Individuell lön är ett ”hot mot fackets styrka”

Individuell lönesättning är ett hot mot fackets styrka, anser Flammans Zina Al-Dewany. Flera fackförbund förespråkar dock själva individuell lönesättning.

De som säger sig vilja behålla den svenska modellen måste göra något åt fackets maktlöshet, skriver Zina Al-Dewany i Flamman. Fackets maktlöshet grundar sig i både osäkra anställningar, individuell lönesättning och färre medlemmar, skriver hon.

Samtidigt som den lokala fackstyrelsen får mer makt, kan det även tvinga en anställd att förhandla både sin egen och sina kollegors situation direkt med närmsta chef. En konflikt där chefen får ett stort maktövertag, och det fackliga arbetet knappast lockar. Då råder en tystnad på arbetsplatsen som är ett hot mot både arbetsvillkor, facklig organisering och demokratin.

Som undertecknad tidigare berättat förespråkar dock flera fackliga organisationer själva individuell lönesättning. Däribland finns centralorganisationen Saco, TCO-förbunden Lärarförbundet och Vision, samt LO-förbundet Kommunal.

Åsa Linderborg anser att lönesamtal är förnedrande

Aftonbladets kulturredaktör Åsa Linderborg menar att lönesamtal är förnedrande för båda parter och att individuell lönesättning missgynnar kvinnor.

Åsa Linderborg berättar i Aftonbladet om boken ”Du har sparken – om HR og amerikanisering av norsk arbeidsliv” av Stein Stugu. Trots att boken handlar om Norge ska den säga lika mycket om svenska arbetsplatser.

Det viktigaste styrningsverktyget är individuell lönesättning. Även arbetsplatser med kollektivavtal har ofta en del av potten vikt för individuell lönesättning. Vi som har chefsansvar på Aftonbladet sitter med den där skiten just nu, i lönesamtal som är förnedrande för båda parter men så klart mest för den som inte har en rättvis lön.

Åsa Linderborg menar att individuell lönesättning splittrar kollektiv, försvagar fackföreningsrörelsen och ökar ojämlikheten. Det ska också missgynna kvinnor, som inte har samma självförtroende att prata för sig.

Riksrevisionen bekräftar splittring bland lärare

Satsningar på lönespridning leder till sämre sammanhållning bland lärare. Det uppger Riksrevisionen i en ny granskning.

De statliga satsningarna Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet har lett till högre lön men sämre sammanhållning inom läraryrket, uppger Riksrevisionen i en ny rapport. Detta rapporterar tidningen Arbetsvärlden.

Med Karriärstegsreformen infördes karriärtjänster bland lärarna. Vissa lärare som bedömdes vara särskilt yrkesskickliga kunde bli Förstelärare, få kompetensutveckling och lönelyft på 5 000 kronor i månaden.

Lärarlönelyftet sköt till mer pengar till lärare som bedömdes vara särskilt skickliga. Lärarlönelyftet ger en löneökning på mellan 2 500 kronor och 3 000 kronor i månaden.

Som undertecknad tidigare berättat anser många lärare att Lärarlönelyftet leder till splittring bland lärarna.

Riksrevisionen uppger att Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet ger relativt stora löneökningar till en begränsad andel lärare vilket leder till ökad lönespridning.

En majoritet av huvudmännen och rektorerna upplever att Lärarlönelyftet, liksom Karriärstegsreformen, har försämrat sammanhållningen mellan lärare. Närmare hälften uppger även att Lärarlönelyftet påverkat arbetet i arbetslag negativt.

Representanter för Lärarfacken kommenterar detta i Arbetsvärldens artikel. Facken vill själva ha ökade löneskillnader och menar att problemet endast är att löneskillnaderna är ”osakliga”. Det är oklart hur facken vill komma rätta med det problemet.
– Ökad lönespridning är ingenting farligt i sig, problemet uppstår när den är osaklig, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, till Arbetsvärlden.

Ryanairpiloterna slår tillbaka

Ryanair har meddelat att tusentals av flygbolagets avgångar ställs in. Anledningen är flygbolagets personalpolitik. Ryanair har svårt att rekrytera piloter och de som är kvar har inlett en protestaktion.

Ryanair har under september tvingats ställa in ett stort antal av sina avgångar, vilket bland annat VLT har rapporterat. Den danska tidningen Check-in har gjort en sammanställning av krisen inom flygbolaget.

Problemen handlar om att Ryanairs piloter är missnöjda med arbetsvillkoren inom flygbolaget. Omkring 700 piloter har lämnat Ryanair under det senaste året och det har inte gått att rekrytera nya i samma takt.

