Politikermordet: Vem var Pär Axelsson?

Den tidigare politikern och fackföreningsledaren Pär Axelsson hittades död i sitt hem i Västerås 2002. Pär Axelsson var under sitt liv delaktig i många viktiga politiska händelser.

Som undertecknad tidigare berättat har polisen i region Mitt bildat en särskild grupp för kalla fall. Ytterligare ett fall som polisen har på sitt bord är det så kallade politikermordet på Pär Axelsson 2002.

Vännerna har beskrivit Pär Axelsson som en mycket ambitiös person och en skicklig förhandlare som alltid var väl påläst. Han hade mängder av uppdrag i facket och socialdemokratiska partiet.

– Han levde ett liv i partiets tjänst. Han var tillgänglig för jämnan. Jobbade han inte här, så jobbade han hemma, sa Stig Stolpe, Metallordförande i Västerås, till Aftonbladet efter Pär Axelssons död.

Stig Stolpe satt mitt emot Pär Axelsson under flera år på 1980-talet. De lärde känna varandra på Asea redan i början av 1970-talet.1

Som fackligt aktiv på Asea, senare ABB, och som socialdemokrat var Pär Axelsson delaktig i många viktiga politiska händelser under årens gång. Pär Axelsson fick som 33-årig fräsare 1969 frågan om vad han tyckte om Aseas engagemang i Cabora Bassa-projektet, vilket var ett dammprojekt i Moçambique som då var en portugisisk koloni.2

– Det är knappast en fråga för oss på verkstadsgolvet, sa han till Aftonbladet.3

Automatisering har varit ett diskussionsämne på 2010-talet, men redan 1970 ställde Aftonbladet frågan om ”datamaskinen kommit för att slå ut jobbarna”. Detta med anledning av att Asea hade börjat använda en datastyrd svarv.

– Personligen tror jag inte att datamaskinen helt kommer att ersätta verkstadsjobbaren. Det måste alltid finnas en övervakare, någon som ser till att varje maskin arbetar som den ska, sa Pär Axelsson, då ordförande för verkstadsklubben, till Aftonbladet.4

I början av 1970-talet fick Pär Axelsson även följa med när Asea rekryterade arbetskraft i Jugoslavien där det, till skillnad från i Västerås, fanns arbetslösa maskinarbetare. Det gick bra för jugoslaverna i Sverige men ibland blev det kulturkrockar av komisk karaktär. En arbetare med vana från ett annat fackligt klimat visade sin lojalitet genom att stoppa en kyckling i sin fackordförandes klädskåp.5

Våren 1973 fick Pär Axelsson som facklig representant ta plats i Aseas styrelse vars ordförande var Marcus Wallenberg.6 Pär Axelsson satt med i styrelsen fram till 1975 då han avgick på egen begäran eftersom han ansåg att styrelseplatsen var så pass lärorik att den borde rotera.7

Efter Centerpartiets valframgångar 1976 vände sig Pär Axelsson till Centerledaren Thorbjörn Fälldin och uttryckte sin ”djupa oro för utvecklingen och sysselsättningen” i samhället. Detta på grund av att Centerpartiet ville avveckla kärnkraften i Sverige.8

Efter hustruns död 1977 gav Pär Axelsson sig helt och hållet hän åt jobbet. Han var väldigt fäst vid henne.9

Hösten 1977 valdes Pär Axelsson in i förbundsstyrelsen för Metall. Det är oklart om Pär Axelsson fortfarande såg sig som en representant för verkstadsgolvet, men frågor om Afrika hade nu blivit något för honom. Våren 1978 krävde han, tillsammans med fackliga representanter i andra svenska storföretag, en bojkott av den rasistiska regimen i Sydafrika.10

År 1982 uttalade sig Pär Axelsson om de omdebatterade löntagarfonderna, som var tänkta att öka löntagarnas inflytande över det privata näringslivet. Han var positiv till fonderna men underströk att det krävdes ett starkt folkligt stöd.

