Fackförbundet Kommunals medlemmar hos de kommunala bussbolagen vill inte ha individuell lönesättning. Det meddelar facket på sin hemsida.
Till exempel vill förare yrka på tarifflöner, mekaniker och servicehallspersonal vill ha befattningslöner som de anser vara mer rättvisa.
Kommunal ska därför yrka för detta i avtalsförhandlingarna.
Västerås flygplats vd Tezz Tordsdotter Åkerman hoppas på mer än 200 000 passagerare och att flygplatsen inte ska behöva leva på bidrag. Den nuvarande terminalen klarar dock inte mer än 200 000 passagerare och för att flygplatsen ska gå runt krävs minst 1 miljon passagerare.
Västerås flygplats kommer inte längre att granskas av EU-kommissionen för otillbörligt stöd med offentliga medel, skriver VLT. Som undertecknad tidigare berättat har EU vid flera tillfällen ifrågasatt om de miljontals kronor som kommunen varje år ger i bidrag till flygplatsen är förenligt med EU:s regler.
Enligt VLT meddelar EU-kommissionen att regionala flygplatser med högst 200 000 passagerare per år kan stödjas med offentliga medel utan att meddela kommissionen. Västerås flygplats vd Tezz Tordsdotter Åkerman säger dock att flygplatsen har en ambition att ha mer än 200 000 passagerare i framtiden.
– Jag tycker det är viktigt att poängtera att Västerås Nya Flygplats inte ska leva på stöd, utan att vi ska fortsätta utveckla verksamheten och trafiken, säger hon till VLT.
Enligt den senaste flygplatsutredningen skulle flygplatsen knappt kunna ta emot 200 000 passagerare med den nuvarande terminalen. Om passagerarantalet ska kunna öka ännu mer krävs det investeringar på minst 28 miljoner kronor.
Om flygplatsen ska kunna klara sig utan kommunala bidrag krävs det, enligt samma utredning, åtminstone 1 miljon passagerare per år. År 2016 var antalet passagerare 144 666.
Läs mer om Västerås flygplats i min bok Ryanair på svenska.
Det vore rätt att strama åt konflikträtten, anser VLT:s liberale ledarskribent Richard Appelbom. Detta med anledning av att regeringen vill se över reglerna för att vidta stridsåtgärder i en situation där arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal eller där skälet för att vidta stridsåtgärder är något annat än att uppnå ett kollektivavtal.
Richard Appelbom skriver:
På vanlig svenska handlar det om att göra det svårare för fackliga organisationer utan kollektivavtal att gå ut i konflikt.
Det är oklart vad som menas med vanlig svenska. Tvärtom är det i normalfallet just avsaknaden av ett kollektivavtal som gör att en facklig organisation kan gå i konflikt. Kollektivavtal innebär i regel fredsplikt och därför strejkar LO-facken normalt bara när avtalstiden har gått ut och det ska förhandlas fram ett nytt avtal.
Bakgrunden till förslaget om att inskränka strejkrätten är att en majoritet av hamnarbetarna i Göteborgs hamn har valt att vara med i Hamnarbetarförbundet, som inte har kollektivavtal med arbetsgivaren APM Terminals.
Richard Appelbom skriver vidare:
Den svenska modellen bygger på att starka parter träffar avtal inom sina respektive områden utan statlig inblandning.
Men det kräver i sin tur att ingångna avtal hålls och att fredsplikt råder. I andra länder med konkurrerande fackförbund inom samma avtalsområde har det kunnat bli huggsexa och ofta återkommande strejker.
Jenny Bengtsson, ledarskribent på ETC, påpekar att det finns fler arbetsplatser där det inte råder fackligt monopol. Både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund organiserar lärare i grundskola och gymnasium. Att begränsa strejkrätten i det fall ett företag har kollektivavtal skulle kunna leda till ”avtalsshopping”, menar Jenny Bengtsson:
Ett enkelt koncept, arbetsgivaren kan och kommer i alla lägen att välja det, för sig själv, mest fördelaktiga avtalserbjudandet. Och när det väl är gjort är det kört för alla andra.