”Supererbjudanden” för att få piloter att arbeta på lediga dagar har inte hjälpt. Piloterna har i stället uppmanat Ryanair att omförhandla arbetsvillkoren och följa arbetsmarknadslagarna i varje land där flygbolaget har personal (i dag anses all personal formellt vara anställd i Irland). Detta krav har piloterna från 17 av Ryanairs baser, inklusive Skavsta, framfört i ett brev till verksamhetschefen Michael Hickey.

En majoritet av piloterna har även inlett en så kallad white strike, vilket på svenska brukar kallas obstruktion. Enligt Ryanairs kontrakt måste piloterna infinna sig på flygbolagets baser 45 minuter innan avgång. Förberedelserna har dock i verkligheten tagit längre än 45 minuter, vilket har gjort att piloterna tvingats vara på plats innan den betalda arbetstiden börjar, för att flyget inte ska bli försenat. Nu är det slut med det.

Läs mer om Ryanairs personalpolitik i min bok ”Ryanair på svenska”.

Lärare anser att lönespridning splittrar

Ökad lönespridning är inte någon lösning på skolans problem, anser Li Eriksdotter Andersson, lärare.

Li Eriksdotter Andersson, lärare, riktar i Fria Tidningen skarp kritik mot lärarlönelyftet, som är en statlig satsning för att höja lönerna för vissa utvalda lärare. Hon anser att lärarlönelyftet i många fall tycks leda till splittring av lärarkollegiet och försämring av den psykosociala arbetsmiljön.

De som inte får ta del av den begränsade penningpotten kan uppleva sig (och vara) förbisedda och förfördelade, medan de som befinner sig i andra änden skäms över denna ojämlikhet. Många vittnar om att de reformer som skulle leda till en utveckling av undervisningen och göra läraryrket mer attraktivt istället fått som effekt att man börjat förhålla sig som konkurrenter till varandra, medan andra blivit så knäckta att de valt att lämna läraryrket bakom sig.

Stöd, uppskattning och möjlighet till fortbildning kan göra mycket gott för utvecklingen av såväl lärare som undervisning och skola. Men detta är inte synonymt med att göra karriär eller konkurrera. Tvärt om arbetar vi som bäst när vi får göra det som kollektiv – bidra med olika kunskaper, växa tillsammans, ha tid och resurser att utbyta erfarenheter med varandra.

Billiga flygresor beror på offentliga bidrag

Subventioner är en viktig orsak till att flygresorna ökar. Det visar ny forskning.

Sveriges Radio berättar om en ny forskningsrapport om subventioner av flygresor. Turismprofessor Stefan Gössling uppskattar att det åtminstone är tiotals miljarder skattekronor årligen som ger de låga flygpriserna, och ett ständigt ökat flygande världen över.
– Vi tror att flyget växer mycket snabbare än vad sektorn skulle göra om inte subventionerna fanns. Vi talar om så kallad ”induced demand”, alltså inducerad efterfrågan, som blir större helt enkelt därför att det är billigt, säger Stefan Gössling till Sveriges Radio.

De offentliga bidragen finns på flera olika nivåer. USA och EU ger bidrag till flygplanstillverkarna Boeing och Airbus. Även många flygbolag har fått offentligt stöd.

Likaså finansieras flygplatserna och anslutande infrastruktur ofta med offentliga medel.

Dessutom är det sällan skatt på flygresor, och skatt på flygbränsle är förbjudet i en internationell konvention.

Läs mer om subventioner av flygresor i min bok ”Ryanair på svenska”.

Lärarfack var drivande för individuella löner

Lärarnas riksförbund har varit för att införa individuell lönesättning. Detta har lett till en kaotisk löneutveckling, anser Lasse Hagborg, lärare.

Lasse Hagborg, lärare, riktar i ett debattinlägg i Aftonbladet skarp kritik mot lärarfacken. Lasse Hagborg är bland annat kritisk till att Lärarnas riksförbund har varit drivande när det gäller införandet av individuell lönesättning.

De som halkade efter i löneutvecklingen hade skäl att fråga sig varför facket inte talade för dem.

En facklig byråkrati accepterade att lönerna individualiserades och även så förhandlingsförfarandet. ”Tala med din chef igen” blev den vanliga uppmaningen till förbigångna lärare.

Fackliga representanter tvådde likt Pilatus sina händer och försökte därigenom frånhända sig ansvaret för utvecklingen.

Löneutvecklingen blev allt mer kaotisk. Lärarfacken har i princip accepterat såväl förstelärarreformen som lärarlönelyftet. En kurs i gymnasieskolan betalas helt olika till två lika behöriga lärare. Detta trots att betygen som sätts på kursen värderas lika.