Det misstänkta Power Meet-mordet

Söndagen den 7 juli 2013 gjordes upptäckten. I ett rum på Stadshotellet i Västerås hittades en 51-årig man mystiskt död i en säng. Samtidigt pågick världens största utomhusträff för amerikanska bilar, Power Meet, i staden. Uppgifterna om det misstänkta mordet blev kända för medierna och allmänheten först flera veckor senare.

Stadshotellet i Västerås, juli 2019. Foto: Erik Hjärtberg

Mannen bodde i Enköpingstrakten och hade ett eget företag i åkeribranschen samt drev ett jordbruk.1 Hans änka har berättat att hon och hennes man tillbringade dagen och kvällen i Västerås ihop. De grillade och umgicks med vänner. När kväll övergick i sen natt körde hon sin make till Stadshotellet i Västerås, där han hade bokat rum. Änkan sa att hon följde med maken upp på rummet och att hon stannade i 15–20 minuter.

– Det var inget konstigt alls, det var inget konstigt med honom. Vi var inte ovänner – och jag sov inte över, sa änkan till Expressen.

Enligt änkan var klockan mellan två och tre på natten när hon satte sig i bilen igen och körde de dryga fyra milen hem till bostaden.

Dagen därpå skulle hon hämta sin make på hotellet. Det ska också vara där och då hon gjorde upptäckten, i sängen på hotellrummet.2

Klockan var cirka 10.30 på förmiddagen den 7 juli.3 När änkan kom dit ringde hon först till makens telefon, men han svarade inte. Då gick hon till receptionen, berättade vem hon var, visade sitt id-kort och fick en rumsnyckel.

När hon öppnade rumsdörren låg maken orörlig i sängen med ett buntband runt halsen.

– Det var en chock, fruktansvärt. Man tror inte att det är sant, sa änkan till Expressen.4

Händelsen och den efterföljande mordutredningen kom inte till allmänhetens och mediernas kännedom förrän nästan en månad efter det makabra fyndet på hotellrummet. Polisen valde att inte gå ut med information på grund av ”utredningstaktiska skäl”.5

Polisen misstänkte i ett tidigt skede att maken mördats. Utredningen tog en ny vändning i oktober samma år. Då greps änkan som misstänkt.

Tisdagen den 15 oktober befann sig änkan inne i en matbutik. Polisen ringde och frågade om änkan kunde träffas.

– De hade missat något som de ville titta på igen. Sedan kom det två poliser. De sa att jag var gripen och skulle följa med. De sa att de inte behövde berätta varför, ”det borde jag förstå”, sa änkan till Expressen.

Änkan anhölls av åklagare och häktades senare som misstänkt för mord.

Utredarna hade sedan tidigare genomfört en husrannsakan, där de tagit datorer, telefoner, usb-minnen och ett gäng buntband i en verktygsvagn i garaget.

Uppgifter om att änkan släppts ut från ett längre fängelsestraff för ekobrott hade också framkommit. En av polisens teorier ska ha varit att änkan mördat maken som hämnd för att han friats och hon dömts till fängelse i en tidigare ekohärva.

Änkan släpptes ut från anstalten med fotboja i april 2013. Hon blev villkorligt frigiven den 2 juli, alltså fem dagar innan hennes make hittades död.

I december var det tänkt att åklagaren skulle delge änkan och hennes advokat hela förundersökningen.

Då tog polisutredningen ännu en ny vändning. Åklagaren valde att försätta änkan på fri fot.

Karolin Hellsberg är åklagaren som lade ner polisutredningen. Hon har berättat att det inte gick att styrka att mannen bragts om livet:

– Inte med tillräcklig grad för att väcka åtal. För att väcka åtal ska man ha tillräckliga skäl – då måste man upp på bevisskalan. Ska någon fällas ska man upp ännu mer på den skalan. Jag kom inte hela vägen, sa hon till Expressen.

Den döde mannen hittades på hotellrummet med ett buntband runt halsen.

– Jag kunde inte fastställa att det var genom annans handaverkan i tillräckligt hög grad, sa Karolin Hellsberg till Expressen.

Änkan är numera helt avskriven från polisutredningen.