– Det behövs en betydligt större uppslutning än 50 procent för ett sådant här förslag. I det här fallet måste arbetarna och tjänstemännen vara överens, sa han till Dagens Nyheter.11

Den stora händelsen 1988 var Aseas samgående med schweiziska Brown Boveri som sedan dess bildar förkortningen ABB. Den största förändringen för Pär Axelsson blev att inte längre ha företagsledningen i samma hus som fackexpeditionen.

– Det känns tomt och frustrerande. Förr träffade jag Percy Barnevik och de andra i korridorerna och på möten. Vi bytte några ord och höll varandra informerade. Nu får den kontakten ske per telefon, sa Pär Axelsson till Svenska Dagbladet.

Utöver det fackliga var Pär Axelsson även förtroendevald som politiker i landstinget i Västmanland. Vänner till Pär Axelsson har sagt att han var en trevlig och anspråkslös kille. En toppolitiker som trots goda inkomster bodde i en liten lägenhet och körde Skoda.

– Jag brukade säga åt honom att ”du har råd, köp en ny kostym och en bra bil”. Men han la hellre pengarna på resor, sa Sune Israelsson, tidigare landstingsråd i Västerås, till Aftonbladet.

Under slutet av 1990-talet trappade Pär Axelsson ned på sitt politiska och fackliga engagemang. Han behöll en del fackliga uppdrag men var mestadels pensionär. Men ingen verkar veta så mycket om hur Pär Axelsson levde sitt liv utanför facket och partiet.

Pär Axelsson berättade inte så mycket om sig själv. Han hade ett torp som han pratade om. Han tyckte om att läsa och resa, helst till England. Mer än så vet nog inte någon om Pärs liv utanför jobbet.

Pär Axelsson beskrivs som lättsam och han gillade att diskutera, särskilt historia och böcker. Men frågade man om privatlivet så kammade man noll, då var det stopp. Han var väldigt noga med sin personliga integritet.12

1 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

2 Encyclopedia Britannica. ”Cahora Bassa | Dam and Hydroelectric Facility, Mozambique”. Åtkomstdatum 14 april 2020. https://www.britannica.com/topic/Cahora-Bassa-dam-and-hydroelectric-facility-Mozambique.

3 Linnér, Christer. ”ASEA – De anställda stöder Cabora Bassa”. Aftonbladet, 21 februari 1969.

4 Leopold, Anders. ”Han kan lugnt läsa sin tidning – maskinen gör jobbet åt honom”. Aftonbladet, 29 november 1970.

5 Jacobsson, Cecilia. ”Forskare från 24 länder på ABB”. Dagens Nyheter, 19 oktober 2000.

6 Gillberg, Bertil. ”Wallenberg tar emot sina nya styrelsemän”. Expressen, 21 maj 1973.

7 Sundqvist, Sven-Ivan. ”Fackordförande: Bra att företaget blir aggressivare”. Dagens Nyheteter, 09 maj 1982.

8 Hallgren, Lasse. ”Hur blir det med våra jobb, Fälldin?” Aftonbladet, 04 oktober 1976.

9 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

10 Svensson, Björn. ”Facket rasar mot Nicolin”. Aftonbladet, 28 maj 1978.

11 Sundqvist, Sven-Ivan. ”Fackordförande: Bra att företaget blir aggressivare”. Dagens Nyheteter, 09 maj 1982.

12 Kärrman, Jens. ”Politikermordet ett mysterium”. Aftonbladet, 19 augusti 2002. https://www.aftonbladet.se/a/J1xedP.

Västerås flygplats läggs ner

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna i Västerås har meddelat att man vill lägga ner den kommunala flygplatsen. Det sker efter decennier av ekonomiska förluster.

De politiska partiernas ändrade inställning i frågan meddelades vid en presskonferens på tisdagen, rapporterade VLT. Den styrande koalitionen i Västerås består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Enligt uppgifter till VLT vill Centerpartiet ha flygplatsen kvar.

