Riksförsäkringsverkets förre generaldirektör, K G Scherman, vill avskaffa den individuella lönesättningen för ämbetsmän. Lönesystemet är ett hot mot myndigheternas självständighet, menar han.
Som undertecknad tidigare berättat fick Försäkringskassans förra generaldirektör Ann-Marie Begler förra året lämna sitt uppdrag efter skandalen på Försäkringskassan.
Med anledning av att frågan skulle diskuteras i riksdagen skrev Riksförsäkringsverkets förre generaldirektör, K G Scherman, en debattartikel i Dagens Nyheter. KG Scherman föreslår en rad förändringar och vill bland annat avskaffa den individuella lönesättningen för ämbetsmän.
Ämbetena som chef för samhällsviktiga och för rättssäkerheten betydelsefulla myndigheter bör, liksom för höga domare och statsråd, ha löner som är oberoende av innehavare. Varje tanke att individuella lönesamtal mellan statsråd och myndighetschef skulle kunna påverka myndighetschefens agerande elimineras därmed.
Nyutexaminerade undersköterskor, får en lön som ligger tusenlappar över de erfarnas löner, skriver Anni Andersson.
Anni Andersson riktar i en insändare i Dalademokraten kritik mot den individuella lönesättningen inom vården. Hon skriver bland annat att nyutexaminerade undersköterskor får en lön som ligger tusenlappar lver de erfarnas löner.
Visst är det bra att höja statusen på vårt yrke samt att få in nytt blod, men det ska inte ske på bekostnad av oss ”gamla uvar”. Nog måste väl vår vana och erfarenhet vara värd något?
Hej Erik, Tack för visat intresse för rubricerad tjänst och Myndigheten för tillgängliga medier. Tjänsten är nu tillsatt med annan sökande. Välkommen att följa lediga tjänster på vår hemsida Lediga tjänster Med vänlig hälsning, Myndigheten för tillgängliga medier
Styrelsen för Polisförbundet, förbundsområde Birger Jarl, har räknat vad avstämningssamtalen, med syfte att uppnå individuell lön, kostar i kronor och ören liksom personella resurser.
Styrelsen för Polisförbundet, förbundsområde Birger Jarl, riktar i en debattartikel i nättidningen Blåljus kritik mot den individuella lönesättningen.
I höst genomförs en lönerevision och innan dess ska landets cirka 20 000 poliser ha haft avstämningssamtal med sin närmsta chef. Styrelsen skriver att myndigheten vid varje revisionstillfälle investerar 136 022 i resurstimmar i dessa avstämningssamtal med målsättning om att införa individuell lön för alla polisanställda.
Omsatt i pengar kostar dessa avstämningssamtal 26,7 miljoner kronor, en kostnad som motsvarar 90 utredare eller 136 ingripandepoliser.
Vi konstaterar att avstämningssamtalen slukar mycket tid för såväl chefer som medarbetare i ”verksamhetsröret” – tid som annars skulle kunna ägnas till uppdraget att lösa brott eller till exempel insatser för en bättre arbetsmiljö. En effektivisering av löneprocessen skulle kunna frigöra ett stort antal resurstimmar.
Utifrån vår beräkning ställer vi oss frågande till myndighetens syn på vad avstämningssamtalen tillför verksamhetsnyttan respektive kostar densamma. Inte minst hur Polismyndigheten – inför riksdagen – motiverar en ansvarsfull hantering av statliga resurser.
På fackförbundet Kommunals kongress inträffade en het debatt om individuell lönesättning. Kommunal ska därför utreda vad medlemmarna tycker om den nuvarande lönepolitiken.
När facket Kommunal hade kongress hölls en timslång debatt om individuell lönesättning. Majoriteten av talarna ifrågasatte rättvisan med systemet och att det alls fungerar, rapporterar Kommunalarbetaren.
– Individuell lönesättning går rakt emot hela arbetarrörelsens solidaritetstanke och stick i stäv mot vårt fackliga löfte, sa Tony Nicander, Stockholm, enligt tidningen.