Dagens nej: VLT
Tack för visat intresse för tjänsten som nyhetsreporter med inriktning kriminaljournalistik på VLT. Vi har haft många sökande och har nu valt att tillsätta tjänsten med en annan sökande.
Med vänlig hälsning
Västerås flygplats skulle spara pengar utan passagerartrafik. Det visar flygplatsbolagets egna beräkningar. Detta förutsätter dock att flygplatsen upphör att vara ”instrumentell”.
Jesper Brandberg (L), tidigare styrelseledamot i Västerås flygplats, skriver i VLT att flygplatsen skulle göra betydligt mindre förluster än i dag, om det ”kommersiella flyget”, det vill säga reguljär- och charterflyg, upphörde. Detta grundar Jesper Brandberg på ett underlag som presenterats i mars.
Ulla Persson (S) ordförande i flygplatsstyrelsen skriver i ett svar att flygplatsen visserligen skulle kunna minska förlusterna genom att avveckla den kommersiella trafiken fast att det då skulle medföra att även flygskolorna på Västerås flygplats upphörde:
Det finns bara två alternativ till en flygplats, kommersiell trafik med bibehållet certifikat eller inget certifikat och ingen kommersiell trafik. Att ta bort den kommersiella trafiken är detsamma som att ta bort affärsmöjligheten och att områdets flygskolor skall kunna bära kostnaden för en flygplats infrastruktur är en utopi.
Undertecknad bad om att få läsa det underlag som Jesper Brandberg hänvisar till. Dessa prognoser visar att flygplatsens underskott på sikt skulle minska till 25 miljoner om det kommersiella flyget upphör och minska till 10,5 miljoner om Västerås upphör att vara en ”instrumentell flygplats”. Flygplatsens vd Tezz Tordsdotter Åkerman meddelar dock att underskottet förväntas minska även med bibehållet kommersiellt flyg och då beräknas vara 19,7 miljoner år 2019.
– I prognos för år 2017 återfinns dessvärre fortsatt negativa effekter av den upphandlade trafik som genomfördes 2016. Det är först under år 2018 som effekter av detta arbete blir synligt i resultatet fullt ut, skriver hon.
Det är oklart exakt vad som menas med instrumentell flygplats. Begreppet verkar inte vara allmänt vedertaget. Det kan antingen syfta på kostnaden för den tekniska utrustningen eller kostnaden för flygledning. Sveriges Radio har tidigare rapporterat att flera flygplatser i Sverige planerar att gå över till fjärrstyrd flygledning. Flygtrafiken på Örnsköldsviks flygplats leds till exempel från ett digitalt flygledartorn 15 mil söderut i Sundsvall.
Läs mer om Västerås flygplats i min bok Ryanair på svenska.
En stor del av fackföreningsrörelsen förespråkar i dag individuell lönesättning. För att förstå detta måste den solidariska lönepolitikens uppgång och fall beaktas.
Som undertecknad tidigare berättat har John Lapidus, Göteborgs universitet, forskat om individuell lönesättning och inte hittat några bevis för att individuell lönesättning gynnar arbetstagarna.
För att förstå fackens ändrade syn på individuell lönesättning måste den solidariska lönepolitikens uppgång och fall beaktas, skriver John Lapidus i sin avhandling.
Av både ideologiska och ekonomiska skäl var syftet med denna lönepolitik, som uppfanns av LO-ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidner, att pressa samman lönerna både inom och mellan branscher, genom en omfattande samordning av lönesättningen. Ur ett ideologiskt perspektiv ansåg LO att löneskillnaderna var orättvist stora. Inte bara inom eller mellan fackföreningarna, utan i samhället i stort. Ur ett ekonomiskt perspektiv var syftet att skapa rationaliseringar och omstruktureringar genom att tvinga lågproduktiva företag att hålla lönerna på en viss nivå.