De tre övriga partierna har nu enats om att lägga fram förslaget om nedläggning, i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vidare ska det skrivas in i flygplatsbolagets ägardirektiv att en avveckling ska ske.

Av partierna i kommunfullmäktige är även Vänsterpartiet för en nedläggning av flygplatsen.

Den som vill veta mer om Västerås flygplats kan här läsa en sammanställning av de påståenden och fakta som finns i frågan.

Misshandel av författare kan klaras upp

Författaren Stefan Di-Omnia har skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet. Han blev i höstas misshandlad och kopplar händelsen till boken. Nu kan utredningen av överfallet vara på väg mot en lösning.

Som undertecknad tidigare berättat har författaren Stefan Di-Omnia skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet, som gavs ut i höstas. Innan boken kom ut blev Stefan Di-Omnia överfallen vid sin bostad i Norrköping. Han kopplade misshandeln till bokutgivningen eftersom han inte hade några andra fiender.

Utredningen av misshandeln går framåt, rapporterar VLT.
– Jag fick vetskap om att polisen fått tag i övervakningsfilmer från den matvarubutik i Stockholmsområdet där det kontantkort som användes för att lura ner mig i garaget inhandlats. Jag har nu fått ta del av filmerna och kände igen personen direkt, säger Stefan Di-Omia till VLT.

Polisen vill dock inte bekräfta för tidningen att det numera finns en misstänkt person i och med Stefan Di-Omnias identifiering.

Ny utredning krävs för icke-kommersiell flygplats

Beslutet om att utreda Västerås flygplats på nytt får kritik från höger och vänster. En utredning är dock nödvändig om flygplatsen ska finnas kvar men vara ”icke-kommersiell”.

Västerås stad har beslutat om att göra ytterligare en utredning om flygplatsen. Detta beslut kritiserar representanter för Moderaterna i VLT:

Utredarnas uppdrag är i mångt och mycket samma uppgift som har gjorts tidigare. Underlaget finns redan. Det är nog ingen verksamhet i Västerås som är så noga studerad som flygplatsen. Under en månads tid ska en heltidsanställd genomföra uppdraget.

Även Vänsterpartiet kritiserar beslutet på Facebook:

Västerås flygplats ska utredas ännu en gång och det är inte många nya områden som ska belysas. Kostnad: 100 000 kronor.

– Flygplatsen har utretts fler gånger än Ryan Air har vägrat skriva på kollektivavtal. Det är nog nu. Lägg skattepengar på skola, vård och omsorg. Inte på en flygplats som varken är ekonomiskt, arbetsrättsligt eller miljömässigt hållbar, säger Anna Maria Romlid (V), oppositionsråd.

Sant är att Västerås flygplats har utretts tidigare. Här följer en lista på tidigare utredningar.

Västerås Flygplats: En studie av flygplatsens betydelse för regionens utveckling Utredning gjord av Inregia AB 2006 på uppdrag av Västerås kommun. Utredningen kom bland annat fram till att Västerås flygplats hade ”en ytterst liten betydelse för regionens utveckling”.

Stockholm Västerås Flygplats: Flygplatsens betydelse för Västerås och Mälarregionen utifrån ett samhällsekonomiskt och hållbart perspektiv Utredning gjord av Håkan Wåhlstedt och Gunnar Barkman 2009 på uppdrag av Socialdemokraterna. Utredningen kom bland annat fram till att det finns ”olika sätt att bedöma effekterna för samhället av att behålla eller lägga ner en flygplats”.

Västerås flygplats regionalekonomiska betydelse Utredning gjord av WSP Analys & Strategi 2010 på uppdrag av Västerås kommun. Utredningen kom bland annat fram till att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ”kan vara en dålig affär att lägga ned verksamheten vid flygplatsen”. När WSP presenterade sin utredning ställde Sveriges Radio frågan om konsultföretaget verkligen var en opartisk utredare. Detta på grund av att WSP har en lång tradition av samarbete med flygindustrin över hela världen.