– Vi begärde 100 000 kronor i ersättning för tiden jag satt häktad. Det blev 90 000. Jag tycker ändå inte att det är okej. Det kan aldrig ersätta den tiden som går förlorad, sa änkan till Expressen.6

Även om polisutredningen är nerlagd kan den tas upp igen. Det finns inga preskriptionstider för mord.

Mycket har skrivits om det mystiska dödsfallet och det finns ett omfattande källmaterial, bland annat om änkans ekonomiska brottslighet. Undertecknad kommer därför att återkomma till fallet vid fler tillfällen.

1 Sannemalm, Ann-Sofie, och Michael Sandsjö. ”Man mördad under Power Meet”. Vestmanlands Läns Tidning, 29 juli 2013. https://www.vlt.se/artikel/man-mordad-under-power-meet.

2 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

3 Forsberg, Oskar. ”Polisen hemlighöll och ljög om mord”. Aftonbladet, 31 juli 2013. https://www.aftonbladet.se/a/MgdR85.

4 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

5 Forsberg, Oskar. ”Polisen hemlighöll och ljög om mord”. Aftonbladet, 31 juli 2013. https://www.aftonbladet.se/a/MgdR85.

6 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

Power Meet-rånet

– Jag var lite sur på invandringen kanske.

Så kommenterade ”Kjelle Power” Gustafsson till VLT att han blivit rånad på dagskassan från den stora bilträffen Power Meet i Västerås.

Hotell Arkads innergård, juli 2019. Foto: Erik Hjärtberg

– Du får tolka det hur fan du vill, sa Kjell Gustafsson till lokaltidningen. Han hade i samma intervju pratat om ”den internationella brottsligheten”.1

Hotell Arkad ligger på Östermalmsgatan i Västerås centrum. Det är ett blekt gult hus med putsade fasader. Innergården är en asfalterad yta med parkeringsplatser och några lövträd.

Fredagen den 8 juli 2016 rånades Power Meets grundare, Kjell Gustafsson och hans fru, av tre maskerade gärningsmän på Hotell Arkads innergård.2 Paret hade hade precis parkerat sin bil vid hotellet när rånarna slog till.

När de klev ur bilen kom det fram tre gärningsmän maskerade med rånarluvor som tog dagskassan. Gärningsmännen hotade paret med kofötter och sprutade på dem med brandsläckare, meddelade polisen.3

Enligt uppgifter till Aftonbladet ska offren ha blivit rånade på över en miljon kronor.4

– Vi kommenterar inga belopp, men det rör sig om en ansenlig summa pengar, sa polisens presstalesman Anders Hedström till SVT.5

Rånarna flydde i hög fart i en Mercedes ut på Kopparbergsvägen. Polisen gick först ut med att flyktbilen var svart,6 men ändrade sig sedan till att bilen var silverfärgad. Polisen satte in helikopter i sökandet och spärrade av vägar. Några rånare hittades dock inte.7

Kjell Gustafsson visade inga tecken på att ha skadats av händelsen när han intervjuades av VLT samma kväll som rånet inträffade.

– Jag är jävligt hårdhudad. Annars arrangerar du inte det här, sa han till tidningen.8

Kjell Gustafssons uttalande om att han var sur på invandringen bemöttes på skilda sätt bland Västerås politiker. När kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S) skulle dela ut priset Västerås Award på lördagen passade han samtidigt på att beklaga att Kjell Gustavsson och dennes fru rånats.

– Jag vill beklaga allt som hände dig, sa kommunalrådet i livesändningen. Det är inte så vi gör här i Västerås i vanliga fall. Så det är en händelse, sa Anders Teljebäck.

Kjell Gustavsson kommenterade då om rånarna:

– Dom kommer inte från Västerås.

Varpå Anders Teljebäck svarade:

– Nej, det kan jag garantera att dom inte gjorde.

När VLT sedan frågade ut Anders Teljebäck om hur han kunde veta att rånarna inte var från Västerås tog han tillbaka påståendet. Anders Teljebäck sa att uttalandet inte skulle tolkas som att han bekräftade Kjell Gustafssons antydningar om att rånarna var personer med utländsk bakgrund.

