Ett argument för nyttan med Västerås flygplats påstås vara att fastighetsbolaget Flygfastigheter går med vinst. De lönsamma hyresgästerna har dock ingenting med flyg att göra, påpekar Jesper Brandberg (L).
Ulf Gelberg, skolchef på Flygteoriskolan, har nyligen skrivit en insändare i VLT där han påstår att Västerås flygplats är ”en vinst för Västerås stad”. Ulf Gelberg motiverar detta med att det kommunala bolaget Flygfastigheter, som äger flygplatsens fastigheter, går med vinst. Vidare skriver Ulf Gelberg att flygskolans elever och anställda bor och betalar skatt i Västerås, vilket även det innebär intäkter för kommunen.
Jesper Brandberg (L), oppositionsråd, har nu svarat på Ulf Gelbergs insändare. Jesper Brandberg skriver att den vinst som Flygfastigheter gör inte har något med flyget att göra.
Jag sitter själv i styrelsen för detta bolag. Jag kan upplysa Gelberg om att hela denna vinst, och mer därtill, kommer från bolagets verksamhet på Hamre.
Där har vi hyrt ut lokaler till bilprovning och annan verksamhet som inte har ett enda dugg med flyg att göra. Den verksamhet som bolaget har på Hässlö har alltid gått med förluster. Och det fortsätter den att göra. (Det hade varit lätt för Gelberg att kolla upp fakta kring detta om Gelberg velat!)
Jesper Brandberg skriver även att flygskolorna på Västerås flygplats betalar väldigt låga avgifter för att använda den kommunala flygplatsen. Att flygföretagens anställda och elever bor i Västerås är inget argument för fortsatta subventioner, menar han.
De allra flesta privata företag som finns i Västerås har anställda och kunder här, som bor och spenderar pengar. De får inga mångmiljonstöd från kommunen för det! Kommunens skattepengar behövs bättre på helt andra ställen.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är större bland högavlönade. En anledning kan vara lönesystemet.
– Där är det ofta individuella förhandlingar utan tydliga riktlinjer att utgå ifrån, säger Lena Abrahamsson, professor vi Luleå tekniska universitet.
Lönegapet mellan en kvinnlig och en manlig börs-vd är stort. Kvinnor på toppositioner tjänar i snitt 30 procent mindre än männen, meddelar Svenska Dagbladet. På hela arbetsmarknaden var skillnaden mellan kvinnor och mäns lön 12 procent under 2016.
Lena Abrahamsson, professor på Luleå tekniska universitet säger till Svenska Dagbladet att en av förklaringarna är hur lönesystemet skiljer sig mellan hög- och låglöneyrken.
– I låglöneyrken finns inte utrymmet att betala mer utan lönen är vad den är. I många yrkeskategorier finns det även en transparens och det är lätt att jämföra sig, som arbetstagare vet man vad man borde tjäna och avtal sluts under ordnade förhållanden, säger hon till tidningen.
– Regler, avtal och transparens motverkar en löneglidning mellan könen. Något som ofta saknas i samband med till exempel rekrytering av vd, säger Lena Abrahamsson vidare.
Män har i större utsträckning än kvinnor individegenskaper som generar en högre lön på arbetsmarknaden, men också att männen belönas mer för samma egenskaper.
Som undertecknad tidigare berättat råder det i fackföreningsrörelsen oenighet om huruvida individuell lönesättning minskar eller ökar löneskillnaderna mellan könen.
Debatten om Västerås flygplats fortsätter. Undertecknad har därför gjort en sammanställning av de påståenden och fakta som finns i frågan.
Passagerare på Västerås flygplats tar bussen till Stockholm. Foto: Erik Hjärtberg
Som undertecknad nyligen berättat har Västerås flygplats kostat skattebetalarna mer än en halv miljard sedan 2001. Nästa fråga blir då vad vi får för pengarna.
Påstående: flygplatsen skapar jobb
Flygplatsens årsredovisning för 2017 visade att medelantalet anställda var 32. Som en jämförelse hade förskolan Iqra på Vallby 31,47 anställda under samma år, visar en revisionsrapport. Vidare skapar ju även skola, vård och omsorg arbetstillfällen i företag som levererar varor och tjänster till dessa verksamheter.