Uppdrag om framtida inriktning för Västerås flygplatser och flygplatsområden Utredning gjord av Västerås kommun 2014. Utredningen kom bland annat fram till att från ”näringslivets sida i Västerås är behovet och nyttjandet av Västerås flygplats idag mycket lågt”. Detta har senare bekräftats i en utfrågning gjord av VLT.

Den nya utredningen (Dnr VSAB 2019/00043-3.14.1) ska bland annat göra följande:

Att ta reda på hur det ser ut idag för Nya Västerås Flygplats AB
a. Utan kommersiellt flyg
b. Utan instrumentell flygplats

Att ta reda på hur det ser ut idag för Västerås Flygfastigheter AB idag
a. Utan kommersiellt flyg, finns alternativa intäkter
b. Utan instrumentell flygplats, finns alternativa intäkter?

Moderaterna vill gärna ha kommersiellt flyg (reguljärflyg och charter) och anser därför att den nya utredningen är onödig. Vänsterpartiet vill lägga ner flygplatsen och anser av den anledningen att den nya utredningen är onödig.

Som undertecknad tidigare berättat finns det dock en ”linje tre” i den politiska debatten om flygplatsens framtid: behålla flygplatsen och lägga ner kommersiella flyget (reguljärflyg och charter). Detta skulle sannolikt minska kostnaderna, minska klimatpåverkan och det kontroversiella samarbetet med Ryanair skulle upphöra. Samtidigt skulle flygplatsen kunna användas för militärflyg, brandflyg och ambulansflyg. Om en sådan förändring ska genomföras hör det till vanligheterna att den först ska utredas.

Kontroversiell kriminalroman är klar

Boken ”Kattstryparen rum 419” handlar om det misstänkta Power Meet-mordet. Romanen väcker många frågor.

Som undertecknad tidigare berättat har författaren Stefan Di-Omnia skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet, där en Enköpingsföretagare hittades död på stadshotellet i Västerås 2013. Boken, där mannens änka pekas ut som mördaren, finns nu ute hos bokhandlarna, rapporterar Enköping Direkt.

Boken börjar med att skildra de två blivande makarnas uppväxter i olika Stockholmsområden och slutar med Kronofogdens utmätning av änkans tillgångar i Fjärdhundra.

Boken väcker många frågor. Att änkan har begått brottsliga handlingar finns väl dokumenterat eftersom hon har dömts för ett flertal brott. Detta är däremot inget bevis för att kvinnan har mördat sin make.

Eftersom boken är en roman kan den inte heller användas för att hitta någon lösning på gåtan med den döde Enköpingsföretagaren. Det går ju inte att utläsa exakt var författarens omfattande faktagranskningar slutar och var hans fria fantasier börjar.

Slopat regelkrångel ledde till skuggsamhälle

En rad politiska beslut har skapat det så kallade skuggsamhället, som blev synligt när Rakhmat Akilov 2017 körde in på Drottninggatan. Han jobbade som asbestsanerare i Sverige innan han blev terrorist. Detta är ämnet för en ny bok.

Den 15 oktober kommer boken ”Vi, Skuggorna” av journalisten Ellinor Torp. Det som kallas skuggsamhället innebär att Sverige har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar under slavliknande förhållanden. En ny typ av kriminalitet som inte myndigheterna kommer åt.

Ellinor Torp har identifierat följande kryphål som möjliggör skuggsamhället:

• Lätt att få samordningsnummer, en sorts substitut till personnummer för gästarbetare, utan arbetstillstånd.
• Lätt att få F-skattsedel. Falska egenföretagare skapas för att komma undan lagar och regler.
• ID06-kort, de id-kort som används för identifiering på arbetsplatser, lånas ut, säljs och förfalskas. Id-handlingen kopplas inte till individen på ett säkert sätt.
• Arbetsgivaravgifter behöver inte redovisas på individnivå. Svårt att upptäcka svart arbetskraft när företagen bara behöver skicka in kontrolluppgifter en gång om året.
• Sekretessbestämmelser gör att myndigheter inte kan byta information och komma åt kriminella.
• Myndigheter i Sverige har sina egna datasystem och samarbetar inte på ett effektivt sätt.
• Bolag som vinner anbud tar i sin tur in andra bolag med svart arbetskraft. Det är svårt att kontrollera hela kedjan med underentreprenörer.