– Mitt uttalande har inget med det att göra. Hans uttalande tar jag kraftfullt avstånd från, sa Anders Teljebäck till tidningen.9

Sverigedemokraterna intog en annan ståndpunkt. Intresseföreningen SD Motor och Sverigedemokraternas kommunförening i Västerås gick ut med ett pressmeddelande om att de ställde sig till förfogande för att rädda Power Meet i Västerås.

– Vi tänker att det kan handla om att vara behjälplig med personal under evenemanget. Vi kan också tänka oss att hjälpa till att täcka förlusterna av det han blev av med i rånet, sa Ann-Christine From Utterstedt (SD), oppositionsråd i Västerås, till Sveriges Television.10

Måndagen efter rånet meddelade Kjell Gustafsson att det inte skulle bli några mer Power Meet i Västerås.

– Vi har haft ett fantastiskt bemötande under alla år, men det som hände i fredags fick oss att bestämma oss. Det blev droppen. Det är framförallt frun som har tagit åt sig mest och vi känner tillsammans att det är dags att avsluta det här nu, sa Kjell Gustafsson till SVT.11

Drygt tio dagar efter rånet hittade en privatperson en väska i ett dike i närheten av Svinnegarns kyrka utanför Enköping.12 Ett gift par brukade alltid ta en morgonpromenad längs vägen.

– Och den här morgonen blev promenaden mer spännande än vanligt, sa mannen till Sveriges Television.

Paret uttalade sig anonymt till televisionen. Det var kvinnan som först la märke till att märkliga pappersbitar låg utspridda i diket längs med väg 503, ungefär en kilometer från Svinnegarns kyrka.

Insättningskuvert som skulle lämnas till banken och en pärm med kvitton hittades på platsen, men inga kontanter. Kvällen innan hade en traktor varit ute och slagit i vägrenen. Vilket sannolikt gjorde att fyndet kunde upptäckas.

– Polisen sa att de inte trott att rånarna skulle åka den här vägen, sa mannen till SVT.13

Polisens tekniska undersökning av fynden gav inget resultat. Utredningen lades ner senare samma år.

– Det som hittades hade legat ute en tid och då blir svårare att hitta eventuella spår. Det finns inget som leder utredningen framåt – och några misstänkta gärningsmän finns inte, sa polisens presstalesman Anders Hedström till VLT i september 2016.

Polisen hade dessutom hört vittnen till rånet. Men inte heller det hade gett något som polisen kunde gå vidare med.

Anders Hedström sa att utredningen skulle kunna öppnas igen.

– Får vi något uppslag utreder vi naturligtvis, men just nu saknas det och då är det lagt på is, sa han till tidningen.

Enligt obekräftade uppgifter ska gärningsmännen ha kommit över 1,2–1,4 miljoner kronor, pengar som skulle läggas i en bankbox.

– Det är klart att jag inte är glad åt det här. Det var många som såg det här, men det är väl så det är, sa Kjell Gustafsson till tidningen när han fick veta att utredningen lagts ner.

Han hade inte haft kontakt med polisen efter rånet.

– Vi har inte hört något förutom att vi fått tillbaka väskan. Vi har mått dåligt av det här, men vi är ändå glada att vi överlevde, sa Kjell Gustafsson till tidningen.14

Varken Sverige eller Västerås blev dock i fortsättningen utan stora raggarträffar. Under 2017 och de följande två åren har Power Meet i stället anordnats i Lidköping.15 Samma datum varje år har det även i Västerås anordnas en bilträff på samma tema med namnet Summer Meet.16

Undertecknad har begärt ut polisens förundersökning om rånet. Polisen vill inte lämna ut handlingarna. Polisens tjänsteman skriver följande i sin bedömning:

Jag bedömer att handlingarna innehåller uppgifter som är sekretessbelagda enligt 35 kap 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL), då det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilda eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men, varför jag valt att inte lämna ut handlingarna.

1 Westberg Sunesson, Terese, Mats Wikman, och Pasi Hiirikoski. ”Rån på Power meet”. Vestmanlands Läns Tidning, 08 juli 2016. https://www.vlt.se/artikel/ran-pa-power-meet-1.

2 Öhlin, Anders. ”Polisen lägger ner rån-utredning”. Vestmanlands Läns Tidning, 02 september 2016. https://www.vlt.se/artikel/polisen-lagger-ner-ran-utredning.