Den solidariska lönepolitiken krävde solidaritet mellan olika LO-förbund eftersom höglöneförbund, mest inom privat industri, förväntades avstå löneökningar till förmån för låglöneförbud så som Kommunal. Denna lönepolitik drevs med viss framgång och mellan 1960 och 1975 minskade löneskillnaderna inom LO med nästan 50 procent. Den hämmades dock av löneglidning, det vill säga att vissa anställda fick löneökningar utöver det som fastslogs i kollektivavtalen. En ännu mer försvårande omständighet var den snabba framväxten av tjänstemannafack och de relativt höga löner som många av dess medlemmar hade.
I en rapport från 1971 fokuserade LO mer än någonsin på rättvis fördelning. LO ville att den solidariska lönepolitiken skulle inkludera hela arbetsmarknaden, inklusive tjänstemannafacken som ombads att acceptera lägre löneökningar. Många tjänstemannafack protesterade mot förslaget. Bland dessa fanns SIF och SALF, två fack som redan hade förbigått LO genom att gå med på ett femårigt avtal för perioden 1970–1974. Ett annat exempel var SACO som strejkade 1966 och 1971. Den första strejken gjorde LO ännu mer angelägen i sin kamp för minskade löneskillnader medan den andra kom som en reaktion mot LO:s jämlikhetsidéer.
När tjänstemannafacken ökade sina löner, började höglönefacken inom LO att ifrågasätta om de löneökningar som de avstod från verkligen gynnade låglönefacken. Samtidigt började fack så som Metall att förlora en del av sina medlemmar till tjänstemannafack, vilket ökade bekymret.
Under samma period pressade arbetsgivarna på för decentraliserad och individualiserad lönesättning. Med framgång gick arbetsgivarna också mot löntagarfonderna, som var tänkta att skapas som en ideologisk och ekonomisk förlängning av den solidariska lönepolitiken. Fackföreningarna förblev svaga och accepterade mer eller mindre kraven från det nya ”kunskapssamhället” dominerat av oersättliga individer.
Fackföreningarnas strategi skiftade obemärkt från en situation där intressen från de marknadsmässigt svagaste grupperna var de viktigaste till en situation där de starkaste i högre grad fick bestämma.
En konsekvens var att några fack bröt sig ur de samordnade förhandlingarna. Det gjorde Metall 1983. Detta underminerade möjligheten för samordning mellan höglönefack och låglönefack, och anses ofta vara slutet på den solidariska lönepolitiken. Beslutet föregicks av skarp kritik från andra LO-fack. Det ledde senare till konflikter mellan Metall och i synnerhet Kommunal.
Till sist kan det nämnas att de samordnade löneförhandlingarna gjorde något av en återkomst 1997. Sedan dess har förhandlingarna kännetecknas av ”märket” där ett antal privata industrier sätter märket för andra branscher. Detta är dock inte en återgång till den solidariska lönepolitiken eftersom dagens förhandlingar är mycket mindre detaljerade. Ytterligare en viktig skillnad är att mycket av makten över lönesättningen har flyttats från central till lokal nivå, vilket kan ses som en seger för arbetsgivarnas önskan att öka löneskillnaderna.
Man kan betala för hushållsarbete, förvandla alla sexuella relationer till lönearbete och mammor med sina småbarn på lekplatsen skulle kunna debitera varandra en slant varje gång de sätter fart på den andras barn i gungan. Men det vore en ekonomi i strid med det teknologiska framåtskridandet.
