Även låga löner kan vara individuella

Västra Götalands regiondirektör Ann-Sofi Lodin förklarar löneskillnader mellan chefer och undersköterskor med att cheferna har individuell lönesättning. Även undersköterskorna har dock individuell lönesättning.

Tidningen Proletären har intervjuat Västra Götalands regiondirektör Ann-Sofi Lodin, som kräver fortsatta besparingar på Sahlgrenska sjukhuset.

Tidningen påpekar att Ann-Sofi Lodin tjänar mer än åtta undersköterskor och undrar hur hon ser på det i förhållande till sparkraven.

– Rent allmänt sett är det omöjligt att jämföra löner för en större yrkesgrupp med enstaka befattningshavare på chefsnivå. Detta då lönen är individuellt satt för de enskilda befattningshavarna vilket de inte är för exempelvis undersköterskor, säger Ann-Sofi Lodin till Proletären.

Undersköterskan Ingrid Frejd reagerar på att Ann-Sofi Lodin inte verkar medveten om att undersköterskorna har individuell lönesättning.

– Vilka härliga ”goddag yxskaft”-svar. Märkligt att hon inte ens vet att även våra löner är individuella. Vilken tur att Västra Götaland lyckats värva in en så kompetent och kunnig människa, det känns verkligen som välinvesterade skattepengar, säger hon till tidningen.

Skolexpert sågar individuell lönesättning

Resultatbaserade löner fungerar inte i läraryrket, anser skolexperten Per Kornhall.

Författaren och skolexperten skriver i ett blogginlägg att resultatbaserade löner inom läraryrket är problematiskt eftersom det krävs kollegialitet för att uppdraget ska bli bra.

Eller som Michel Fullan sagt: När både erfarenheten och forskningen säger att det inte fungerar så är det dags att lägga ner hjärnspöket resultatbaserade löner för lärare. Men att kunna diskutera detta på allvar i svenska skolan. Där är vi sannerligen inte (än).

Per Kornhall tipsar även om en artikel i Veckans affärer som handlade om så kallade talangprogram inom näringslivet. Forskning visar att det finns en mängd problem med att peka ut vissa i personalen som extra bra.

Lönespridning premieras i skolrankning

Lönespridning ingår bland de kriterier som Lärarförbundet använder sig av vid rankningen av skolkommuner.

Lärarförbundet i Enköping är inte nöjda med kommunens placering i förbundets skolrankning, skriver Ena-Håbotidningen.

Enköpings kommun sjunker bland annat när det gäller lärarlöner. Detta kriterium räknar dock inte bara medellönen. Även stor lönespridning, det vill säga stora löneskillnader inom yrket, premieras i Lärarförbundets rankning. Tanken är att om vissa individer lyckas få högre löner, så ska det kunna användas som ett argument för att höja även andras löner. Birgit Stare menar att det behövs hög lönespridning så länge lärare har individuell lönesättning.

– De som halkar efter är förbannade. Men det blir också ett argument som de kan använda inför chefen i lönesamtal. Det är både bra och dåligt, säger hon till tidningen.

Tarifflöner ses som stor seger

Införandet av tarifflöner för tunnelbanestädare är en seger för alla arbetare i hela Sverige. Det anser Jannis Konstantis, Seko.

Som undertecknad tidigare berättat har facket Seko lyckats införa tarifflöner för lokalvårdarna i Stockholms tunnelbana.

Jannis Konstantis, ordförande för Seko i tunnelbanan, skriver i ETC att detta är en seger för alla arbetare i hela Sverige.

Så vitt vi vet är det första gången på åratal som en fackförening lyckats ta bort individuella löner och införa tarifflöner. Det visar att en envis kamp för ett rättvist krav som arbetarna stödjer, det vill säga en klassorienterad linje som en fackförening för, slutligen kan leda till seger.