3 Westberg Sunesson, Terese, och Mats Wikman. ”Rån på Power meet – kom över miljonbelopp”. Vestmanlands Läns Tidning, 08 juli 2016. https://www.vlt.se/artikel/ran-pa-power-meet-kom-over-miljonbelopp.

Lodding, Mattias. ”Rån mot Power meet”. SVT Nyheter, 08 juli 2016, avs. Västmanland. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/ran-mot-power-meet-polisen-jagar-tre-man.

4 Forsberg, Oskar. ”Miljonrån mot Power meet – tre gärningsmän jagas”. Aftonbladet, 08 juli 2016. https://www.aftonbladet.se/a/WLx3Kk.

5 Lodding, Mattias. ”Rån mot Power meet”. SVT Nyheter, 08 juli 2016, avs. Västmanland. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/ran-mot-power-meet-polisen-jagar-tre-man.

6 Lodding, Mattias. ”Rån mot Power meet”. SVT Nyheter, 08 juli 2016, avs. Västmanland. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/ran-mot-power-meet-polisen-jagar-tre-man.

7 Öhlin, Anders. ”Polisen lägger ner rån-utredning”. Vestmanlands Läns Tidning, 02 september 2016. https://www.vlt.se/artikel/polisen-lagger-ner-ran-utredning.

8 Westberg Sunesson, Terese, Mats Wikman, och Pasi Hiirikoski. ”Rån på Power meet”. Vestmanlands Läns Tidning, 08 juli 2016. https://www.vlt.se/artikel/ran-pa-power-meet-1.

9 Westberg Sunesson, Terese. ”Teljebäck tar tillbaka uttalande om Power meet-rånet”. Vestmanlands Läns Tidning, 14 juli 2016. https://www.vlt.se/artikel/teljeback-tar-tillbaka-uttalande-om-power-meet-ranet.

10 Erath, Audrey. ”Sverigedemokraterna vill rädda Power Meet”. SVT Nyheter, 12 juli 2016, avs. Västmanland. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/sd-ska-kontakta-kjelle-power.

11 Westerberg, Ulrika. ”Grundaren efter rånet: ”Inga fler Power Meet””. SVT Nyheter, 11 juli 2016, avs. Västmanland. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/inga-fler-power-big-meet.

12 Öhlin, Anders. ”Polisen lägger ner rån-utredning”. Vestmanlands Läns Tidning, 02 september 2016. https://www.vlt.se/artikel/polisen-lagger-ner-ran-utredning.

13 Korbutiak, Joanna. ”De hittade Power Meet-väskan i diket”. SVT Nyheter, 21 juli 2016, avs. Uppsala. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/de-hittade-power-meet-vaskan-i-diket.

14 Öhlin, Anders. ”Polisen lägger ner rån-utredning”. Vestmanlands Läns Tidning, 02 september 2016. https://www.vlt.se/artikel/polisen-lagger-ner-ran-utredning.

15 ”POWER BIG MEET Historia 1978-2018”. Power Big Meet. Åtkomstdatum 08 augusti 2019. http://bigmeet.com/historia/.

16 ”Västerås Summer Meet”. Västerås Summer Meet, 23 november 2016. http://vasterassummermeet.se/omoos/.

Flygfastigheters vinster kommer inte från flyget

Ett argument för nyttan med Västerås flygplats påstås vara att fastighetsbolaget Flygfastigheter går med vinst. De lönsamma hyresgästerna har dock ingenting med flyg att göra, påpekar Jesper Brandberg (L).

Ulf Gelberg, skolchef på Flygteoriskolan, har nyligen skrivit en insändare i VLT där han påstår att Västerås flygplats är ”en vinst för Västerås stad”. Ulf Gelberg motiverar detta med att det kommunala bolaget Flygfastigheter, som äger flygplatsens fastigheter, går med vinst. Vidare skriver Ulf Gelberg att flygskolans elever och anställda bor och betalar skatt i Västerås, vilket även det innebär intäkter för kommunen.

Jesper Brandberg (L), oppositionsråd, har nu svarat på Ulf Gelbergs insändare. Jesper Brandberg skriver att den vinst som Flygfastigheter gör inte har något med flyget att göra.