Kongressen beslutade att Kommunal ska utreda vad medlemmarna tycker om den nuvarande lönepolitiken efter avtalsrörelsen 2020. Utredningen presenteras på nästa kongress, står det på Kommunals hemsida.
Som undertecknad tidigare berättat har det gjorts utredningar om vad Kommunals medlemmar tycker om den individuella lönesättningen. Forskaren John Lapidus ansåg att dessa medlemsundersökningar har gjorts med tveksamma metoder. John Lapidus, som är verksam vid Göteborgs universitet, var bland annat kritisk till att Kommunal använde sig av webbpaneler och att undersökningen från 2011 hade en låg svarsfrekvens.
Nyutexaminerade lärare kan ha högre löner än kollegor som har arbetat i tiotals år. Anledningen är inte för höga ingångslöner utan att lönerna sätts individuellt.
Vårdförbundet har nu fått ett nytt avtal där man ska få det som lärarna. Facket har debatterat lönerna med VLT:s liberala ledarskribent Karin Pihl. Karin Pihl anser att ingångslönerna är för höga, vilket leder till att kompetens och erfarenhet inte lönar sig:
Om allt fokus läggs på ingångslöner riskerar lönerna att bli orättvisa. Det är framförallt tydligt i lärarkåren, där många nyutexaminerade kan gå in på en månadslön som är flera tusen kronor högre jämfört med kollegor som arbetat i tio-tjugo år.
”Orättvisorna” inom lärarkåren beror dock inte på att ingångslönerna är för höga. Att nyutexaminerade lärare kan ha högre lön än erfarna lärare beror i stället på att lärarnas löneavtal är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns någon garanterad löneökning vare sig för kollektivet eller individen.
Hej! Jag måste tyvärr meddela att vi tillsatt tjänsten som reporter på AlmaTalent Juridik med en annan sökande. Det var många kvalificerade reportrar som sökt jobbet så det var inget lätt beslut. Jag önskar dig lycka till framöver! Med vänliga hälsningar
Vårdförbundets krav kan jämföras med Lärarlönelyftet. Vårdförbundet påstår dock att man inte ska upprepa lärarnas misstag. Argumentet är att mer ska skötas lokalt, trots att en del av kritiken mot Lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora.
Som undertecknad tidigare berättat kräver facket Vårdförbundets i avtalsförhandlingarna att få det som lärarna. Vårdförbundet vill införa en särskild lönesatsning på särskilt duktiga medarbetare, trots att Lärarlönelyftet lett till splittring inom lärarkåren.
Tidningen Arbetsvärlden har nu frågat Vårdförbundet vad man anser om kritiken mot Lärarlönelyftet. – För lärarna så formades kriterierna i detalj på högsta politisk nivå, sedan tolkades de lokalt. Det vi föreslår är att man ska hantera det här helt lokalt, det är där man vet bäst hur verksamheten ser ut, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, till Arbetsvärlden.
En kritik som fördes mot Lärarlönelyftet var att de lokala skillnaderna var stora – hur urvalsprocessen såg ut i en kommun kunde skilja sig radikalt mot systemet i en annan. Sineva Ribeiro ser dock inte någon risk för en sådan kritik. – Det kommer säkert se olika ut på olika arbetsplatser, olika ställen ställer ju helt olika krav på dem som jobbar där. Sen ser det redan idag olika ut beroende på var i landet du arbetar. Vi har ju haft ett system med sifferlösa avtal och lokal lönesättning sedan år 2000, säger Sineva Ribeiro till tidningen.
Försäkringskassan har fått en ny generaldirektör och nya riktlinjer. Thomas Åding, facket ST, är dock kritisk till lönesystemet som också spelade en roll i förra årets skandal på Försäkringskassan. – Det här fungerar absolut inte, säger han.
Kritisk. Thomas Åding är vice ordförande för facket ST på Försäkringskassan. Foto: Erik Hjärtberg.
