Kategori: Böcker
-
Samhällskritisk kriminologi och kriminologisk samhällkritik
Inom den moderna kriminologin finns en ansenlig mängd klander mot den vedertagna civilisationens metod att handskas med brottslingar. Exempelvis finns det som kallas kritisk kriminologi (s. 75). Med ett sådant utgångsläge blir det logiskt att inta en kritik mot statliga insatser riktade mot ”socialt underprivilegierade människor” (s. 75). En rörelse som liknar kritisk kriminologi kallas…
-
Den allmänna rättskänslan
Det finns en tes om att straffen i en mellanmänsklig gemenskap ska spegla den allmänna moralen. Strafflagstiftningen ska spegla vad som allmänheten tycker är fel. ”Ligger den allmänna rättsuppfattningen alltför långt ifrån lagens stadganden, riskerar hela systemets legitimitet att urholkas. Risken är bland annat stor att statsmaktens legitimitet kan äventyras” (s. 71). Staten olagliggör därför…
-
Ett lidande i proportion till klandervärdheten
Vid den tid då behandlingsideologin starkt kritiserades fick teorin om den retributiva ansatsen genomslag (s. 67). Syftet med vedergällning är ”att rättvisa ska skipas genom att gärningsmannen tillfogas ett lidande i proportion till klandervärdheten hos det brott som denne gjort sig skyldig till” (s. 67). Elementärt för konceptet är att brott ska följas upp med…
-
Våldtäkt och vedergällning
Avsikten med återupprättelse är att återställa de blessyrer vilka brottsoffret utsatts för samt/alternativt ersätta offret för blessyrerna. Det skadestånd som brottslingen kan dömas att få betala till brottsoffret fungerar delvis som återupprättelse. Det finns emellertid också andra former av upprättelse (s. 51). Avsikten på längre sikt är ungefär samma som avsikten med rehabilitering av brottslingar,…
-
Vårdideologin
En amerikansk undersökning som startade 1939 är sannolikt den första forskning som visar att behandling av brottslingar inte alltid ger goda resultat. Pojkar, i åldern 5 till 13 år, intagna på institutioner jämfördes med en kontrollgrupp av andra pojkar med samma bakgrund, IQ och personliga problem. Pojkarna på institutionerna fick bland annat hjälp med studier,…
-
Vård av bov
Behandling kan anses vara ett rimligt sätt att reagera på brott, under förutsättningen att gärningsmännens förutsättningar att agera rationellt är begränsade på grund av individuella eller samhälleliga skäl (s. 43). Den brottspreventiva behandlingen kan se ut på olika sätt. Vilken sorts behandling som ska användas beror på vad som anses vara orsaken till kriminaliteten. Därmed…
-
Omsorg om ogärningsman
Rehabilitering betyder att reparera funktioner vilka försvunnit eller nedsatts. Detta kan göras via medicinering, pedagogik, psykologi eller mellanmänskliga ingripanden. Rehabilitering kan göras både för förövare och brottsoffer. Följande avsnitt gäller dock endast förövare (s. 43). Prevention är ett centralt syfte med rehabilitering. När en påföljd för en olaglig gärning meddelas kan gärningsmannen erhålla vård eller…
-
Avskräckning i Amerika
Ett av de viktigaste kriminalpolitiska spörsmålen som avhandlats på världslig nivå gäller förändringen av antalet fångar i USA sedan slutet av 1970-talet. Antalet fångar i USA har varit ganska oförändrat på ungefär 100 per 100 000 invånare från 1930-talet till tidigt 1970-tal då antalet började stiga kraftigt. Ökningen stagnerade på 1990-talet och avstannade helt i…
-
Psykopaten
Oaktat tidigare invändningar brukas en sorts selektiv inkapacitering i många länder, också i vårt. Det gäller skilda sorters farlighetsbedömningar samt andra riskbedömningar vilka görs vanemässigt och mer omfattande av offentliga organisationer. Titt som tätt används bedömningarna som beslutsunderlag för skilda sorters ganska inkapaciterande handlingar mot enskilda personer (s. 33). Bland annat kan sådana bedömningar gälla…
-
Dömd på förhand
Det görs vanligen en åtskillnad mellan kollektiv inkapacitering och selektiv inkapacitering. Kollektiv inkapacitering betyder allmänna neutraliserande verkningar vilka åstadkoms med hjälp av att kriminella får fängelsestraff eller liknande. Selektiv inkapacitering betyder de verkningar vilka åstadkoms genom att personer eller grupper av personer, vilka anses ha högre risk att återfalla i brott, får mer omfattande frihetsinskränkningar…