Jag sitter själv i styrelsen för detta bolag. Jag kan upplysa Gelberg om att hela denna vinst, och mer därtill, kommer från bolagets verksamhet på Hamre.

Där har vi hyrt ut lokaler till bilprovning och annan verksamhet som inte har ett enda dugg med flyg att göra. Den verksamhet som bolaget har på Hässlö har alltid gått med förluster. Och det fortsätter den att göra. (Det hade varit lätt för Gelberg att kolla upp fakta kring detta om Gelberg velat!)

Jesper Brandberg skriver även att flygskolorna på Västerås flygplats betalar väldigt låga avgifter för att använda den kommunala flygplatsen. Att flygföretagens anställda och elever bor i Västerås är inget argument för fortsatta subventioner, menar han.

De allra flesta privata företag som finns i Västerås har anställda och kunder här, som bor och spenderar pengar. De får inga mångmiljonstöd från kommunen för det! Kommunens skattepengar behövs bättre på helt andra ställen.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok ”Ryanair på svenska”.

Frekventa frågor i flygplatsdebatten

Debatten om Västerås flygplats fortsätter. Undertecknad har därför gjort en sammanställning av de påståenden och fakta som finns i frågan.

Passagerare på Västerås flygplats tar bussen till Stockholm. Foto: Erik Hjärtberg
Passagerare på Västerås flygplats tar bussen till Stockholm. Foto: Erik Hjärtberg

Som undertecknad nyligen berättat har Västerås flygplats kostat skattebetalarna mer än en halv miljard sedan 2001. Nästa fråga blir då vad vi får för pengarna.

Påstående: flygplatsen skapar jobb

Flygplatsens årsredovisning för 2017 visade att medelantalet anställda var 32. Som en jämförelse hade förskolan Iqra på Vallby 31,47 anställda under samma år, visar en revisionsrapport. Vidare skapar ju även skola, vård och omsorg arbetstillfällen i företag som levererar varor och tjänster till dessa verksamheter.

Påstående: en lokal flygplats ger färre bilresor

Ett vanligt påstående är att Västerås flygplats skulle minska antalet bilresor till andra flygplatser och därför skulle vara miljövänlig. Emellertid har det under åren gjorts två undersökningar som visar att västeråsarna är i minoritet bland passagerarna på flygplatsen. Eftersom passagerarna ofta har rest långt finns det inget som säger att transporterna minskar på grund av en lokal flygplats.

Här gäller det att läsa noga. Om mindre än 25 procent av passagerarna är från Västerås så är ju mer än 75 procent av passagerarna inte från Västerås. Grafik: LFV Aviation Consulting AB.
Här gäller det att läsa noga. Om mindre än 25 procent av passagerarna är från Västerås så är ju mer än 75 procent av passagerarna inte från Västerås. Grafik: LFV Aviation Consulting AB

Påstående: flygplatsen är viktig för näringslivet

Flygplatsutredningen från 2014 visar att flygplatsen inte är viktig för det lokala näringslivet. Företrädare för bland annat ABB och handelskammaren har också meddelat att de i stället vill ha bättre förbindelser till Arlanda.

Påstående: flygplatsen används för ambulansflyg

Ett annat argument för att behålla flygplatsen är att den används för ambulansflyg, brandflyg och militärflyg. Ingenting av detta är normalt kommunens ansvar. Ambulanser är regionens ansvar. Brandsläckning är MBR:s ansvar. Enligt ett tjänsteutlåtande från Västerås kommun är dessutom både ambulansflyg och militärflyg en ”mycket marginell verksamhet” på flygplatsen.

Kritik mot flygplatsen (utöver kostnaden)

Den kritik som har framförts mot flygplatsen, utöver den höga kostnaden, kan sammanfattas under följande tre punkter.
● Det finns flera andra flygplatser i Mälardalen.
● Flygets klimatpåverkan. Flygtrafiken har beräknats stå för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn i Västerås.
● Ryanair, som har nästan all passagerartrafik på Västerås flygplats, har en minst sagt dålig relation till fackföreningarna. Inte förrän i december 2017 gick Ryanair med på att överhuvudtaget förhandla med fackföreningar.