På en presskonferens den 2 maj presenterades Nils Öberg som ny generaldirektör för Försäkringskassan. Regeringen meddelade också att man slopar Försäkringskassans mål om 9,0 i sjukpenningtal i ett nytt regleringsbrev.
Försäkringskassans förra generaldirektör Ann-Marie Begler fick förra året lämna sitt uppdrag strax efter att flera medier rapporterat att handläggare vid Försäkringskassan fick högre lön om de nekade sjukpenning. Som undertecknad tidigare berättat var agerandet dock helt i linje med Försäkringskassans mål och handläggarnas löneavtal.
Det är en aprileftermiddag 2019 och träden blommar på Telefonplan i Stockholm. Försäkringskassan har ett av sina kontor i LM Ericssons gamla fabriksbyggnad där även konstskolan Konstfack håller till. Thomas Åding, vice ordförande för facket ST:s klubb på Försäkringskassan, tar emot i entrén och visar vägen till ett mötesrum. Personalen jobbar i stora öppna kontorslandskap utan fasta skrivbordsplatser. Han pratar med låg röst när vi går genom en sal där de anställda tar emot telefonsamtal som kommer till myndigheten.
När medier våren 2018 gick ut med påståendet att Försäkringskassans handläggare fick högre lön om de nekade sjukpenning startade facket en egen granskning. Man frågade alla ST:s arbetsplatsombud inom Försäkringskassan om man kände igen sig i påståendet. Undersökningen visade att det var få av fackets arbetsplatsombud som kände igen sig i påståendet att fler avslag gav högre lön. – Men på ett par ställen så framkom det mer tydligt från våra ombud att där hade det nog varit lätt att förstå som att högre avslagsfrekvens kunde möjligtvis leda till högre lön, säger Thomas Åding.
Undersökningen visade samtidigt att det fanns ett stort fokus på att förkorta sjukpenningsperioden och att man kunde räkna antalet avslag på varje enskilt kontor. – På det viset är det inte så konstigt att man gör en koppling däremellan, säger Thomas Åding.
Han menar att det egentligen inte är Försäkringskassans uppgift att minska sjukskrivningarna. Det kan bara lösas genom vårdinsatser. Försäkringskassan kan bara administrera sjukpenningen. – Vi har inga verktyg för att göra folk friska. Det är det andra samhällsaktörer som har, säger Thomas Åding.
Varje medlem i facket ST på Försäkringskassan får själv välja om lönen ska sättas genom ett lönesättande samtal eller genom att facket förhandlar. Rent konkret tittar man bland annat på hur många ärenden handläggaren har handlagt, vilken kvalitet arbetet anses ha, samt hur duktig handläggaren är på att samarbeta. – Det blir alltid en subjektiv bedömning. Du kan blåsa upp den enes misstag men inte den andres och därmed sätta olika löner, säger Thomas Åding.
Thomas Åding säger att både fackets undersökningar och hans egna samtal med medlemmarna visar att det finns ett stort missnöje med lönerna. – Det är ett stort missnöje. Man vet inte varför man har den lön man har. Vad är förutsättningarna? Vad ska jag göra?, säger han.
Thomas Åding är personligen tveksam till om individuell lönesättning passar för statliga tjänstemän. Jobbet som handläggare på Försäkringskassan liknar arbete inom vården på så sätt att det är hög arbetsbelastning och låga löner, samt otydligt vad som krävs av den enskilde för att få högre lön. Han ser det inte som någon lösning att införa särskilda lönesatsningar på de allra duktigaste medarbetarna. – Jag tillhör inte den fackliga generation som vill driva på åt det hållet. Jag hoppas att kunna förändra lönerna till något helt annat, säger han.
När lönerna sätts i samtal med arbetsgivaren i stället för i fackliga förhandlingar innebär det också att fackets insyn och inflytande minskar. – Facken behöver för sin egen överlevnad behålla sitt eget inflytande över lönen, så att det inte blir helt godtyckligt, säger Thomas Åding.