Tunnelbanestädare får tarifflön

Facket Seko har lyckats införa tarifflöner för lokalvårdarna i Stockholms t-bana. Detta innebär löneförhöjningar för majoriteten av de anställda.

Det är Seko-klubb 111 i tunnelbanan som skött förhandlingarna för att få in också lokalvårdarna på tarifflöner, rapporterar tidningen Proletären. Det innebär en progressiv lönestege, lika för alla.

– Det gamla systemet var väldigt orättvist. Det var alltid ett tyckande där gruppchefen bestämde vad de enskilda arbetarna skulle ha i lön, säger Semere Gerezgiher, lokalvårdare och styrelseledamot i Klubb 111 till Proletären.

Det nya avtalet innebär kraftiga lönehöjningar för de flesta av de cirka 220 lokalvårdarna, medan ett 15-tal tillfälligt får frysa sina löner och bara får garantinivån, 250 kronor mer i månaden.

Gärna medalj, men ingen rejäl garantilön

Polisfacket vill att erfarenhet ska löna sig. Däremot säger facket nej till en lönetrappa med garanterad lägstalön.

Polistidningen har gjort en sammanställning av både bifallna och avslagna motioner vid Polisförbundets kongress, som hölls i september.

Som undertecknad tidigare berättat har poliser individuell lönesättning. En av motionerna föreslog att man i stället skulle införa en lönetrappa med garanterad lägstalön. Detta avslogs av kongressen.

Kongressen beslutade däremot att göra en översyn av lönesättningarna, där Polisförbundet verkar för ”en uppvärdering av yrket genom att hänsyn tas till polisiär erfarenhet vid lönesättning”. Det är oklart vad detta innebär i praktiken. En liknande formulering har tagits i det nya läraravtalet.

Som kuriosa kan det även nämnas att Polisförbundets kongress beslutade att införa medaljer som ska ”förlänas de som tjänstgjort som poliser i tio, tjugo respektive trettio år”.

Nytt läraravtal ska premiera erfarenhet

Lärarnas nya avtal är sifferlöst. Däremot står det inskrivet att kompetens, kontinuitet och erfarenhet ska premieras.

Efter sex månaders väntan finns det ett nytt kollektivavtal mellan lärarfacken och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Det rapporterar Ena-Håbotidningen.

Den individuella lönesättningen är ett skäl till att lärare ofta byter arbetsgivare. Det är svårare att få en löneförhöjning om man stannar kvar hos samma arbetsgivare.

Lönesatsningar såsom förstelärarsystemet har inriktats på att belöna särskilt duktiga lärare.

– Det olyckliga med dem är att vissa lärare har fått ta del av alla satsningar medan andra blivit utan. Man måste se till att ha kvar alla lärare som har behörighet, säger Birgit Stare, ordförande för Lärarförbundet i Enköping, till Ena-Håbotidningen.

Hon berättar att även arbetsgivarna nu har uppmärksammat problemet med att lärare ofta byter jobb. Det är både kostsamt för skolan och dåligt för kontinuiteten i undervisningen.

– På den tiden det fanns tarifflöner, där ålder var meriterade kallades det skämtsamt för ”seniltillägg”. Men nu har det gått för långt åt andra hållet, man får ingenting för erfarenhet och för att vara lojal mot sin arbetsgivare, säger Birgit Stare till tidningen.

Lärare väntar fortfarande på medlarbud

Den sista mars löpte avtalet mellan SKL och lärarfacken ut och sedan dess väntar 200 000 lärare på ett nytt avtal.

Snart ett halvår efter att det gamla avtalet löpt ut, väntar lärarna fortfarande på ett nytt, rapporterar tidningen Arbetet. Lärarfacken väntar på medlarbud som ska kunna lösa frågorna om turordningsregler och bättre villkor.

Som undertecknad tidigare berättat är den individuella lönesättningen, karriärstegsreformen och lärarlönelyftet tre beslut som spelat stor roll för dagens situation.