Sammanvägd bild av koldioxidutsläppen från transporter i Västerås, 2008. Grafik: Västerås kommun.
Sammanvägd bild av koldioxidutsläppen från transporter i Västerås, 2008. Grafik: Västerås kommun.

Kan fler passagerare rädda ekonomin?

Flygplatsutredningen från 2014 visar att det behövs en miljon passagerare per år för att flygplatsen ska gå runt. Samma utredning visar att terminalen inte klarar av att ta ta emot mer än 200 000 passagerare. Fler passagerare än så skulle kräva investeringar på minst 28 miljoner kronor.

Grafik: LFV Aviation Consulting AB.
Enligt den senaste flygplatsutredningen skulle flygplatsen knappt kunna ta emot 200 000 passagerare med den nuvarande terminalen. Grafik: LFV Aviation Consulting AB.

Vad bör göras?

De lösningar som de politiska partierna har föreslagit kan sammanfattas under följande tre punkter.
● Öka intäkterna och minska utgifterna. Försök har gjorts åtminstone sedan 2003.
Nedläggning av flygplatsen.
● En så kallad linje tre. Behålla flygplatsen och lägga ner passagerarflyget (reguljärflyg och charter). Detta skulle minska kostnaderna, minska klimatpåverkan och det kontroversiella samarbetet med Ryanair skulle upphöra. Samtidigt skulle flygplatsen kunna användas för militärflyg, brandflyg och ambulansflyg.

Läs mer om Västerås flygplats i min bok ”Ryanair på svenska”.

Flygplatsnotan är ”bara” drygt 502 miljoner

SVT:s granskning visade att av Västerås flygplats kostat mer än en halv miljard sedan 2001. Summan var dock inte densamma som undertecknad fått. Därför kommer här en reviderad genomgång av flygplatsens kostnader.

SVT presenterade nyligen en granskning av Västerås flygplats. Precis som undertecknad menar SVT att flygplatsen kostat mer än en halv miljard sedan 2001.

SVT har dock fått kostnaden till 2,9 miljoner lägre än vad undertecknad har fått: 502,3 miljoner kronor i stället för 505,2 miljoner. Eftersom rätt ska vara rätt kontaktade jag Västerås kommun för att få ta del av samma faktaunderlag som SVT har fått.

Här kommer därför en ny genomgång av alla kostnader, komplett med källor. Först kommer driftbidrag och aktieägartillskott. Det finns inget som tyder på att dessa siffror skulle behöva korrigeras.

Driftbidrag och aktieägartillskott till Västerås flygplats 2001–2015

År Driftbidrag i kronor Aktieägartillskott i kronor
20151 15 000 000 25 000 000
20142 16 000 000 0
20133 15 000 000 0
20124 15 000 000 0
20115 15 000 000 0
20106 0 35 000 000
20097 0 0
20088 0 47 000 000
20079 0 0
200610 0 65 500 000
200511 0 8 000 000
200412 0 0
200313 0 38 500 000
200214 0 0
200115 0 0
Totalt 76 000 000 219 000 000

Tabellen visar att Västerås flygplats fått 219 miljoner kronor i aktieägartillskott mellan 2001 och 2015. Tillsammans med driftbidrag på 76 miljoner blir summan 295 miljoner.

Fastighetsaffären 2003

Nästa kostnad är fastighetsaffären 2003, som undertecknad tidigare räknat som en kostnad på 125 miljoner. Som en del i ett räddningspaket för flygplatsen köpte huvudägaren Västerås kommun flygplatsens fastigheter för att sedan hyra ut dessa till flygplatsbolaget. Det kommunala fastighetsbolaget Västerås Strategiska Fastigheter AB placerade flygplatsens fastigheter i dotterbolaget Västerås Flygfastigheter AB. TT och flera andra medier rapporterade att kostnaden för köpet var 110 miljoner.16 Av kommunfullmäktiges protokoll framgår det dock att beslutet var att köpa fastigheterna för ”bokfört värde”.17 Kommunens tjänsteman meddelar nu att kostnaden slutade på 112 500 000 kronor.18 För att klara köpet fick Västerås Strategiska Fastigheter 15 miljoner kronor i tillskott av kommunen. Tydligen ska inte tillskottet räknas som en extra kostnad för flygplatsen.