Tidningen Dagens Arbete har publicerat ett utdrag ur boken.

Polisens teori: Power Meet-mordet var en hämnd

Änkan till den Enköpingsföretagare som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås misstänktes under en period för att ha mördat sin make. En teori är att mordet var en hämnd för att maken friats i en ekohärva där hon dömdes till fängelse.

Som undertecknad tidigare berättat hittades en Enköpingsföretagare mystiskt död på Stadshotellet i Västerås 2013. När änkan var misstänkt för att ha mördat sin make ska en av polisens teorier ha varit att änkan mördat maken som hämnd för att han friats och hon dömts till fängelse i en tidigare ekohärva.

Frun släpptes ut från anstalten med fotboja i april 2013. Hon blev villkorligt frigiven den 2 juli, alltså fem dagar innan hennes make hittades död.1

Fängelsetiden var påföljden av en dom i juni 2010. Frun dömdes då till fängelse i ett år och sex månader för grov oredlighet mot borgenärer, grovt bokföringsbrott, grovt bedrägeri och grovt skattebrott. Brotten hade kopplingar till makens åkeriverksamhet som hade drivits under två olika bolag.

Grov oredlighet mot borgenärer handlade om att makarnas första åkeribolag, genom ett avtal den 31 januari 2004, överlät sex lastbilar till makarnas andra åkeribolag. Det andra bolaget betalade inget till det första för lastbilarna. Det första bolaget försattes sedan i konkurs på egen begäran den 26 augusti 2004.

Grovt bokföringsbrott handlade om att det andra åkeribolaget saknade bokföring. Det hade med andra ord inte förekommit någon bokföring alls.

Grovt bedrägeri handlade om att makarnas första åkeribolag belånat fakturor hos Swedish Factoring AB för betydande belopp. Det rörde sig om fem fakturor, ställda till återvinningsföretaget Ragn-Sells AB. Det sammanlagda fakturabeloppet uppgick till 1 617 750 kronor. Men fakturorna motsvarade inte några verkliga affärshändelser. De var alltså falska.

Grovt skattebrott handlade om att makarnas första åkeribolag lämnat en felaktig och bristfällig bokföring vilket inneburit en fara för att skatt undandragits det allmänna.

Makarna drev de två åkeribolagen tillsammans och båda två åtalades misstänkta för brotten. Tingsrätten ansåg dock att det var frun som skötte företagens ekonomi och att maken därför inte hade något ansvar för brotten. Därför friades alltså maken medan frun dömdes.2

1 Hellberg, Magnus. ”Heléne misstänktes för strypmordet under Power Meet”. Expressen, 07 juni 2016. https://www.expressen.se/nyheter/hon-misstanktes-for-mord-pa-power-meet/.

2 DOM 2010-06-14 meddelad i Uppsala (Uppsala tingsrätt 0614 2010).

Författare till bok om ”Power Meet-mordet” misshandlades

Författaren Stefan Di-Omnia har skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet. Han blev nyligen misshandlad och kopplar händelsen till den kommande boken.
– Man vill inte att den ska komma ut, säger han.

Söndagen den 22 september blev Stefan Di-Omnia överfallen vid sin bostad i Norrköping, rapporterar Enköping Direkt och VLT.

Författaren Stefan Di-Omnia har skrivit en bok om det misstänkta Power Meet-mordet, som ges ut nu i höst. Boken är en roman där namnen på de inblandade är påhittade. Samtidigt har Stefan Di-Omnia under sex års tid ägnat sig åt efterforskningar för att försöka få fram så mycket fakta som möjligt i fallet.