Påstående: en lokal flygplats ger färre bilresor
Ett vanligt påstående är att Västerås flygplats skulle minska antalet bilresor till andra flygplatser och därför skulle vara miljövänlig. Emellertid har det under åren gjorts tvåundersökningar som visar att västeråsarna är i minoritet bland passagerarna på flygplatsen. Eftersom passagerarna ofta har rest långt finns det inget som säger att transporterna minskar på grund av en lokal flygplats.
Här gäller det att läsa noga. Om mindre än 25 procent av passagerarna är från Västerås så är ju mer än 75 procent av passagerarna inte från Västerås. Grafik: LFV Aviation Consulting AB
Påstående: flygplatsen är viktig för näringslivet
Flygplatsutredningen från 2014 visar att flygplatsen inte är viktig för det lokala näringslivet. Företrädare för bland annat ABB och handelskammaren har också meddelat att de i stället vill ha bättre förbindelser till Arlanda.
Påstående: flygplatsen används för ambulansflyg
Ett annat argument för att behålla flygplatsen är att den används för ambulansflyg, brandflyg och militärflyg. Ingenting av detta är normalt kommunens ansvar. Ambulanser är regionens ansvar. Brandsläckning är MBR:s ansvar. Enligt ett tjänsteutlåtande från Västerås kommun är dessutom både ambulansflyg och militärflyg en ”mycket marginell verksamhet” på flygplatsen.
Kritik mot flygplatsen (utöver kostnaden)
Den kritik som har framförts mot flygplatsen, utöver den höga kostnaden, kan sammanfattas under följande tre punkter.
● Det finns flera andra flygplatser i Mälardalen.
● Flygets klimatpåverkan. Flygtrafiken har beräknats stå för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn i Västerås.
● Ryanair, som har nästan all passagerartrafik på Västerås flygplats. har en minst sagt dålig relation till fackföreningarna. Inte förrän i december 2017 gick Ryanair med på att överhuvudtaget förhandla med fackföreningar.
Sammanvägd bild av koldioxidutsläppen från transporter i Västerås, 2008. Grafik: Västerås kommun.
Kan fler passagerare rädda ekonomin?
Flygplatsutredningen från 2014 visar att det behövs en miljon passagerare per år för att flygplatsen ska gå runt. Samma utredning visar att terminalen inte klarar av att ta ta emot mer än 200 000 passagerare. Fler passagerare än så skulle kräva investeringar på minst 28 miljoner kronor.
Enligt den senaste flygplatsutredningen skulle flygplatsen knappt kunna ta emot 200 000 passagerare med den nuvarande terminalen. Grafik: LFV Aviation Consulting AB.
Vad bör göras?
De lösningar som de politiska partierna har föreslagit kan sammanfattas under följande tre punkter.
● Öka intäkterna och minska utgifterna. Försök har gjorts åtminstone sedan 2003.
● Nedläggning av flygplatsen.
● En så kallad linje tre. Behålla flygplatsen och lägga ner passagerarflyget (reguljärflyg och charter). Detta skulle minska kostnaderna, minska klimatpåverkan och det kontroversiella samarbetet med Ryanair skulle upphöra. Samtidigt skulle flygplatsen kunna användas för militärflyg, brandflyg och ambulansflyg.
Sifferlösa avtal kan testas på privata vårdcentraler. Det möjliggörs av facket Kommunals nya avtal med Vårdföretagarna. Kommunal tror att det ska gynna medlemmarna.
Möjligheten att testa sifferlösa avtal finns i det nya avtalet med Vårdföretagarna som gäller sjukvård, behandlings- och omsorgsverksamhet, skriver tidningen Kommunalarbetaren. Detta kan göras först efter godkännande av centrala parter och resultatet ska utvärderas.
Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare, anser inte att det är ett genombrott för Vårdföretagarna som länge strävat efter sifferlösa avtal. Kommunal däremot har kämpat för löneökningar i krontal i de senaste avtalsrörelserna. Sifferlösa avtal innehåller ingen garanterad löneökning.
– Nej, men får de inte en löneökning så kommer det här aldrig hända igen. Och den undersköterskan på den vårdcentralen som inte får någon löneökning flyttar till nästa vårdcentral, säger Lenita Granlund till Kommunalarbetaren.