Kostnaden för fastighetsaffären blir därför 112 500 000 kronor.

Koncernbidrag 2016 och 2017

Sedan återstår koncernbidragen för 2016 och 2017, som undertecknad tidigare räknat till 54 759 300 kronor respektive 30 528 890 kronor. Västerås kommunfullmäktige beslutade i december 2015 att bilda ett koncernbolag för de kommunala bolagen. Syftet var att flygplatsens stora förluster skulle kunna användas för att slippa undan skatt. Först tog Västerås flygplats över samtliga aktier i de kommunala bolagen. Därefter tog ett nytt bolag, Nya Västerås flygplats, över flygplatsverksamheten.19

Flygplatsen hade därför sin verksamhet i två bolag under 2016. Från 1 januari till 5 april i Västerås flygplats AB (numera Västerås Stadshus AB). Den 6 april överfördes tillgångarna till det nya bolaget, Nya Västerås flygplats. Slås flygplatsens förluster i de båda bolagen ihop blir förlusterna 64 239 300 kronor (54 759 300 + 9 480 000), meddelar kommunens tjänsteman.18

Att koncernbidraget 2017 var 30 528 890 kronor är därmed korrekt20 medan koncernbidraget för 2016 var 64 239 300 kronor.

Reviderade kostnader för Västerås flygplats 2001–2017

  Belopp i kronor
Koncernbidrag 2017 30 528 89020
Koncernbidrag 2016 64 239 30018
Driftbidrag och aktieägartillskott 2001–2015 295 000 000
Fastighetsaffär 2003 112 500 00018
Totalt 502 268 190

Tabellen visar att Västerås flygplats kostat skattebetalarna sammanlagt 502 268 190 kronor sedan 2001.

Undertecknad beklagar tidigare felaktigheter. Läs mer om Västerås flygplats i min bok ”Ryanair på svenska”.

Noter

  1. E-post från Lars Lundström, redovisningsekonom på Västerås flygplats, den 4 april 2016.
  2. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 — 2014-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  3. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01 — 2013-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  4. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 — 2012-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  5. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01 — 2011-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  6. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 — 2010-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  7. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2009-01-01 — 2009-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  8. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2008-01-01 — 2008-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  9. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01 — 2007-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  10. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2006-01-01 — 2006-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  11. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2005-01-01 — 2005-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  12. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2004-01-01 — 2004-12-31”. Västerås Flygplats AB. Inget aktieägartillskott betalades ut detta år. Att så kan utläsas beror på otydliga redovisningsprinciper.
  13. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2003-01-01 — 2003-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  14. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2002-01-01 — 2002-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  15. ”Årsredovisning för räkenskapsåret 2001-01-01 — 2001-12-31”. Västerås Flygplats AB.
  16. ”Västerås flygplats räddas”. TT-telegram den 16 april 2003.
  17. ”Sammanträdesprotokoll Västerås kommunfullmäktige Torsdagen den 22 maj 2003”
  18. E-brev från Kennet Julin, koncerncontroller på Västerås kommun, den 29 maj 2018.
  19. Emelie Nilsson. ”Skatteplanering inom kommunen”. Vestmanlands Läns Tidning, 5 december 2015.
  20. ”Årsredovisning för Nya Västerås Flygplats AB 559052-3527 Räkenskapsåret 2017-01-01 – 2017-12-31”.

Miljontals kronor är felräkningspengar när det gäller Västerås flygplats

Precis som undertecknad anser SVT att Västerås flygplats kostat skattebetalarna mer än en halv miljard sedan 2001. SVT har dock fått kostnaden till 2,9 miljoner lägre.

SVT presenterar i dag en granskning av Västerås flygplats. Precis som undertecknad menar SVT att flygplatsen kostat mer än en halv miljard sedan 2001.

SVT har dock fått kostnaden till 2,9 miljoner lägre än vad undertecknad har fått: 502,3 miljoner kronor i stället för 505,2 miljoner. SVT uppger Västerås stads stadsledningskontor som källa. Eftersom rätt ska vara rätt har jag kontaktat kommunen för att få ta del av samma faktaunderlag som SVT har fått.

