anställda och arbetsköparen, dit hör förstås också lönen. Viktigt är dock att inte glömma bort delen som innebär kontakter direkt med lönesättande chef. Strategin att bara tillåta förhandlingar med en personal eller HR-avdelning är vanlig på många företag och syftar till att den som sitter på pengarna ska slippa hantera de direkta följderna av sina beslut, något som måste motverkas för att uppnå resultat.