När den tidiga kapitalismen tvingade människor till fabrikerna var den tvungen att kriminalisera många livsstilar utanför marknaden. Om man förlorade sitt arbete blev man gripen för lösdriveri; om man ägnade sig åt tjuvskytte, som ens förfäder alltid hade gjort, kunde man skickas till galgen. Motsvarigheten idag skulle alltså kriminalisera motstånd mot kommersialiseringens intrång i varenda por av vardagslivet. Man skulle bli tvungen att behandla människor som kysser varandra gratis som man behandlade tjuvskyttar på 1800-talet. Det är omöjligt.
Den verkliga faran med robotisering är därför något mycket större än massarbetslöshet. Den består i att kapitalismens 250-åriga förmåga att skapa nya marknader när gamla blivit mättade kan bli uttömd.
Paul Mason (2017:219), Postkapitalism: Vår gemensamma framtid. ISBN: 9789170379390
Dagens nej: Mittmedia
Rekryteringen till sommarens vikariat på Mittmedias redaktioner är nästan avslutad. Det återstår ett fåtal tjänster, och de som är kandidater till dessa har blivit kontaktade. Vi har alltså i nuläget inte något erbjudande till dig.
Om du fortfarande är tillgänglig för jobb i sommar, meddela oss gärna med ett mejl, med tanke på eventuella avhopp som kan komma i sent skede. Se mejladresser nedan.
Observera att det bara är sökande med relevant utbildning/erfarenhet samt körkort som är av intresse i sådant fall.
Tack för din ansökan.
Med vänlig hälsning
Västerås flygplats hoppas att få mer bidrag av staten. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är skeptisk. ”Västerås ligger ju inte långt från andra stora flygplatser”, säger han.
Under onsdagen ska kommunstyrelsen ta beslut om en ny handlingsplan för Västerås flygplats. Handlingsplanen innehåller ett förslag om att försöka få en större del av det statliga stödet till de regionala mindre flygplatserna, rapporterar Sveriges Television.
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) ser det dock inte som troligt att staten skulle skjuta in pengar till Västerås flygplats. Detta eftersom Västerås flygplats inte ligger långt från andra flygplatser. Regeringen har i stället ambitioner att bygga ut järnvägen.
– Vi har ett stödsystem av regionalpolitiska skäl, men vi ser också ett behov av att anpassa våra transportmönster så att de stämmer överens med våra miljö- och klimatmål. Där tror jag att järnvägen kan vara ett viktigt alternativ, säger Per Bolund till SVT.
Läs mer om Västerås flygplats i min bok Ryanair på svenska.
Vänsterpartiet i Lund vill att kommunen avskaffar individuell lönesättning. Partiet menar att individuella löner gör att kvinnor får ett sämre löneläge än män.
Vänsterpartiet i Lund menar att individuell lönesättning leder till tystare arbetsplatser och sämre löner för kvinnodominerade yrkesgrupper. Det rapporterade Flamman tidigare i år.
Mats Olsson, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet i Lund, har tillsammans med partikamraten Angelica Svensson lämnat in en motion om att införa befattningslöner för anställda i kommunens förvaltning. I stället för individuell lönesättning skulle lönesättningen utgå från förutsägbara tillägg för faktorer som anställningstid eller antal år i yrket. Motionärerna menar att det inte finns något som tyder på att individuell lönesättning förbättrat det relativa löneläget.
Däremot är det uppenbart att individuell lönesättning haft en avgörande roll för att försämra kvinnornas löneläge gentemot männens inom Lunds kommun, i alla fall sedan 2007 då kommunen slutade arbeta med jämställda löner.
Flamman har även intervjuat John Lapidus, som forskat om individuell lönesättning och inte har hittat några bevis på att systemet gynnar löntagarna. Han påpekar även att det aldrig varit tal om att alla ska ha exakt samma lön. Innan individuell lönesättning vann mark sattes lönen ofta efter ett fåtal tydliga kriterier.
– Det är billigare, enklare och mer transparent att ha ett lönesystem där man går efter ett fåtal kriterier som tidigare kunde vara hur lång erfarenhet man hade i jobbet och vilken utbildning man hade, säger han till Flamman.