Det går redan nu att se tveksamheter i SVT:s beräkningar. Koncernbidraget 2017 uppges vara 30,6 miljoner medan den exakta siffran är 30 528 890, enligt årsredovisningen. Sådana avrundningar leder ju till slut till skillnader på miljontals kronor.

SVT:s granskning är hursomhelst intressant och undertecknad kommer därför att återkomma till den senare. Läs mer om Västerås flygplats historia i min bok Ryanair på svenska.

SVT:s granskning visar att Västerås flygplats kostat 502,3 miljoner kronor sedan 2001. Tabell: SVT
SVT:s granskning visar att Västerås flygplats kostat 502,3 miljoner kronor sedan 2001. Tabell: SVT

Eget företag är lika otryggt som egenanställning

LO är kritisk mot det ökade antalet egenanställningar som anses minska tryggheten för de anställda. Tryggheten skulle dock knappast öka om egenanställda i stället startade egna företag.

Antalet egenanställda ökar snabbt, rapporterar tidningen ETC. Enligt artikeln har den som har ett eget företag ”ett större ansvar men också fler fördelar än som egenanställd”. Vilka som fördelarna är framgår inte av artikeln. Om det är företagarens ökade möjligheter till skatteavdrag som avses, är det intressant att en vänstertidning lägger en sådant vikt vid just detta.

I artikeln står det också att LO är kritisk eftersom de anställdas trygghet riskerar att minska i takt med att egenanställningarna ökar. Egenanställningsföretagen saknar också kollektivavtal. Om något fackförbund överhuvudtaget har försökt få något egenanställningsföretag att teckna kollektivavtal framgår dock inte av artikeln.

Egenanställning innebär givetvis en otrygghet jämfört med en vanlig anställning. Den egenanställde har ingen fast lön utan får erbjuda sina tjänster åt tänkbara köpare som förhoppningsvis vill betala. Fast detsamma gäller ju egna företagare. Villkoren vad det gäller försäkringar och arbetsmiljö varierar givetvis mellan olika egenanställningsföretag. Som undertecknad tidigare berättat är rättsläget osäkert när det gäller egenanställdas rätt till a-kassa vid deltidsarbetslöshet. För egenföretagare är det ju däremot glasklart att de inte ska ha rätt till a-kassa mellan uppdragen.

Problemet med otrygghet på arbetsmarknaden handlar snarare om att många personer som egentligen borde vara anställda i stället arbetar under andra former. Tidningen Arbetet rapporterar att många egenföretagare jobbar som om de vore anställda, men alltså utan att kollektivavtalet gäller dem. Undertecknad har också tidigare berättat att flygbolag låter piloter och flygvärdinnor arbeta som egna företagare i stället för att vara anställda. Facket ser detta som en sorts falskt företagande.

Uppmärksamhet i den akademiska världen

Hur förklaras ett framgångsrikt lågprisflygbolags affärsstrategi av RBV och Porters femkraftsmodell? Detta är titeln på ett examensarbete från institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Vid en snabb genombläddring är det svårt att som icke-ekonom ha någon uppfattning om examensarbetets syfte och resultat. Studenterna har analyserat Ryanair utifrån två olika ekonomiska teorier. Dock är det hedrande att min bok ”Ryanair på svenska” finns med bland det bakgrundsmaterial som har använts.

Fortsatta förhandlingar mellan facket och Ryanair

Ryanair kommer att fortsätta förhandla med europeiska pilotfack under 2018. Flygbolaget kommer inte överens med det tyska pilotfacket som hotar med strejk.

Som undertecknad tidigare berättat tog Ryanair i december det historiska beslutet att för första gången förhandla med fackföreningar. Utöver pilotfacken har Ryanair även meddelat att det ska hållas möten med kabinpersonalens fackförbund, skriver Travel News.

Ryanair och det tyska pilotfacket Vereinigung Cockpit har dock inte kommit överens. Under fyra timmar den 22 december strejkade tyska Ryanairpiloter, meddelade nyhetstjänsten Omni. Det tyska pilotfacket hotar med fler strejkaktioner om inte Ryanair godtar den förhandlingsdelegation som facket utsett, rapporterar den irländska tidningen Independent.

Läs mer om Ryanairs relation till fackföreningar i min bok ”Ryanair på svenska”.