Som undertecknad tidigare berättat slöt Kommunal med 2012 års avtalsrörelse för första gången ett avtal utan garantier om individuella lönehöjningar.
I Uppsala har kommunpolitikerna gjort ökad undervisningstid till lönekriterium. Det har lett till ökad arbetsbelastning för alla lärare medan bara några fått högre löner, menar läraren Marcus Larsson.
Fyra av tio lärare i Uppsala hinner inte med sina arbetsuppgifter under arbetstid. Det visar en medarbetarenkät som gjorts i kommunens grund- och gymnasieskolor, enligt Uppsala Nya Tidning.
Den ökade arbetsbelastningen beror på den individuella lönesättningen, skriver läraren Marcus Larsson i Lärarnas Tidning:
Vi har blivit grundlurade i frågan om individuell lön. Stressen ökar hela tiden eftersom alla lärare måste springa fortare för att en del ska få mer i lön och eftersom lärare konkurrerar om statliga lönesatsningar. Skolan behöver ett nytt lönesättningssystem där lön sätts efter erfarenhet och arbetsuppgifters svårighetsgrad. Inte efter hur många uppgifter lärare hinner utföra.
SVT:s granskning visade att av Västerås flygplats kostat mer än en halv miljard sedan 2001. Summan var dock inte densamma som undertecknad fått. Därför kommer här en reviderad genomgång av flygplatsens kostnader.
SVT presenterade nyligen en granskning av Västerås flygplats. Precis som undertecknad menar SVT att flygplatsen kostat mer än en halv miljard sedan 2001.
SVT har dock fått kostnaden till 2,9 miljoner lägre än vad undertecknad har fått: 502,3 miljoner kronor i stället för 505,2 miljoner. Eftersom rätt ska vara rätt kontaktade jag Västerås kommun för att få ta del av samma faktaunderlag som SVT har fått.
Här kommer därför en ny genomgång av alla kostnader, komplett med källor. Först kommer driftbidrag och aktieägartillskott. Det finns inget som tyder på att dessa siffror skulle behöva korrigeras.
Driftbidrag och aktieägartillskott till Västerås flygplats 2001–2015
Tabellen visar att Västerås flygplats fått 219 miljoner kronor i aktieägartillskott mellan 2001 och 2015. Tillsammans med driftbidrag på 76 miljoner blir summan 295 miljoner.
Fastighetsaffären 2003
Nästa kostnad är fastighetsaffären 2003, som undertecknad tidigare räknat som en kostnad på 125 miljoner. Som en del i ett räddningspaket för flygplatsen köpte huvudägaren Västerås kommun flygplatsens fastigheter för att sedan hyra ut dessa till flygplatsbolaget. Det kommunala fastighetsbolaget Västerås Strategiska Fastigheter AB placerade flygplatsens fastigheter i dotterbolaget Västerås Flygfastigheter AB. TT och flera andra medier rapporterade att kostnaden för köpet var 110 miljoner.16 Av kommunfullmäktiges protokoll framgår det dock att beslutet var att köpa fastigheterna för ”bokfört värde”.17 Kommunens tjänsteman meddelar nu att kostnaden slutade på 112 500 000 kronor.18 För att klara köpet fick Västerås Strategiska Fastigheter 15 miljoner kronor i tillskott av kommunen. Tydligen ska inte tillskottet räknas som en extra kostnad för flygplatsen.
Kostnaden för fastighetsaffären blir därför 112 500 000 kronor.
Koncernbidrag 2016 och 2017
Sedan återstår koncernbidragen för 2016 och 2017, som undertecknad tidigare räknat till 54 759 300 kronor respektive 30 528 890 kronor. Västerås kommunfullmäktige beslutade i december 2015 att bilda ett koncernbolag för de kommunala bolagen. Syftet var att flygplatsens stora förluster skulle kunna användas för att slippa undan skatt. Först tog Västerås flygplats över samtliga aktier i de kommunala bolagen. Därefter tog ett nytt bolag, Nya Västerås flygplats, över flygplatsverksamheten.19
Flygplatsen hade därför sin verksamhet i två bolag under 2016. Från 1 januari till 5 april i Västerås flygplats AB (numera Västerås Stadshus AB). Den 6 april överfördes tillgångarna till det nya bolaget, Nya Västerås flygplats. Slås flygplatsens förluster i de båda bolagen ihop blir förlusterna 64 239 300 kronor (54 759 300 + 9 480 000), meddelar kommunens tjänsteman.18
Att koncernbidraget 2017 var 30 528 890 kronor är därmed korrekt20 medan koncernbidraget för 2016 var 64 239 300 kronor.