Enligt VLT rubriceras överfallet mot Stefan Di-Omnia som grov misshandel. Stefan Di-Omnia är själv säker på att överfallet har att göra med den kommande bokutgivningen.
– Jag har inga andra fiender, säger han till Enköping Direkt.

Döden på stadshotellet: änkan pekades ut för mordet på nytt

Änkan till den Enköpingsföretagare som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås misstänktes under en period för att ha mördat sin make. Förra året pekade ett vittne på nytt ut änkan som mördare.

Som undertecknad tidigare berättat hittades en Enköpingsföretagare mystiskt död på Stadshotellet i Västerås 2013. Mannens änka misstänktes för mord på sin make.

Änkan satt häktad under hösten 2013. Hon släpptes efter sju veckor i häktet på fri fot och i december samma år beslutade kammaråklagare Carolin Hellsberg i Västerås att lägga ned utredningen.

Våren 2018 pekade ett vittne på nytt ut änkan för att ha mördat sin make. Utpekandet upprepades flera gånger när ett vittnesförhör hölls om de ekobrott som kvinnan nu har dömts för. Utpekandet ska ha gjorts av en person som känner änkan väl.

Enköpingsföretagaren brukade alltid bära en halskedja och en klocka av märket Breitling. Dessa saknades när han hittades död på hotellrummet. Änkan förde, enligt polisuppgifter, fram teorin att maken blivit rånmördad.

Men bara någon eller några veckor efter mordet lämnade änkan in klockan och halskedjan på pantbanker i Stockholm och Kristianstad för att sedan lösa tillbaka dessa i februari 2014. I det senare sammanhanget betalade änkan via ett konto som innehades av hennes äldsta dotter.1

Enligt uppgift ska mannen kort före sin död meddelat att han ville skiljas och en teori ska därför ha varit att änkan mördat mannen på grund av en kombination av hämnd och svartsjuka.

Det som, under utredningen av dödsfallet, talade mot att kvinnan mördat mannen var att rättsläkarna inte kunde avgöra om det var mord eller självmord, kroppen hade inga motvärnsskador och i hotellrummet fanns inga tecken på strid. Enligt änkans dåvarande advokat Maria Wilhelmsson ska Enköpingsföretagaren ha talat om självmord både med hustrun, den vuxna dottern och en kvinnlig granne.2

1 Slagbrand, Håkan. ”Mordet på Stadshotellet: Nytt utpekande av mördare”. Vestmanlands Läns Tidning, 05 april 2018. https://www.vlt.se/artikel/mordet-pa-stadshotellet-nytt-utpekande-av-mordare.

2 Johansson, Anders. ”Änkans advokat om misstänkta hotellmordet: – Möjligt att han begått självmord”. Aftonbladet, 23 oktober 2013. https://www.aftonbladet.se/a/0EW3ko.

Döden på Stadshotellet: Änkan dömd till fängelse för ekobrott

Änkan till den Enköpingsföretagare som mystiskt hittades död på stadshotellet i Västerås dömdes i sommar till fängelse för ekonomisk brottslighet.

Som undertecknad tidigare berättat hittades en Enköpingsföretagare mystiskt död på Stadshotellet i Västerås 2013. Mannens änka misstänktes för mord på sin make. Misstankarna avskrevs sedan och utredningen lades ner.

Den 2 juli i år dömdes den nu 49-åriga änkan till fängelse i två år och sex månader. Brotten var grovt bedrägeri vid sju tillfällen, grov oredlighet mot borgenärer samt grovt försvårande av konkurs.

Tre av de grova bedrägerierna gäller lån i Handelsbanken som änkan tog med hjälp av en falsk id-handling. En identitetshandling utfärdades i september 2007. Id-handlingen hade änkans fotografi men personuppgifter från en annan kvinna. Med hjälp av den falska id-handlingen lyckades änkan ta lån på sammanlagt mer än 6 miljoner kronor.

Tre andra grova bedrägerier gäller andra lån som påstods skulle finansiera inköpet av tre grävmaskiner. Under juli till augusti 2011 lyckades änkan få SN Finans och DNB Bank att utbetala tre belopp på sammanlagt 2,5 miljoner kronor.

Avtalen mellan finansbolagen hade ingåtts med den nu döde makens åkeriföretag i två fall och med maken i ett fall. Hans namnteckning fanns på avtalen. Nationellt forensiskt centrum, NFC, har analyserat underskrifterna och gjort bedömningen att ”resultaten talar för att” dessa inte härrör från maken.

Pengarna för grävmaskinerna har satts in på änkans privata konto. Några grävmaskiner levererades aldrig till åkeriet eller till maken.

Ytterligare ett fall av grovt bedrägeri gäller lån för inköp av en stuga i jämtländska Vemdalen. En ansökan om lån via internet inkom till Handelsbanken i februari 2012. Änkans dotter angavs som låntagare och hennes arbetsgivare påstods vara ett byggföretag i Enköping.

Banken fick sedan ett arbetsgivarintyg som är falskt eller felaktigt. Det angavs i intyget att dottern hade en tillsvidareanställning hos byggföretaget med 33 000 kronor i månadslön. Banken gjorde kreditprövning baserat på de uppgifter som lämnats om anställning och ett lån på sammanlagt mer än 1 miljon kronor beviljades.

Dotterns faktiska inkomster var i verkligheten betydligt lägre och hon hade inte arbetat åt byggföretaget. Tingsrätten gjorde dock bedömningen att det är änkan, inte dottern, som skickat in de felaktiga uppgifterna.

Grov oredlighet mot borgenärer handlar om att änkan bland annat har sålt en lastbil och ett lastbilssläp från makens åkeriföretag. Drygt 1,1 miljoner av pengarna från försäljningen sattes in på änkans eget konto. Änkan tog även ut mer än 600 000 kronor från åkeriets konto under juli och augusti 2013. Dessa pengar användes bland annat till att köpa en bil åt den tidigare nämnda dottern.

Åkeriet försattes sedan i konkurs den 23 augusti 2013 efter ansökan från bolaget.

Grovt försvårande av konkurs handlar om att änkan, vid sin personliga konkurs, undanhållit information om sina tillgångar. Änkan försattes i konkurs den 13 juni 2018 efter egen ansökan. Det angavs i konkursbouppteckningen att änkan hade noll kronor i tillgångar och mer än 2,5 miljoner kronor i skulder.

Hon upplyste inte konkursförvaltaren om att hon ägde stugan i Vemdalen, ett hus i Fjärdhundratrakten, samt en bostadsrätt i Nacka. Änkan har inte heller upplyst om att hon under 2017 och 2018 fått lön utbetald först från Heby kommun och senare Västerås kommun.1 Arbetet i Västerås var inom den kommunala hemtjänsten.2

Åtalet gällde fler punkter som änkan friades för. Änkans i dag 28-åriga dotter friades på alla punkter.3

Änkan valde genom sin advokat Leif Gustafson att överklaga domen till Svea hovrätt.4 Änkan valde dock senare att återkalla sitt överklagande. Tingsrättens dom står därför fast.5

Uppdaterad den 30 september 2019.

1 DOM meddelad i Nacka (Nacka tingsrätt 02 juli 2019).

2 Lundblad, Mikaela, och Håkan Slagbrand. ”Anställd inom kommunal hemtjänst misstänkt för nya brott – häktas för miljonbedrägerier”. Vestmanlands Läns Tidning, 14 februari 2019. https://www.vlt.se/artikel/anstalld-inom-kommunal-hemtjanst-misstankt-for-nya-brott-haktas-for-miljonbedragerier.

3 DOM meddelad i Nacka (Nacka tingsrätt 02 juli 2019).

4 ”Svea hovrätt Dagbok”. Svea hovrätt, 22 juli 2019.

5 ”Svea hovrätt Protokoll”. Svea hovrätt, 30 juli 2019.