Reviderade kostnader för Västerås flygplats 2001–2017
Precis som undertecknad anser SVT att Västerås flygplats kostat skattebetalarna mer än en halv miljard sedan 2001. SVT har dock fått kostnaden till 2,9 miljoner lägre.
SVT presenterar i dag en granskning av Västerås flygplats. Precis som undertecknad menar SVT att flygplatsen kostat mer än en halv miljard sedan 2001.
SVT har dock fått kostnaden till 2,9 miljoner lägre än vad undertecknad har fått: 502,3 miljoner kronor i stället för 505,2 miljoner. SVT uppger Västerås stads stadsledningskontor som källa. Eftersom rätt ska vara rätt har jag kontaktat kommunen för att få ta del av samma faktaunderlag som SVT har fått.
Det går redan nu att se tveksamheter i SVT:s beräkningar. Koncernbidraget 2017 uppges vara 30,6 miljoner medan den exakta siffran är 30 528 890, enligt årsredovisningen. Sådana avrundningar leder ju till slut till skillnader på miljontals kronor.
SVT:s granskning är hursomhelst intressant och undertecknad kommer därför att återkomma till den senare. Läs mer om Västerås flygplats historia i min bok Ryanair på svenska.
SVT:s granskning visar att Västerås flygplats kostat 502,3 miljoner kronor sedan 2001. Tabell: SVT
Facken har svårt att vinna fall om lönediskriminering i domstol. Att en yngre man får högre lön än en mer erfaren kvinna innebär inte diskriminering, enligt Arbetsdomstolen.
En man som anställts som behandlingssekreterare hos ett vårdbolag hade vid anställningen och vid senare genomförd lönerevision fått en högre lön än en sedan tidigare anställd kvinna som också var behandlingssekreterare.
Kvinnan är omkring 30 år äldre än mannen. Vision menade att arbetsgivaren genom att ge kvinnan en lägre lön hade diskriminerat henne på grund av kön och ålder.
Arbetsdomstolen dömde att det fanns sakliga skäl att ge mannen över 2 400 kronor mer i månadslön än kvinnan. Anledningen var att mannen hade en mer omfattande utbildning i arbetsmetoden BBIC (Barnets behov i centrum).
– Tycker de verkligen att en tre dagars kurs är mer värd än all den vidareutbildning som jag har tagit del av genom åren? Det är ju skrattretande, sa kvinnan i fråga, Monica Nordén Jonsson, i en kommentar på Visions hemsida.
Som undertecknad tidigare berättat menar Lena Svenaeus, forskare på Lunds universitet och tidigare jämställdhetsombudsman, att den individuella lönesättningen har försvagat fackets möjligheter att motverka könsdiskriminering.
Lärarnas avtalsrörelse är nu i full gång. Lärarfacken är kritiska mot ”omotiverade löneskillnader”. Facken förespråkar dock fortfarande individuell lönesättning och ökad lönespridning.
Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för Sveriges lärare pågår fortfarande. Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén, Lärarförbundet respektive Lärarnas Riksförbund, sammanfattar fackens krav i Dagens Samhälle.
Facken kräver bland annat löneökningar i ett livslöneperspektiv, ett avskaffande av ”omotiverade löneskillnader”, samt bra löneutveckling utan att byta jobb.
För många erfarna lärare är idag byte av arbete eller arbetsplats fortfarande den enda möjligheten att åstadkomma en reell löneutveckling. Det drabbar eleverna. Erfarna och yrkesskickliga lärare måste därför garanteras en löneutveckling som speglar deras arbete, ansvar och betydelse för elevernas resultat.
Debattartikeln innehåller ingenting om att det system som facken själva förespråkar, med individuell lönesättning och ökad lönespridning som mål, borde omvärderas. Som undertecknad tidigare berättat är ålder inte något kriterium för högre lön och lärare som är trogna sina arbetsgivare får inte förhandla om lönen. Lärarnas Tidning berättade redan 2013 att det finns få bevis för att högre lönespridning leder till högre löner eller en bättre skola.
